Författare: Redaktionen

Val av partiordförande S

Reaktionerna till Stefan Löfvéns förestående avgång och kommentarerna till val av efterträdare är besynnerliga. Media, statsvetare, självutnämnda experter och allmänhet var snabba att uttala att det nu är dags för en kvinna. Och inte beskriven efter egenskaper utan utpekad individ, nämligen Magdalena Andersson, nuvarande finansministern. Motiveringarna har främst varit att hon uppfyller kravet att vara kvinna lämplig för uppgiften. Det återstår att se hur diskussionen landar. Som det heter nuförtiden.

Denna valprocess är lika förvånande som alltid i ett visst avseende. Ingen tycks reflektera över att valet också gäller ett nätverk som finns eller kommer att uppstå. Andersson är gift med en professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Vilken inverkan har det redan idag och vad kan det tänkas betyda i fortsättningen? Det känns naturligtvis påträngande att ställa den typen av frågor, men det hindrar inte att det kan vara relevant. Det vore bra – kanske – om kandidaten till landets högsta ämbete själv kunde sprida lite ljus om sin egen person och andra närstående som finns i hennes närhet. Hon har inte varit särskilt öppen om sina studiemeriter. Där har hon talat om att vara ”ekonomiutbildad” i en radiointervju. Hon berättade då inte om sin examen som civilekonom och sin avbrutna forskarutbildning vid elitskolan framför andra, Handelshögskolan i Stockholm.

I andra länder har man spekulerat om presidentens andra hälft i äktenskapet. President Ronald Reagan fick utstå kritik och frågor om makan Nancy och hennes inflytande med hjälp av astrologi. President Bill Clinton fick balansera den starka utstrålning och maktambition som makan Hillary hade. Dessa modifikationer av en presidents makt blev vedertagna med tiden. I Sverige har media varit återhållsamma med analyser av statsministern i perspektivet av ett äktenskap. Sådant brukar komma i efterhand. Så långt kan spekulationer upplevas som någorlunda gripbara. Svårare blir det att syna ett nätverk, nuvarande och blivande kring en statsminister.

De andra kandidaterna har radats upp mer för syns skull, kan man tycka. För att lindra intrycket av Sverige som realiter enpartistat. S-partiet kan spotta fram kandidater som fond till ett val kan vara givet på förhand. Eller har avgående statsminister försäkrat sig om Magdalena Anderssons kandidatur. Och har hon kollat med maken om han kan vara beredd att åta sig representativa uppgifter och göra avkall på tid för spännande forskning vid Handels? Det är inte självklart när värderingar om livsval har förändrats som i vår tid.

Partiledarrollen i S

Socialdemokraternas kommande val av partiledare ser ut att bli en anpassning till strömningar som mycket länge funnits på det politiska fältet. Att S kommer att utse en kvinna tycks vara förutsägbart strax efter Stefan Lövens besked om att han kommer att avgå hösten 2021. För ett parti som varit statsbärande och som hoppas kunna återta den rollen är det viktigt att vara mainstream. Samtidigt finns en strävan att ge föreställningen om att nya reformer ska kunna genomföras för folkflertalet, för att nu knyta an till arbetarrörelsens tidiga historia.

Hur detta ska kunna genomföras är tillsvidare en gåta. Visserligen rör vi oss med föreställningar när det gäller politiska löften, men dessa måste ändå bära sannolikhetens prägel. Idag får vi nog konstatera att där är det helt blankt beträffande trovärdiga löften från S. De andra partierna kommer inte att vara passiva utan kommer i ett interregnum försöka göra utspel redan nu och fram till valet 2022.

Med andra ord så lever S farligt inför valet 2022. Det kommer inte att räcka med att utse en partiledare som är kvinna.

Demokratistugan

Som ett återskall av George Orwells berömda bok betitlad 1984, bedrivs aktiviteten Demokratistugan.

Här ges en uppvisning av Den Goda Makten som säger sig vilja fira demokratin 100 år.

På kommunernas hemsidor finns nu aktiviteter och info utöver kommunens ordinarie information. Här har valts att titta på robertsfors.se På denna webbsida finns sådant som de styrande funnit lämpligt. Någon enkät har aldrig redovisats om vad kommunmedborgare anser sig behöva eller önskar. Önskemål från kommunmedborgare tycks ha avvisats så länge som webbsidan existerat. Vi har exempelvis vid två tillfällen begärt att löner och andra villkor till kommunens toppskikt ska redovisas. Vi har inte ens fått svar på våra förslag.

Med ”demokratistugan” har en tsunami av information släppts loss, men inte sådant som kan vara kontroversiellt. Ett spel för gallerierna. Någon måtta får det vara på demokrati, känns det som.

Robertsfors tillväxtstrategi – några reflektioner

Av Miljörealisten

Ett konsultbolag har på kommunens uppdrag tagit fram en tillväxtstrategi på 56 sidor med anledning av Norrbotniabanans byggande. Handlingen är stämplad konfidentiell. Pendlingstiden till Umeå respektive Skellefteå beräknas till ca 20 resp 25 minuter, vilket skapar nya förutsättningar för Robertsfors.

Robertsfors har haft en negativ befolkningsutveckling, 560 invånare färre (7,7%) på 19 år, samtidigt som befolkningen bli äldre. Unga kvinnor lämnar kommunen. Vid årsskiftet var antalet invånare 6.748. 

Tågförbindelser ger helt nya förutsättningar. Här gör konsulten jämförelse med Strängnäs, där Svelandsbanan invigdes 1996. Resultatet blev att befolkningstillväxten ökade snabbare än för riket som helhet. Inget att förundras över med Stockholmsregionen som ekonomisk och administrativ motor och närheten till Eskilstuna. 

Det andra exemplet är Trollhättan som fick dubbelspår till Göteborg och fler snabbtåg. Resultatet blev en ökad befolkning, men lägre ökning än för riket som helhet. Bilproduktionen vid SAAB Automobile upphörde under 2011. 

Men är en jämförelse med dessa två exempel relevant för Robertsfors? Varför gjordes exempelvis inte jämförelsen med Nordmaling? Denna kommun fick ju en situation som till stora delar påminner om den som Robertsfors kommer att få. Botniabanan invigdes sommaren 2010. Befolkningen är oförändrad. Mycket få nybyggen. 

Vad kan Robertsfors göra för att inte hamna i en likande situation? Konsultens rekommendationer är följande:

Bygg bostäder för att driva befolkningsutvecklingen. Bostäderna skall vidare ligga nära stationen och vara attraktiva. Mindre lägenheter som byggs på höjden. Bygg för blandning av bostads- och hyresrätter samt kommersiella fastigheter. Stationen bör läggas så långt åt väster i tätorten som det är möjligt och det kommer att ge en förflyttning av centrumbildningen till stationsläget. Attraktiva bostäder och service som dagis kommer att skapa förutsättning för pendling till Umeå och Skellefteå.

Kommunen måste starta planeringen för bostadsbyggande genom planarbetet och utstråla optimism. Konsulten tror att man kan bli 8.000 invånare under 2030. Konsulten menar att Robertsfors kommun visar vägen genom att själva flytta in i nybyggt, modernt kommunhus invid resecentrum i ett tidigt skede. 

Efter en genomgång av arbetsmarknaden rekommenderar konsulten mer konkret:

  • Industri med hög innovationskraft
  • Datacenter
  • Samarbetspartners till Northvolt

Hur realistiska är de uppräknade alternativen?

Men vad behöver Robertsfors för att vända den negativa utvecklingen? En blick år öster kan vara på sin plats. Där byggs ett kärnkraftverk med effekten 1.200 MW. 

De satsningar som nu planeras i Norrbotten kräver enorma mängder el. För att producera vätgas kommer att kräva 4–6 nya kärnkraftverk med en effekt av 1.000 MW/st. 

Robertsfors kommun har kustlägen som rimligen lämpar sig för byggande av kärnkraftverk. Det är dags att avveckla den lagstiftning som förbjuder fortsatt byggande av kärnkraft. Den politiker som vågar stå upp för den logiska tanken att producera vätgas med el från kärnkraft i stället för att använda vindkraft med uppbackning av fossila bränslen kommer sannolikt att få applåder. Konsekvensen blir att vindkraftutbyggnaden kommer att upphöra. Men även i det fall fossila bränslen även i fortsättningen används för järn och stålproduktion, finns ett enormt behov av stabil eltillförsel. Det kan endast kärnkraften stå för eftersom vattenkraften redan är fullt utbyggd. Vidare kommer behovet av biobränslen till kraftvärmeverk att minska. 

Robertsfors kommun har tidigare profilerat sig som ”Hållbara Robertsfors”. Begreppet hållbarhet är högst diffust och beror på vem som definierar det. Är det hållbart att minska utsläppen av koldioxid genom att elda biobränslen som ger mer utsläpp än olja och gas per energienhet? Det ger oundvikligen en ökad koldioxidhalt i atmosfären. 

Kommunens politiker behöver kanske omdefiniera sig under galgen, på samma sätt som regeringen gjorde i Cementafallet. Kärnkraften har, med facit i hand, inte visat sig ge de antal dödsfall som belackarna trodde. Utsläppen från förbränning av fasta bränslen i småskaliga anläggningar svarar för betydligt fler dödsfall. Fakta talar sitt tydliga språk. Mer om hållbarhet kring energiproduktion finns här.

Den politiska representationen domineras av S och C – partier som historiskt har visat att man kan omdefiniera sig, vilket bl.a gäller synen på nazismen. På samma sätt borde man kunna se på kärnkraften med mer faktabaserade glasögon. 

Robertsfors politiker borde, om moderpartierna tillåter det, profilera sig som en kommun som kan erbjuda lokaliseringar för byggande av kärnkraft, vilket kommer att sätta kommunen på kartan som framåtblickande. Nya generationens kärnkraftverk ger möjligheter för kommunen. 

Genom den tidigare verksamheten vid Element Six har kommunen erfarenhet av vidareförädling av grundelement till något värdefullt. Detsamma kan göras med det utbrända kärnkraftsavfallet. Ett utmärkt exempel på faktisk tillämpning av ”cirkulär ekonomi”!

Säkra tillgången på surströmming istället för att bygga Norrbotniabanan?

I en uppsats av Ruben Madsen, Ulvöhamn blir surströmmingen belyst ur alla möjliga synvinklar. Ett perspektiv som dock saknas är folkets bedömning av surströmmingens angelägenhetsgrad i jämförelse med annat för livets nödtorft. Statistik ger följande vid handen ifråga om svenska folkets intag av surströmming:

  • 58% äter Surströmming 1 gång per år
  • 36% äter Surströmming 2–3 gånger per år
  • 3% äter Surströmming 4–10 gånger per år
  • 1% äter Surströmming mer än 10 gånger per år

Vilken kvantitet ger detta? Detta ger att 2.076.625 personer äter 2.840.850 surströmmingsmåltider per år.

Och så här mycket per person och år ned till tredje decimal:

  • Varje person äter i genomsnitt 1.368 surströmmingsmåltider per år.
  • Varje person äter i genomsnitt 5.472 Surströmmingar per år.

Inte så pjåkigt, eller hur? I år har vi tagit del av larmrapporter om den dåliga tillgången på råvara. Problemet tillskrivs det storskaliga, industriella rovfisket. Huvuddelen av strömmingen blir fiskmjöl som används i foder för odling av lax, troligen norsk lax. Den minskade tillgången av strömming styrs också av den försämrade vattenmiljön i Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken.

Att genomföra långsiktig och hållbar förbättring av havsmiljön kostar oerhört stora pengar. Att mota bort industrifiskets rövare kräver också resurser, om det ens är möjligt. Dessa pengar finns inte, lika lite som pengar för bygget av Norrbotniabanan. Varför inte folkomrösta om valet mellan att rädda Bottenhavet/Kvarken/Bottenviken eller att bygga Norrbotniabanan! Det är tänkbart att en stor del av Norrlands befolkning väljer surströmming om man tvingas prioritera Sveriges resurser. Självklart får de stöd av surströmmingsfantaster i övriga delar av Sverige som inte har något som helst behov av Norrbotniabanan.

Beredning av kräftor och nejonögon kan vara grovt djurplågeri

I augusti brukar många förfasa sig över kokning av levande kräftor. Krav har ställts om att bedövning bör ske med el av kräftor och hummer före kokning. Mindre uppmärksammat är hur nejonöga läggs levande i salt, för att därefter köras i degblandare och sedan rökas eller stekas. Så gör man i Finland.

Hur fångst och förädling av nejonöga ska bedrivas utan grovt djurplågeri bör utredas snabbt om denna uråldriga näring ska bevaras. Ett slut för kokning av levande kräftor tycks kräva bred folklig opinion. Djurens Rätt arbetar sedan flera år med opinionsbildning.

Jag hade fel om Cementa, MÖD avvisade ansökan!

Av Miljörealisten

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) avvisade Cementas ansökan avseende brytning av kalk, vilket leder till 3/4-delar av landets cementproduktion upphör den sista oktober! Effekterna förväntas bli närmast katastrofala. Jag har tidigare skrivit om Cementa på bloggen. I detta inlägg belyser jag de påståenden som fanns i Aftonbladets artikel med de faktiska förhållande som de har lagts fram för mark- och miljööverdomstolen, beslutet samt egna reflektioner.  

Åsikter i Aftonbladets artikel

I ABs artikel, april 2021, får oemotsagt följande åsikter föras fram. Ingen vet hur grundvattnet leds fram. Ska vår lokala miljö offras för att resten av världen ska få tillgång till cement?

Av domstolshandlingarna framgår tydligt hur grundvattnet strömmar och påverkas av det planerade uttaget med tillhörande grundvattensänkning. En teoretisk modell har utarbetats av högt kvalificerade hydrogeologer och redovisas i 50-sidigt PM som kan laddas ned från Cementas hemsida. Modellen har kalibrerats och validerats. Den beskriver på ett tydligt sätt hur grundvatten rör sig från de mer höglänta delarna i väster till havet i öster. 

Den cement som produceras vid fabriken i Slite förser Sverige med cement, det torde bli uppenbart när produktionen stoppas. Eller är det så att fastlandssverige är en del av resten av världen?

Kalkbrytningen är redan nere 40 meter under Tingstäde träsk, berättar hon.

Ja det är sant, för det västra brottet som ligger omedelbart väster om cementfabriken. Det man inte talar om är att Tingstäde träsk ligger 7 km fågelvägen från västra brottet! 

Jag och många med mig är oroliga för att hela sjön kommer att försvinna i fall ännu flera vattenförande ådror sprängs av.

Den geologiska utredningen har visat att grundvattnet öster om Tingstäde träsk ligger högre än sjöns yta. Sen vill jag upprepa och förtydliga det som jag skrev tidigare;

Den torra och rekordvarma sommaren 2018 ställde allt på sin spets. Trädens rötter kom inte längre åt vatten och torkan blev förödande.

Karin Mårtensson iakttog hur barren på tvåhundraåriga tallar skiftade från grönt till brunt. Hur de därefter började falla av. Hur hela träden till sist färgades gråa. Nu står vi i en skog av döda och döende och ännu levande tallar.

Men det har inte någonting med grundvattennivåer att göra i det här sammanhanget. Grundvattnet sjunker sommartid ibland upp till 20 m. Träden, framför allt tallarna, har grunda rötter som söker sig ner i bergsskrevor. En torr sommar är förödande för växtligheten, men sådana har inträffat förr. Klimatet är inte statiskt utan har alltid förändrats över tid. Växligheten repar sig förr eller senare. 

Det finns de som hävdar Cementas omställning motverkar ett verkligt skifte. Att den gjuter fast oss i ett system, och ett byggmaterial, vi behöver lämna.

Ja, det går bra att önska sig andra byggnadsmaterial, men cement är ett material med lång beständighet. Se bara på Colosseum i Rom, som är byggt med cement! Dock fanns inte armeringsjärn på den tiden. 

Det går inte att komma ifrån att Aftonbladet har publicerat en partsinlaga utan att göra nödvändig faktakoll eller låtit andra parten komma till tals. Det är talande för svensk journalistik. 

Varför fick inte Cementa tillstånd till brytning av kalk av mark- och miljööverdomstolen?

Cementa fick tillstånd till brytning av kalk i underinstansen Mark- och miljödomstolen. En ledamot i domstolen var skiljaktig. Texten nedan är hämtad från beslutet avseende den avvisade ansökan. 

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) gör följande bedömningar

Behovet av uppdatering av den modell som redovisades när ansökan gavs in till mark- och miljödomstolen gör i sig att grundvattenmodellens robusthet då kunde ifrågasättas. Modellen har nu kalibrerats mot mer än två år efter ansökningstillfället genomförda mätningar. Det framstår som sannolikt att fler mätningar skulle leda till ytterligare förändringar av modellen. Modellens förmåga att förutsäga hur den sökta verksamheten i framtiden skulle påverka omgivningen kan fortfarande ifrågasättas.  

Det framstår som osäkert i vilken utsträckning som modellen kan förutsäga vilken påverkan som den sökta verksamheten vid File hajdar-täkten skulle ha på omgivningen.

I domstolens bedömningar säges bl a; MÖD konstaterar att grundvattenmodellen i sig och det använda nollalternativet har påpekade brister och att dessa i huvudsak förelåg redan vid ansökningstillfället. Trots uppdatering kvarstår en inte obetydlig osäkerhet och övrig utredning kan inte kompensera detta.  

Vid en samlad bedömning anser domstolen att det inte går att dra tillräckligt säkra slutsatser om vilken betydelse den sökta verksamheten vid File hajdartäkten skulle få på omgivningen.

Det som nu har sagts om grundvattenmodellen och nollalternativet har i någon omfattning betydelse även vid bedömningarna när det gäller grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma.

Vidare påverkar täkterna grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma som inte uppnår kraven för god grundvattenstatus avseende klorid. Som länsstyrelsen har redovisat motsvarar Cementas grundvattenuttag från de två täkterna File hajdar och Västra brottet ca 80 procent av det totala vattenuttaget i grundvattenförekomsten. Av redovisningen framgår det också att det genom åren har gjorts mycket stora uttag av grundvatten till verksamheten.

MÖDs slutsats

Mot bakgrund av de ovan redovisade bedömningarna anser Mark- och miljööverdomstolen att miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön. Mark- och miljööverdomstolen gör därför bedömningen att det föreligger ett processhinder för prövning av Cementas ansökan om tillstånd.

Cementas överklagande

Cementa har reagerat på domen och kommer i sitt överklagande till Högsta domstolen med mycket allvarlig kritik, som jag listar i punktform. 

  • För lång tid mellan huvudförhandling och meddelande av dom.
  • Om domstolen är domför i de fall det tekniska rådet saknar formell kompetens inom de i målet centrala sakfrågorna.
  • I vilken omfattning sökanden behöver beskriva konsekvenserna av att ansökt verksamhet inte kommer till stånd.
  • Hur sakägarkretsen, dvs. kretsen av potentiellt skadelidande, ska avgränsas.
  • Om prövningsmyndigheten i ett avvisningsbeslut måste redogöra för och uttryckligen ta ställning till sökandens inställning till de av prövningsmyndigheten påstådda bristerna i miljökonsekvensbeskrivningen. 

I beslutet skriver domstolen att Cementas grundvattenuttag motsvarar ”ca 80 procent av det totala vattenuttaget i grundvattenförekomsten” och hänvisar till uppgifter som har redovisats av länsstyrelsen. Detta är ett direkt felaktigt påstående. Det länsstyrelsen i själva verket redovisade vid huvudförhandlingen var att Cementa står för ca 80 procent av den totala grundvattenbortledningen i ett visst område. Vilket område länsstyrelsen avsåg framgår inte av länsstyrelsens redovisning, men det omfattar tydligen bara Cementas länshållning, kommunens närliggande grundvattentäkt och en bondgård.

I Cementas överklagande finns redovisat flera sakfrågor som domstolen har uppfattat på ett direkt felaktigt sätt. I det fall domstolen finner att inte hela den ansökta verksamheten kan tillåtas, finns det inget rättsligt hinder mot att domstolen i stället meddelar tillstånd till en begränsad del av den ansökta verksamheten, i enlighet med principen major includit minor. Domstolen har i det överklagade beslutet konstaterat att ”miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön”. Det går inte utläsa vilka brister som domstolen har identifierat. 

Det finns all anledning för HD att ta upp detta mål för att bl a klarlägga de frågor som listas ovan. 

Slutord

Det är tyvärr alltför vanligt att myndigheter (gäller ej mark- och miljödomstolarna) i ökad omfattning lämnar den professionella inställningen och i stället blir aktivister. Möjlighet till detta ges genom försiktighetsprincipen där sökande i allt större omfattning skall redovisa allt fler osannolika alternativ, som ofta inte har så mycket med den fysiska verkligheten att göra. De får ofta stöd av sina aktioner av media. Det går alltid att önska sig ytterligare utredningar, högre precision och fler inventeringar utan att detta leder till ett förbättrat beslutsunderlag. Den fysiska verkligheten är komplex och kan bara modelleras till en rimlig nivå. Ytterligare decimaler är bara gissningar! Skälighetsprincipen har allt mer urholkats. 

Det är bara att hålla med Nicklas Skår, expert inom miljölagstiftning på Svenskt Näringsliv; ”Långa och komplicerade tillståndsprocesser riskerar leda till att allt fler investeringar lämnar Sverige. Det är under all kritik. På sikt kan hela industrier försvinna från landet”.

Det råder ett ställningskrig mellan myndigheterna och sökande vid tillståndsprövningen som inte på något sätt är konstruktivt. Under tillståndsprocessen tillkommer ytterligare krav som inte kunde förutses vid inledningen, vilket leder till osäkerhet hos sökande. Sverige som industrination håller på att nå vägs ände? 

Högsta domstolen ger förhoppningsvis prövningstillstånd i målet, men är osannolikt att det avgjorts före den sista oktober. Beslut på hög nivå brukar fattas med grov yxa, men rimligen får Cementa fortsätta sin brytning. Därefter återstår prövningen av Cementfabriken. Ytterligare en liten tuva?

Norrbotniabanan – järnvägen som alla vill ha och inte

Planering och debatt har pågått i så många år att de flesta har hunnit byta åsikt både en och två gånger. Lokalmedia har bevakat och kommentarer har getts av debattsugna kloka gubbar, ty det är mest gubbar som tycker till. Det medför också att tjuvnyp utdelas, men också karaktärsmord. Edward Riedl (M) och hans parti har fått utstå kritik för att ha bytt åsikt sedan förra valet 2018. Av försiktighetsskäl väljer Norran, Skellefteå att återge artikel i VK, Umeå den 28 juli 2021.

Riedl: ”Det här är ännu en bluff”. Riksdagsledamoten Edward Riedl (M) kallar regeringens löfte för en bluff. ”Ett stort svek mot Norrland”, säger han till VK.

Tre exempel på kommentarer till artikeln:

Köttbluff med japansk entrecôte

Pulsen i Åkersberga Rallaren Köpcentrum annonserar styckat nötkött i alla former till priser från 89:95 kr per kg till 999 kr per kg. Entrecôte ”superklipp” kostar 499 kr per kg. Med samma bild visas Entrecôte ”superklipp” 999 kr per kg. Den skarpsynte kan nämligen se på bilden i annonsen att marmoreringen (fettränderna) är exakt samma på den billiga och den dyra.

Man undrar hur butiken och kunden kan skilja mellan de två varianterna. Klokt nog reserverar sig butiken för tryckfel! Kanske läge att återkalla priserna i annonsen? Det kan ju butiken göra med en skylt i butiken.