Att återkalla en livsmedelsprodukt eller bil

Att återkalla en lasagne som innehåller något icke önskvärt eller rentav farligt kan vara ett sätt att marknadsföra ett företag. Syftet kan vara att skapa uppmärksamhet, att skapa förtroende hos kunderna. En marknadsföringsåtgärd till låga kostnader. Aftonbladet har haft ett par tusen notiser och artiklar om olika fall de senaste åren om livsmedelsprodukter. Liknande fall har funnits och finns för andra produktkategorier, bilar, säkerhetsutrustning, kemtekniska produkter etc.

Frågan är, har detta fenomen ökat i frekvens de senaste åren, decennierna? De riktigt stora fallen i samtiden förekom inom bilindustrin. Sentida fall har gällt bilens bromsar. Audi tillverkade bilar med tillverkningssår 2012 som hade bromsfel. Det gällde 70.000 bilar som återkallades. Volvo Cars tvingades 2020 återkalla
750.000 bilar med fel på autobromssystemet.

Det är praktiskt taget uteslutet att det fanns någon avsikt från bilfabrikanternas sida att göra en stor satsning med delmålet att åtgärda ett fel. Men sättet att tillkännage felen och åtgärda felen på ett bra sätt har säkerligen haft stor betydelse. Då handlar det om trafiksäkerhet med liv och hälsa som yttersta utmaning.

Oavsett vilket produktområde man granskar, finns det gemensamma frågeställningar. Frågeställningar på samhällelig systemnivå. Har produktion och konsumtion drivits upp till en förändringstakt som gör systemfel synliga och oundvikliga? Är det överhuvudtaget möjligt för en bilfabrikant att utveckla, testa och producera med försumbara risker? Det tycks inte så. Samma frågor kan ställas oberoende av produktområde. En normförskjutning har skett. De negativa konsekvenserna av en för tidig lansering av en ny produkt kan understiga fördelarna med att komma ut tidigare. Man kan inte förutsätta att processerna drivs medvetet i det producerande företaget i alla delar. Det postmoderna konsumtionssamhället har belastats av systemstress som leder till konsekvenser med högre och annorlunda riskfaktorer.

Den futuristiska bilen med bromsfel, den veganska gourmetlasagnen med glassplitter. Detta kan följas av 1. Återkalla 2. Göra rätt.

Återkalla produkter är Big Business

Med sökordet ”återkalla” på Aftonbladets sajt blir utfallet 3.260 artiklar publicerade i AF om en lång rad produkter, där livsmedel och bilar tycks dominera. Men det finns många, många andra produktslag som leksaker och andra produkter för barn som återkallats. Där igår även artiklar som handlar om andra fall, t.ex återkallning av administrativa åtgärder som inte har med ovan nämna produktkategorier att göra.

Livsmedelverket har utarbetat information till livsmedelsföretagare om spårbarhet som skapar systematik och prövning av relevans för en åtgärd.

Frågan är, överutnyttjar livsmedelsföretagen möjligheten att återkalla? Att återkalla torde normalt stärka företagets anseende hos kunderna, både i distributionsledet och konsumentledet. För distributionsledet kan det innebära ökade kostnader för hantering. Återkalling skapar uppmärksamhet och stärkt anseende. Negativa effekter, t.ex irritation kan också uppkomma.

De stora fallen har följts upp med omfattande undersökningar i företag, t.ex bilindustrin som har resurser, där resultaten kan vara svårtillgängliga eller helt otillgängliga. Även om inte fenomenet kan kvantifieras är det rimligt anta att återkallning kan ge företagsekonomisk vinst. Då skapas en lockelse att överutnyttja möjligheten att återkalla. Fenomenet gäller både konsumtionsvaror och kapitalvaror.

Att återkalla felaktiga bilar och matprodukter är också Big business

Att stora bilfabrikanter återkallar bilar med farliga fel har vi vant oss med sedan länge. Även i andra branscher är det vanligt, som i livsmedelsbranschen. Det behöver inte handla om risker för liv och hälsa, men väl om etik. 2013 fick Dafgårds krypa till korset för att de använde hästkött i sin lasagne.

Nu har företaget gått ut med ett pressmeddelande om en gummipackning i kycklinglasagne. Det låter fullständigt ofarligt. Gratis reklam i media när det råder nyhetstorka om händelser i Sverige. Många minns skandaler i livsmedelsbranschen, djurplågeri och fusk i livsmedelstillverkning. Då är det kanonläge att komma med ett återkallande av ett parti av en produkt som kan innehålla större eller minde spår av något så obetydligt som en gummipackning.

Se här alla Sveriges konsumenter, så ärliga vi är hos Dafgårds familjeföretag!

Regeringens Norrbotniabana eller Moderaternas landsbygdspaket

Planerna för Norrbotniabanan verkar vara tomma löften trots påståendet om att den ska byggas: Läs vår kommentar i Norran:

Infrastrukturministern vid presentation den 28 juli, digital pressträff om Norrbotniabanan, gjorde så många upprepningar om ”bygg Norrbotniabanan hela vägen”, att tvivel uppstod. Ministern tycks innerst inne inte tro på budskapet. Då behöver man inte tugga om samma sak så många gånger. Desperation inför kommande nederlag för den tynande S-makten är vad det är! Frågan kommer att bli ett sänke under många år framöver, även för regional och kommunal S-makt i norr.

Läs hela debattartikeln av två riksdagsledamöter från Moderaterna.

Sveriges Radio med Ring P1

Att lyssna kan många gånger vare en plåga på grund av programledare utan empati och allmänbildning. För närvarande har man en bra programledning som gör bra urval av lyssnarfrågor, från ohemula avgifter på inköp av tågbiljetter till momsfusk i stor skala. Men att anpassa tonläget efter frågans karaktär och till samtalspersonen, det tycks vara jättesvårt. Det är ju ett problem i många media när det är samma neutrala tonläge oavsett vad som ska förmedlas. Dock är det mödan värt att lyssna på Ring P1 den 28 juli 2021 för att lära känna folkets röst. Där finns en godbit som gäller Norrbotniabanan.

Lyssna på Lars Höglund 14 minuter in på programmet! Han kritiserar politiska monument som inte har företagsekonomisk eller samhällsekonomisk bärkraft. Norrbotniabanan är ett sådant monumentbygge där politiker ägnar sig åt falsarier, menar Lars. Han jämför med Botniabanan som är ett skrämmande exempel på felinvesteringar bl.a i resecentra som står stängda och perronger som är orimligt långa. Båda exempel kan lätt förstås för vanligt folk, ändå är det nålpengar i något som kan visa sig bli en stor felsatsning.

En ny etapp av politiskt spel inleddes med Tomas Eneroth, infrastrukturminister med Regeringens presentation den 27 juli på YouTube.

Hatet fortsätter att breda ut sig, här på Twitter.

Anders Wester (@AndersWester1) Tweetade:

Så länge jag får mitt smaskiga arvode får du göra vilka gester du vill.

Bilden bär syn för sägen att advokater tjänar pengar på att biträda inför polis och domstol. Det ser ut som att Anders W har uppfattat situationen väl. En flinande yngling tränar finmotoriken inför hejaklacken som finns i salen. Målsägarbiträdet ser helt oberörd ut trots dubbel Fuck You.

Rolex & guldkedja contra fin adress & status

Var ska fokus ligga? Nätverk med förankring i utsatta områden, eller nätverk med förankring i priviligierade områden?

Trots upplösning och förändring av samhällsstrukturer finns fortfarande möjligheten att prova fiskelyckan efter kriminella med fokus på geografiska områden. Som i allt fiske är fiskelyckan ett spel med risker. Varför talas bara om utsatta områden? Det har visserligen visats att där finns ett stort klientel med varierande grad av brottslighet. Från terrorister, yrkesmördare, våldtäktsmän till småhandlare av knark. Men även i priviligierade områden i Stockholm, Göteborg och Malmö med flera, finns en förhöjd koncentration av kriminalitet, men med betydligt blommigare brottskoder som vapenhandlare med illegal verksamhet i stora delar av världen, beställare av våldsmedel, pedofiler med it som verktyg, storhandlare med knark, korruption och mutor av toppar i näringsliv och samhälle och sist men inte minst den politiska sosseadeln som upprätthåller det politiska förtrycket. Ett enda exempel är f.d. justitieministern Thomas Bodström som suttit i styrelsen för ALLRA, som ledde till att han inte längre fick stå kvar som efterträdare till en annan socialdemokrat som landshövding i Stockholm. Vilka fler finns i ett privilegierat område som Norr Mälarstrand i sina 20-miljonerslägenheter?

Det börjar bli dags att göra studier av vilka som bor och vad som sker i priviligierade områden. Börja med Stockholm. Här är det inte Rolex och guldkedja runt halsen. Här är det andra signaler som kan intressera!

Hunden som inte ville bli rastad vid vindkraftverk, Robertsfors

Läs hotellägarens artikel om vindkraft! Länken för dig vidare till Expressen.

En hotellägare har skrivit i Expressen om vindkraft. En verklighetsskildring som även har sina komiska poänger. Hon stannade till vid Granberget vid E4 strax norr om Robertsfors för att rasta sin hund. Här ett citat:

Kommer bli ännu större: Inte bara med dagens höjd på 150-250 meter – utan också giganter på cirka 300 meter. Och efter hand ännu högre. Observera att de ännu inte har byggts. När jag nu möts av de ”mindre” verken vid E4:n i granskogen i Robertsfors, där hunden vägrar att låta sig rastas, inser jag att de som finns i dag är ju ingenting mot vad som kommer.

Bara de här förhållandevis låga ljuden gör att han gläfser, skäller och skakar oroligt. I likhet med de flesta andra djur känner han instinktiv rädsla. De 30 vindkraftverken på Sjiskafjället i Gällivare som började byggas 2009 påverkar nu rennäringen så att renar och vilt försvinner från sina tidigare betesmarker. Vår fjällguide från Riksgränsen säger att han undviker vindkraftsområden – inga turister vill se dem och höra oljudet.”

Varför brinner det hos Ragn-Sells i Norrköping?

Vid 18-tiden på lördagskvällen 17 juli 2021 larmades räddningstjänsten till en brand på en avfallsanläggning på Häradsudden, nära Lövstad i Norrköping.

På P4:s frågor hade företaget hade ingen kunskap om hur branden kan ha uppkommit? Hade branden kunnat förhindras genom bättre bevakning? Den frågan ställdes inte.