Författare: Redaktionen

Förstå djurens lidande – lyssna på Vetenskapsradion SR!

I programmet Vetenskapsradion Nyheter SR1 redovisas uppfödning av olika köttslag – ”Därför får svensk kyckling rött ljus i köttguide”. Kyckling som kännande individer måste tas med full respekt när du står där i butiken vid kyldisken med en förpackning med kycklingfilé. Vilket lidande har just denna kyckling fått utstå? Är det moraliskt försvarbart att äta kött? Idag vet man mer, att en kyckling kan känna som andra individer, som människor.

Diskussionen om djurens lidande har åter blivit en stor fråga i media. Förmodligen kommer de upprörda känslorna – med all rätt – att växa och bli outhärdliga innan de åter fadar ut. Sen kommer diskussionen att återuppstå, fada ut, återuppstå… När kan vi få uppleva slutet på djurens lidande?

Äntligen, WWF varnar för Svensk Fågels djurplågeri!

Djurskyddsbrott i hanteringen av kyckling har påvisats av engagerade personer och myndigheter. Först nu har WWF- Världsnaturfonden genom Anna Richert tagit aktiv del i den mediala uppmärksamheten. Det visar på att tröskeln är väldigt hög för att ideella organisationer ska ta till orda. Djurplågeriet i kycklingbranschen har pågått i decennier. Varför har inte WWF använt sin status att agera tidigare? Djurens Rätt och Djurrättsalliansen har som aktivister under decennier drivit frågor om djurskydd och djurplågeri.

Fågelbranschen har ett gemensamt bolag Svensk Fågel för att sprida information. Djurplågeri finns inte ens omnämnt på deras webbsajt. Inte heller djurplågeriet i Kronfågels slakteri som Expressen rapporterade om.

Glasgow- kort eller långt a?

Ingen ordning alls i uttalet av den första stavelsen. Dessutom kan den andra stavelsen uttalas på mer än ett sätt.

Uttalet på lågskotska är så här: kort a och andra stavelsen svald på ett oförklarligt sätt.

Uttalet i nyhetsprogram är ofta med långt a.

Håll med om att lågskotska uttalet är mysigast! Hoppas att det lågskotska uttalet breder ut sig när de 4.000 delegaterna och Greta Thunberg åkt hem från klimatkonferensen COP26.

Är GW en dumskalle själv?

Vid avtackningen av Stefan Löfven vid partikongressen (S) häromdagen fick en rad kändisar formulera sitt omdöme över avgående partiordförande (S). Det är inte mödan värt att söka sig tillbaka för att höra de olika bidragen. Ett som stod ut var från Leif G.W. Persson som bl.a yttrade ”han är ingen dumskalle” eller något i den stilen. Han såg oförskämt nöjd ut vid tillfället. Men inte mer än vanligt kanske. Han brukar gilla det mesta han själv säger i vällustiga, blöta munrörelser med prillan på glid. Tänk att ha en sån ställning som svenska folkets celebritet! Få andra kan få säga ordet dumskalle som omdöme på en person, även om det är menat som en kärleksförklaring. Tiderna har förändrats inte minst vad man får säga offentligt. Knappast någon skulle våga klanka på en folkkär person som GW, Gustavs son ni vet, alla ni som läst boken. Inte ens en forskare i Uppsala med identitetsfrågor som inrikting.

Men har man inget att förlora, vågar man. Jag tycker att det är dåligt att ta fram ett gammalt uttryck som dumskalle. Ordet kan av några uppfattas som nedvärderande och behöver inte spridas till dagens publik som gärna tar efter sina favoriter. Det finns ju så mycket annat man kan säga.

Svensk fågel vill inte besvara alla dina frågor

Ställ frågor till Svensk Fågel här.

Om du frågar om ”skållning av levande kycklingar” så får du svar på något annat istället. Men om du söker med en fråga om ”Djurskyddsbrott” så kommer svaret ”Din sökning gav inga resultat”.

Det finns en lång rad texter med bilder hos Svensk Fågel, men inga som ger svar på frågor om t.ex Djurplågeri och Djurskyddsbrott. Det är brott som kan ge fängelse.

Riksbankens chefer beskyllda för jäv

Svenska Dagbladet har låtit en juridikprofessor uttala sig om två riksbankchefers aktieinnehav. Han anser att innehavet visar på jäv eftersom det innehåller aktier i företag som fått stimulanser som cheferna varit med att besluta om genom stöd under coronakrisen.

Vi kan alla hålla med om att det är klara fall av jäv. Vid närmare betraktande rör det sig om ganska små aktieinnehav på 195.000 kr respektive 82.000 kr. Men rätt ska vara rätt. Vad som är värre är att en så viktig institution som Riksbanken visar sig ha chefer som verkar ha småspararintellekt. Riksbankchefer ska tänka och handla i stort. De tycks dessutom inte veta vad förtroendekapital är och hur det bedöms.

Svensk Fågel vill inte berätta om djurplågeriet

Fågelslakterierna i Sverige har ett gemensamt företag med webbsida. Där inbjuds du att ställa frågor om kyckling och annan fågel. Massmedia har skrivit mycket om djurplågeri den senaste tiden. Därför är det viktigt att höra vad Svensk Fågel har att säga om djurplågeri.

Svaret de ger är: ”Din sökning gav inga resultat”. Gör samma sökning själv här.

Sjuka branscher inom livsmedel anklagar varandra

Svensk Sigill, Helena Allard har gått ut med öppen kritik av odlad lax. Läs om Svenskt Sigill.

Svenskt Sigill är en märkning med en symbol Svenskt Sigill som äga av LRF – Lantbrukets Riksförbund. En stor mängd branscher ingår, så även kycklingbranschen.

Svensk Sigill berättar: ”Målet blev nu att ta fram hållbara regelverk för andra produktionsgrenar som mjölk, nötkött, griskött och kyckling, men även för transporter, slakt och livsmedelsförädling.”

I januari 2921 rapporterade Djurens Rätt om djurplågeri på KRAV-gårdar. Efter spaning mot företaget Kronfågel har en rad missförhållanden upptäckts. Många former av djurplågeri bedrivs bl.a skållning av levande kycklingar, klämskador med mera.

Vad vi ser är också att branscher inom livsmedel försöker konkurrera genom att ha mindre hemskheter, mindre djurplågeri och djursjukdomar än sina konkurrenter. När hemskheter finns i praktiskt taget alla branscher går vi en hemsk framtid till mötes. Anklagelser med bildbevis med mera mot varandra förs inte fram i reklamen, men väl i ett system av PR-aktivteter. Dessa aktiviteter når konsumenter och handel i alla media som TV, dagspress, fackpress, sociala media med mera.

Djurplågeri sänker värdet på aktier i största fågelföretaget

Scandinavian Standard AB är ett internationellt livsmedelsföretag, med säte i Stockholms kommun. Det bildades 2013 genom en sammanslagning av svenska Kronfågel och danska Danpo. Vid samma tillfälle förvärvades norska Den Stolte Hane. Företaget föder idag upp kycklingar och säljer kycklingkött och produkter av kycklingkött i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Irland. Företaget hade 2020 en omsättning på 9,9 miljarder kronor och 3.220 anställda, varav 922 i Sverige, 856 i Danmark, 322 i Norge, 183 i Finland och 937 i Irland. (källa: wikipedia, läst 2021-10-29)

Aktien Scandi Standard noteras på Stockholmsbörsen. Under de senaste 12 månaderna har värdet gått ned från SEK 68,9 till SEK 42,85. Det innebär att aktieägarna förlorat SEK 1.717.583 tkr. Aktier i allmänhet har ökat rejält under 12 månader. Om vi utgår från aktieindex OMX har förlusten varit SEK 2.774.557 tkr. Tio ägare har 52,9% av kapital och röster. Den största ägaren har 15,3% av kapital och röster. Resten fördelar sig på ett ett stort antal ägare, även många småsparare. Om aktieägarna i stället hade köpt aktier som följt index OMX hade de haft ett dubbelt så högt kapital som idag.

Nedgången i aktiekursen kan till stor del tillskrivas det djurplågeri som avslöjades hos Kronfågel i våras. Med andra ord: Djurplågeri kostar stora pengar för ägarna, närmare bestämt i storleksordningen 2 till 3 miljarder under 12 månader.

Beskatta vindkraftverk för att säkra återställning

Redan 2016 gjordes en rivning, världens första av en havsbaserad anläggning i Kalmarsund. Byggande av vindkraft medför åtaganden för rivning, både till havs och på land. Nu är elpriserna höga och lönsamheten kan förmodas vara hög under lång tid. Det beror på prisutvecklingen för andra energislag. Livslängden, den tekniska och ekonomiska kan variera mycket. Det beror också på viljan att restaurera. I alla scenarion finns en risk att ägaren flyr från sina förpliktelser att återställa underlaget. Orealistiska kalkyler på kostnaden för återställning har florerat, ibland rena falsarier när kunskapen varit låg hos partners och myndigheter. Det kan befaras att oseriösa företag registrerade i skatteparadis kan smita. Ett sätt är att överlåta vindkraftverket till en ”målvakt” eller att helt sonika sätta företaget i konkurs.

Fler och fler uttjänta vindkraftverk kommer att rivas. Hur ska det gå med återställande? Kommer vissa att smita? Kommer vissa att fuska med återställandet och låta betongfundamenten till största delen ligga kvar? Och hur ska havsbaserade verk rivas?

Det är hög tid för regeringen att se över problemen. Ett sätt är att införa en skatt per producerad kilowattimme. Rivning och återställning är dyrare än man tror. En skatt på fem öre per kilowattimme kan säkra återställning, borttagande av fundament.