Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Frågan är nu hur varaktigt kriget och konsekvenserna blir lokalt i Ukraina och i Europa. De direkta krigshandlingarna kan bli kortvariga. Ryssland har redan uppnått sina mål. Sanktioner kommer att bli så allvarliga att Putin kan komma med nya hot att sätta i verket. Till hotbilden hör kärnvapen. EU och USA får allt svårare beslut att fatta. För Sverige gäller det att samverka med världens demokratier,

Havsbaserad vindkraft, oro för Robertsfors

Allt fler kustkommuner känner oro för att den storskaliga vindkraftindustrin till havs ska förstöra skärgårdsmiljön och kommunens intressen. Inte minst befaras att den ska slå hårt mot den viktiga fiske- och besöksnäringen, samt djur- och fågelliv. Läs intervju med ornitolog Per Hansson, Vox Natura, Holmön, Umeå.

I debatten om s.k. förnyelsebart har havsbaserad vindkraft i många sammanhang förts fram som den stora lösningen. Utan problem och något som alla kan ena sig om, har det sagts. Så behöver det absolut inte vara. Problemen är stora, något som många kustkommuner redan blivit medvetna om.

I min hemkommun Robertsfors finns två områden för storskalig vindkraftindustri till havs, Ricklegrundet och Rata Storgrund.

HAVSBASERAD VINDKRAFT I SVERIGE FAKTA KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, REGERINGSKANSLIET

  • Regeringen har satt upp ett mål för att möjliggöra 120 terawattimmar (TWh) elproduktion till havs. Med dagens teknik kan det motsvara omkring 2.000 vindkraftverk beroende på teknikutvecklingen. Detta är inte ett specifikt produktionsmål utan en planering för möjlig utbyggnad.
  • Dagens havsbaserade vindkraftverk har en höjd på 260–350 meter. De verk som placeras långt ut i havsbandet har flytande fundament, medan de närmare land har betongfundament som sätts fast på havsbotten.
  • Havsplanerna för vindkraft pekar ut platser som är lämpliga för att bygga havsbaserad vindkraft. Innan någon produktion kan sättas igång ska en tillståndsprocess inledas med miljöprövning. Hänsyn tas även till fiskenäringen och Försvarsmaktens intressen.
  • I dagsläget finns ansökningar på cirka 300 TWh vindkraft till havs runtom Sveriges kuster. Sveriges totala elförbrukning ligger idag på cirka 140 TWh per år.
  • Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska lämnas till regeringen senast i december 2024.

Kan NATO stödja Ukraina?

NATO tänks inte möta rysk invasion i Ukraina med militära krafter. Det anses för farligt eftersom både Ryssland och NATO är kärnvapenmakter. Dessutom måste USA vara beredda att möta Kinas aggression mot Taiwan.

I svenska media har nästan all uppmärksamhet riktats mot krisen i Ukraina. Krigsrisk finns mellan Kina och Taiwan som USA kan komma att sätta främst. Om svenska media, Public service skulle visa på Kina som krigshetsare skulle svenska affärsintressen skadas ytterligare.

Därför är det inte mycket att hoppas på för svenska småfolket. Den svenska politiska ledningen har slagit knut på sig själv.

Har Putin lurat en lång rad ledare i Väst?

Putins väntan med invasion eller anfall mot ett avgränsat område i Ukraina fyller dubbla avsikter:

  1. Ett förlöjligande av en lång rad ledare, Biden, Macron, Scholz, Stoltenberg med flera, som nu de senaste dagarna med Macron som förgrundsfigur trott på möjligheten att förhindra krig. Dessa ledare i Väst har spelat samma roll som Neville Chamberlain som lät sig bedras av Hitler när det gällde att hålla freden. ”Peace for our time”, deklarerade Chamberlain, brittisk premiärminister när han steg av planet i London 30 september 1938 med ett fredsavtal som var värdelöst. Utbrott av 2:a världskriget med Tysklands anfall på Polen följde kort därefter den 3 april 1939.
  2. Tidsutdräkten för Putins anfall har möjliggjort noggranna förberedelser. Genomförandet kan tänkas utgå från gränsområdet i öst mellan Ukraina och Ryssland. Mycket talar för att erövring kommer att ske av en bred korridor mellan Ryssland och Krim. Markförhållandena med tjäle är fortfarande gynnsamma för stridsvagnar och andra tunga fordon.

Rysslands krav på Väst i samband med Ukraina

Putin ses som den högste makthavaren och kravställaren gentemot Väst. Väst uppvisar en splittrad bild med NATO, EU och vissa starka talespersoner Biden, Macron, Scholz, Stoltenberg. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har stått ganska mycket i bakgrunden men har nu begärt ett samtal med Putin.

En lång rad svenska militära experter har framträtt i media med välgrundade analyser. Idag har flera av dessa skärpt omdömet och talat om en mycket farlig situation och att de personligen känner stark oro.

Vad som saknats i analyserna är psykologisk skarpsyn när det gäller Putin. Rysslands strategi har uppfattats som logisksamtidigt som ingen expert har velat eller kunnat förutse vad som kommer härnäst. Det är märkligt att inte media har försökt göra fortsatta psykologiska analyser eftersom ingen beslutsfattare, knappast heller krigsherrar uteslutande gör rationella val. Alltså, hur står det till med Putin? Hur mår han, gammal och trött som det ser ut. Hur har han det med kärlekslivet? Är hans hot ett sätt att dölja andra problem i landet Ryssland? Hur viktigt är det att uppträda som han gör för att visa upp sig för sin allianspartner Kina?

Har Väst glömt Kuba-krisen 1962? Då var det en överlevnadsfråga för USA att inte ha kärnvapen på Kuba, nära USA:s territorium. Har Putin fått Kubakrisen på hjärnan? Får Putin ett orättvist bemötande av världsopinionen?

En folkkär tv-kändis har gått bort

Sportjournalisten och programledaren Ingemar Oldsberg har gått bort 10 februari 2022. Han var en av upphovsmännen till På Spåret som utvecklades från ett engelskt embryo och drog igång 1987 i SVT. I programmet med frågesport tävlar kändisar i lag, två mot två. ( De första åren var det tre mot tre.) Vid sin sida hade han författaren Björn Hellberg under de flesta programmen fram till 2009. Då blev de utbytta med Kristian Luuk och språkvetaren Fredrik Lindström. På liknande sätt som för ikonen Lennart Hyland omgavs Ingemar Oldsberg med rykten om fylla, koleriska utbrott och kränkta kvinnor. Skvaller kan man ta del av på Flashback, Den stora tråden om Ingemar Oldsberg (1945-2022)

En lång rad vänner, kollegor och kändisar har trätt fram och hyllat Ingemar, som Björn Hellberg, Glenn Hysén, Staffan Lindeborg, Leif ”Loket” Olsson, Rickard Olsson, Lasse Kronér och många andra.

Media urskuldar sig för sin mediering av OS

Olympiaden i Peking 2022 har vållat huvudbry för media. Någon protest har man inte ålagt sig själva men väl använt moraliska brösttoner mot diktaturen inför starten. För att sedan producera material i stora mängder i sina respektive organ. Vämjeligt. I förhoppningen att möta förståelse har populära skribenter beordrats att göra skitjobbet gråtandes krokodiltårar.

Mediakonsumenter kan själva försöka se sig i spegeln efter att ha följt tävlingar på TV5 Discovery. Den som är utan skuld, kasta första stenen! Problemet är att den uppmaningen kunde gälla alla mediakonsumenter och mediaproducenter och faktiskt även alla konsumenter i Sverige och västvärlden. Alla har vi konsumerat varor och tjänster där kommunistpartiet i Kina utövat sin makt. Vi har mer eller mindre blundat för mänskliga rättigheter. Likaså för Kinas aggression mot grannländer. Miljöförstöringen har vi tolererat.

Men frågar någon, vad ska vi då göra? Just det. Det är frågan. En symbolhandling att inte följa OS i media kan växa och bli något stort med tanke på det stora sportintresset i Sverige.

Vänsterns valplattform, klimat och kött…

I avsaknad av opinionsmätningar med avseende på flödet mellan partierna är det ändå intressant att spekulera över tänkbara effekter från V på väljarsiffror för MP och S. Bakgrunden är den del i V:s valplattform som säger att individerna själva inte ska bekymra sig över klimat eller köttkonsumtion. Det tänks istället ske på kollektiv nivå genom demokratiska beslut i valda församlingar, i nationella och globala organisationer.

SIFO visar för januari 2022:
S 31,1 (+0,0)
V 9,6 (-0,1)
MP 3,0 (-0,2)
M 20,9 (+0,9)
C 7,0 (+0,0)
L 2,9 (+0,1)
KD 4,4 (-0,7)
SD 19,2 (-0,5)

När det gäller attityder till kött är tre partier särskilt intressanta tror vi här. V har i många år varit hemvist för en stor del djurrättsveganer. Genom gårdagens utspel från V är det lätt att tänka sig att en andel djurrättsveganer kommer att lämna V i nästa val, troligen till förmån för MP som representerar en radikal politik för klimat och kan därmed även anses försvara veganism, djurrättsveganism men kanske främst hälsoveganism.

V:s nya linje för kött, kalla det gärna för kollektivistisk inställning, kommer att gynna både S och V, där vi tänker oss en stor matkonservativ andel med attityden ”vad är det för fel på kött och potatis?”. V:s valmanifest satsar inte på individens engagemang, förvisso logiskt med kollektivistiskt ideal, men som kan stöta bort de som ändå tror på individens ansvar och möjligheter. Detta kan tolkas som en medveten uppoffring till förmån för MP att klara riksdagsspärren och därigenom stärka trepartiblocket med V, S, MP. Det medför kanske inte majoritet, men ett klart förstärkt förhandlingsläge för det rödgröna blocket. S tänks inte påverkas i detta tankeexperiment. Inte heller C, L, KD, M, SD som knappast lär kunna ena sig om tydlig linje beträffande klimat och kött. Alla partier är ju dessutom upptagna av energipolitik, kriminalitet, migration, säkerhet som kan komma att ligga högt på agendan inför valet hösten 2022. Pressen är högre än tillförne vilket kan hindra långsiktighet i och nivå på debatten.