Författare: Redaktionen

Som väntat är regeringen på väg att rädda Cementa med förlängt tillstånd att bryta kalk i Slite. Det innebär att regeringen sätter sig över lagrådets beslut. Konsekvenser kan studeras ur etisk synpunkt med hjälp av konsekvensetik. Varje annan regering hade kanske handlat på samma sätt, dvs. att sätta sig över lagrådet.

Ett beslut att intervenera i rättsväsendet blir aldrig en isolerad företeelse, utan andra konsekvenser. Regeringens beslut den 28 september att sätta sig över lagrådet sammanfaller med valet samma dag av trolig partiordförande och ny statsminister. Magdalena Anderssson har följt den socialdemokratiska etiketten att vara ytterst ödmjuk och inte ta ut valet i förskott, men har ändå börjat ställa ut löften i högt prioriterade samhällsproblem som gängkriminalitet.

Med beslutet att sätta sig över lagrådet kan nya förväntningar och krav komma att ställas på regeringen på andra områden av vem som helst. Rättsväsendets ställning som självständigt från politiken har nu rubbats – än mer än tidigare. Det lämnar fältet öppet för påtryckningar att regeringen ska träda in, t.ex gällande gängkriminalitet och våldsbrott. Ministerstyre kommer även i fortsättningen att förnekas. Vad är Cementa-fallet om inte ministerstyre? Där inte rättsväsendet räcker till enligt den politiska makten, kan ”kreativa” metoder tillgripas i försök att blidka opinionen i hopp om att kunna behålla makten.

Per idag den 20 september 2021 finns endast två träffar på Naturvårdsverkets sajt med koppling till det ökända företaget Think Pink. Think Pink behandlas på fem futtiga rader i ett niosidigt dokument från Avfallsrådet. En utförlig beskrivning lämnas den 1 mars 2021 i intervju med kommunens samhällsbyggnadsdirektör som Naturvårdsverket återger på sajten. Det är allt som finns. Inget beslut om sanering av Kassmyra har fattats förrän nu i dagarna.

Nu har Botkyrka kommun meddelat att man till en kostnad av 200 miljoner kronor ska flytta avfallsberget i Kasshamra som Think Pink har gett upphov till. Naturvårdsverket har uttalat i SVT att det finns statliga bidrag för detta som måste betecknas som en panikåtgärd efter all passivitet från myndigheternas sida.

Har Naturvårdsverket kapitulerat? Varför visas ingen fortsatt aktivitet genom information på myndighetens hemsida? Varför ska skattebetalarna betala för brottslingars illdåd? Ska mycket högavlönade tjänstemän få behålla sina jobb efter detta?

Har myndigheterna och tjänstemännen hjälpt den organiserade brottsligheten genom undfallenhet? Denna fråga motiverar en särskild brottsutredning.

Av Miljörealisten

Som tidigare har redovisats fick Cementa sin ansökan avvisad av Mark- och miljödomstolen. Bolaget överklagade beslutet till Högsta domstolen. HD har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Från juridisk synpunkt kan detta anses vara olyckligt av en icke juridiskt skolad person. Domslutet innehåller felaktigheter som visar att domstolen inte har tagit sitt beslut på korrekta fakta. Svenskt näringsliv har tidigare påtalat att långdragna domstolsprocesser och tidsbegränsade tillstånd får industriföretag att förlägga sin verksamhet i andra länder. 

Oförutsägbarheten i tillståndsgivningen, även om underlaget är nog så omfattande och håller hög kvalitet, är förödande. I grunden handlar det om vilken attityd som en myndighet har – aktivistisk eller professionell. Med fallande kunskapsnivå hos myndigheterna och avsaknaden av tjänstemannaansvar kommer försiktighetsprincipen att spela en allt större roll. Bäst att ta det säkra före det osäkra. Även för en verksamhet som har pågått i ett 20-tal år. 

Miljöfundamentalisterna pekar på att cement går att ersätta med andra material. Men det är inte sant, i varje fall inte i ett kort tidsperspektiv. Träbyggnader finns men är begränsade i höjd och livslängden kan inte jämföras med betong. Men livslängden bestäms kanske av andra faktorer som samhällsutveckling och stadsplanering. I infrastruktursammanhang har branschen svårt att se att betong kan ersättas av andra material. Vidare kan en inblandning av andra material göras vid betongtillverkning, t ex flygaska, slagger och leror. Problemet med detta är att få en produkt som håller jämn efterfrågad kvalitet. På sikt kan säkert en viss del cement i betong ersättas på detta sätt, men det är i bästa fall upp till 30 procent enligt forskningen. 

Cementa försöker nu att få tag i kalksten från andra leverantörer. Nordkalk har nämnts. Troligen kommer Nordkalk att få prioritera vilka kunder som kommer att få kalk, medan andra blir utan. Prismekanismen kommer att ge höjda råvarupriser. 

De bedömningar som Ramböll gjort visar att ett stopp i cementproduktionen kommer att få allvarliga konsekvenser för anläggningsbranschen och LKAB. En förlängning av produktionen som regeringen aviserat med åtta månader ger viss respit. Men lagen finns ännu inte på plats. Ökad import av kalksten kan ske på sikt. Men det kommer att bli en kris som sätter spår i samhällsekonomin. Något annat är inte tänkbart.  

Sista ordet är inte sagt kring Cementas kalkbrott, en ny ansökan kommer att lämnas in. Överklagandet av beslutet har fått konsekvenser som myndigheterna rimligen inte kunnat förutse. Kan det få till följd att benägenheten att överklaga beslut minskar? 

Ju högre upp i hierarkin som beslut fattas, ju mer schablonmässiga tenderar de att bli. För att citera Axel Oxenstierna; ”Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?”