Författare: Redaktionen

Att återkalla en lasagne som innehåller något icke önskvärt eller rentav farligt kan vara ett sätt att marknadsföra ett företag. Syftet kan vara att skapa uppmärksamhet, att skapa förtroende hos kunderna. En marknadsföringsåtgärd till låga kostnader. Aftonbladet har haft ett par tusen notiser och artiklar om olika fall de senaste åren om livsmedelsprodukter. Liknande fall har funnits och finns för andra produktkategorier, bilar, säkerhetsutrustning, kemtekniska produkter etc.

Frågan är, har detta fenomen ökat i frekvens de senaste åren, decennierna? De riktigt stora fallen i samtiden förekom inom bilindustrin. Sentida fall har gällt bilens bromsar. Audi tillverkade bilar med tillverkningssår 2012 som hade bromsfel. Det gällde 70.000 bilar som återkallades. Volvo Cars tvingades 2020 återkalla
750.000 bilar med fel på autobromssystemet.

Det är praktiskt taget uteslutet att det fanns någon avsikt från bilfabrikanternas sida att göra en stor satsning med delmålet att åtgärda ett fel. Men sättet att tillkännage felen och åtgärda felen på ett bra sätt har säkerligen haft stor betydelse. Då handlar det om trafiksäkerhet med liv och hälsa som yttersta utmaning.

Oavsett vilket produktområde man granskar, finns det gemensamma frågeställningar. Frågeställningar på samhällelig systemnivå. Har produktion och konsumtion drivits upp till en förändringstakt som gör systemfel synliga och oundvikliga? Är det överhuvudtaget möjligt för en bilfabrikant att utveckla, testa och producera med försumbara risker? Det tycks inte så. Samma frågor kan ställas oberoende av produktområde. En normförskjutning har skett. De negativa konsekvenserna av en för tidig lansering av en ny produkt kan understiga fördelarna med att komma ut tidigare. Man kan inte förutsätta att processerna drivs medvetet i det producerande företaget i alla delar. Det postmoderna konsumtionssamhället har belastats av systemstress som leder till konsekvenser med högre och annorlunda riskfaktorer.

Den futuristiska bilen med bromsfel, den veganska gourmetlasagnen med glassplitter. Detta kan följas av 1. Återkalla 2. Göra rätt.

Med sökordet ”återkalla” på Aftonbladets sajt blir utfallet 3.260 artiklar publicerade i AF om en lång rad produkter, där livsmedel och bilar tycks dominera. Men det finns många, många andra produktslag som leksaker och andra produkter för barn som återkallats. Där igår även artiklar som handlar om andra fall, t.ex återkallning av administrativa åtgärder som inte har med ovan nämna produktkategorier att göra.

Livsmedelverket har utarbetat information till livsmedelsföretagare om spårbarhet som skapar systematik och prövning av relevans för en åtgärd.

Frågan är, överutnyttjar livsmedelsföretagen möjligheten att återkalla? Att återkalla torde normalt stärka företagets anseende hos kunderna, både i distributionsledet och konsumentledet. För distributionsledet kan det innebära ökade kostnader för hantering. Återkalling skapar uppmärksamhet och stärkt anseende. Negativa effekter, t.ex irritation kan också uppkomma.

De stora fallen har följts upp med omfattande undersökningar i företag, t.ex bilindustrin som har resurser, där resultaten kan vara svårtillgängliga eller helt otillgängliga. Även om inte fenomenet kan kvantifieras är det rimligt anta att återkallning kan ge företagsekonomisk vinst. Då skapas en lockelse att överutnyttja möjligheten att återkalla. Fenomenet gäller både konsumtionsvaror och kapitalvaror.

Ivar Arpi lämnade Svenska Dagbladet efter schism med ägaren. Efter en kort tid med Bulletin, nättidning lämnade han och andra. Nu har Ivar Arpi en pod Rak höger som bl.a behandlar brottslighet och migration.

Nu vill det till att Arpi kan få betalande prenumeranter för att kunna föda sig själv och en stor familj.

Anders Wester (@AndersWester1) Tweetade:

Så länge jag får mitt smaskiga arvode får du göra vilka gester du vill.

Bilden bär syn för sägen att advokater tjänar pengar på att biträda inför polis och domstol. Det ser ut som att Anders W har uppfattat situationen väl. En flinande yngling tränar finmotoriken inför hejaklacken som finns i salen. Målsägarbiträdet ser helt oberörd ut trots dubbel Fuck You.

Var ska fokus ligga? Nätverk med förankring i utsatta områden, eller nätverk med förankring i priviligierade områden?

Trots upplösning och förändring av samhällsstrukturer finns fortfarande möjligheten att prova fiskelyckan efter kriminella med fokus på geografiska områden. Som i allt fiske är fiskelyckan ett spel med risker. Varför talas bara om utsatta områden? Det har visserligen visats att där finns ett stort klientel med varierande grad av brottslighet. Från terrorister, yrkesmördare, våldtäktsmän till småhandlare av knark. Men även i priviligierade områden i Stockholm, Göteborg och Malmö med flera, finns en förhöjd koncentration av kriminalitet, men med betydligt blommigare brottskoder som vapenhandlare med illegal verksamhet i stora delar av världen, beställare av våldsmedel, pedofiler med it som verktyg, storhandlare med knark, korruption och mutor av toppar i näringsliv och samhälle och sist men inte minst den politiska sosseadeln som upprätthåller det politiska förtrycket. Ett enda exempel är f.d. justitieministern Thomas Bodström som suttit i styrelsen för ALLRA, som ledde till att han inte längre fick stå kvar som efterträdare till en annan socialdemokrat som landshövding i Stockholm. Vilka fler finns i ett privilegierat område som Norr Mälarstrand i sina 20-miljonerslägenheter?

Det börjar bli dags att göra studier av vilka som bor och vad som sker i priviligierade områden. Börja med Stockholm. Här är det inte Rolex och guldkedja runt halsen. Här är det andra signaler som kan intressera!