Om Christer Sjödin fick som han ville skulle han förmodligen sitta i hytten på en traktor jämt. Och hjälpa någon nöjd kund. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta Årets Brukspatron i Robertsfors.
Så sammanfattar tidningen Mellanbygden de viktigaste egenskaperna hos mottagaren av utnämningen. När det gäller nobelpristagare kommer diskussionen genast igång om det verkligen är rätt pristagare som blivit vald. Sådana dumheter håller man inte på med i Robertsfors. Där är det bara pristagaren själv som ifrågasätter utnämningen. Christer har berättat att han blev chockad. Läs om det i Mellanbygden! Du har ett år på dig att själv kunna bli den utvalde och chockad. Men du måste bo i Robertsfors och helst vara man.
Stater och världssamfund ställer krav bl.a på Sverige. Aktuellt är nu statschefen Erdogan i Turkiet (Türkiye) som leder ställandet av krav. Det görs i samband med Sveriges NATO-ansökan. Det är statschefens fulla rätt i samband med en förhandling att ställa krav som dock ska betraktas som önskemål. Erdogan bortser från att krav också kan ställas på Turkiet. De kraven gäller mänskliga rättigheter som världsamfundet genom FN en gång ställt upp. Det kan var förödande för en förhandling att nya krav tillförs från parterna. Risken ökar att parterna aldrig kommer i mål. Sverige kan då välja att påtala istället för att kräva. Där kan listan göras lång med brott mot mänskliga rättigheter.
SOM-institutet har bara opinionssiffror från 2021 som är sammanställda i tabell på sidan 6 i rapporten från SOM. Regeringen har fattat beslut om tre havsbaserade vindkraftsparker. Kriegers flak, Galene och Kattegat Syd. Nya beslut står på kö.
Opinionsläget förändras i takt med att skadeverkningar och problem kommer fram. Regeringen borde istället för att vänta med lång fördröjning genom rapportering från SOM, göra rykande färska telefon- och webbintervjuer genom någon statlig myndighet eller bolag.
Risken är stor att regeringen genom påtryckningar från vindkraftsindustrin fattar beslut där informationen från opinionsundersökningar är gammal, med ett till tre års fördröjning. Något måste göras för att mäta opinionen som då kan bli ett av flera relevanta beslutsunderlag. Opinionen för vindkraft går mot ökad negativ hållning. Kärnkraft går mot ökad positiv hållning.
Dagens Nyheter hade 2023-04-11 en artikel Havsvindkraft till domstol – angrips från flera håll. Det är slående hur författarna till artikeln ansträngt sig att finna nedsättande benämningar i en nyhetsrapport. De som uppmärksammats som aktivister har ju använt sin yttrandefrihet. DN skrev så här:
Tre stora havsvindparker är i princip klara för att klubbas av regeringen. Nu dras de i stället till domstol. Motståndet kommer från en brokig skara bestående av fågelskådare, försvarsmakten och vindkraftsfientliga aktivister.
Om DN istället valt gängse sakliga och värderingsfria benämningar hade det passat med ”ornitologer, försvarsmakten och motståndare till havsbaserad vindkraft”. Även bilden är konstruerad på ett sätt som kan uppfattas som osaklig och insinuant. Sina politiska värderingar bör DN framföra på ledarplats i papperstidning och webbtidning.
Bonnierpressen med effektsökande kverulanter tycks kunna göra hur som helst, som här i energifrågan som är en angelägenhet för alla.
Kartbilden visar aktuella beslut för regeringen gällande vindkraft till havs. Vid första anblicken kan man tycka att kartbilden är klar och tydlig för något som man kan uppfatta som mycket komplicerat, och som är föremål för intensiv debatt i media. Bilden kan upplevas som en skänk från ovan till härjade debattörer i den energifråga som på kort tid blivit den mest kontroversiella, nämligen den om byggandet av vindkraftverk till havs. Som bilden är framställd ges intrycket att verken ligger långt från land som inte stör utsikten eller människorna. Så långt som till fågelliv och marint liv är det inte många som tänker. Bilden är en abstraktion som inte är till hjälp att sätta sig in i den förödande verkan som vindkraftverk i 300–400-metersklassen vållar. Buller kanske man inte ens tänker på till havs, men vibrationer i fundament till vattnet och bullermattor från rotorbladen i en park på kanske 170 verk har stora effekter på allt liv där ute, även om du själv sitter hemma på land i lugn och ro och tittar på regeringens snygga kartbild.
Vi har tillåtit oss kopiera artikel i Mellanbygden från 2023-06-27. Vi som bor och tjänar sitt levebröd i Mellanbygden får tjäna som objekt i media utan att bli tillfrågade. Tidningen Mellanbygden tar inte ställning till rovdriften av natur, människor och djur som beror på utbyggnad av vinkraftverk på land och till havs. Mellanbygdens reportage har gjorts från samråd på inbjudan från Eolus.
—
Lars-Göran Halvdansson Intresset var stort när Eolus vind höll samrådsmöten om den planerade vindkraften i havet utanför Robertsforskusten.
Positiva, neutrala och starkt kritiska. Synpunkterna varierade när Eolus vind höll samrådsmöten om den planerade vindkraftsparken i havet utanför Robertsfors. Mest kritiska var boende längs kusten.
Mellan 70 och 147 vindkraftverk är det som Eolus vind genom sitt bolag Aurum offshore AB undersöker möjligheterna för att bygga utanför Robertsforskusten.
Vindkraftsparken skulle hamna mellan tre och tio kilometer utanför kusten och verken skulle bli synliga längs i stort sett hela kuststräckan i Robertsfors kommun. Även en del av Skellefteå kommun berörs.
Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt.Anders Gustafsson
För en dryg vecka sedan höll Eolus samrådsmöten under två dagar i Robertsfors i syfte att dels informera och svara på frågor men även att få in synpunkter från allmänheten. Där gick meningarna isär.
Anders Gustafsson, boende i Robertsfors samhälle var relativt positiv, ”Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt”, säger han.
Vill du ha det på din tomt?
– Om det är tillräckligt angeläget så kan man ju ha det. Jag tycker ändå att det här borde vara ett bra alternativ, säger han.
Christina Ågren, boende vid Bredudden, strax norr om Sikeå var rejält bekymrad.
– Jag har ingen lust att få sån där utsikt. Vi har ju redan vindkraft (Granberget) på ena sida som vi retar oss på. Det må väl vara för de ser vi ju inte hela tiden. Men de här kommer vi att se hela tiden ut genom vårt fönster. Vi sitter ju mycket och tittar ut på havet, vi ser solen gå upp och ser solen gå ner vår och höst och det är så himla fint, säger hon.
Christina Ågren oroar sig också över att stugorna kommer att bli mindre värda.
– Kommer det dit spekulanter och så tittar de ut och ser en massa vindkraftverk, inte kommer de att köpa en stuga där, inte många i alla fall. Då får vi nog rea ut dem, säger hon.
Negativ var också Hans Bång som kom till träffen med sambon Ulrica Andersson. Paret har stuga på Högskär utanför Ånäsetkusten. Närmaste vindkraftverk enligt nuvarande förslag skulle komma cirka två kilometer från stugan.
– Jag är inte positiv, säger Hans Bång.
Bullret var en sak som Hans Bång oroade sig över. Eva Emmelin, projektkommunikatör, poängterade att några gränsvärden gällande buller inte skulle komma att överskridas.
– Det är inget problem som vi har sett. Havet brusar ju så ni kommer att höra havet mer än snurrorna. Men de är många som är oroliga för det, säger hon.
Hans Bång fick svar på en mängd frågor, men ändrade inte åsikt.
– Jag är lika negativ, sade han.
Planeringen är i sin inledning och byggstart skulle tidigast kunna ske 2032. Syftet med samrådet är just också att få in synpunkter från allmänheten. Planen kommer sedan sannolikt att ändras utifrån allmänhetens och olika myndigheters synpunkter.
– Hela den här planen är fortfarande under form. Exakt hur många verk det blir och exakt var de står är en mycket senare fråga, när vi väl skickar in ansökan, säger Eva Emmelin.
Lars-Göran Halvdansson Eva Emmelin, projektkommunikatör Eolus vind.
När Eolus skickar in sin ansökan till Mark och miljödomstolen så har allmänheten möjlighet att yttra sig även över det färdiga förslaget.
Kommunen har vetorätt i frågan men kommunledningen har tidigare uttryckt att man i det här skedet är försiktigt positiva till förslaget.
Havsbaserad vindkraft utanför Robertsfors Eolus vind planerar för 70 till 147 vindkraftverk med en höjd mellan 260 och 365 meter. Bedömningen är att vindkraftsparken skulle kunna ge ett tillskott på 8,4 terawattimmar vilket är mer än dubbelt så mycket som elanvändningen i hela Västerbotten (4,1 TWh 2020).
Planer finns också på att eventuellt producera vätgas från anläggningen vilket skulle ge möjlighet att lagra energi.
Utanför Blekinges kust planeras en havsbaserad vindkraftpark. Ansökan till regeringen gäller 140 verk upp till 300 meter höga. Ursprungligen innehöll planen 240 verk, 330 meter höga. Nu har kunskapen blivit så stor beträffande massmorden på fåglar att motståndet kommer att bli utomordentligt stort. Ansökan har inlämnats till regeringen som har att besluta om vindkraftverk till havs.
Centern fick avslag i Kommunfullmäktige den 19 juni på sin motion om att bygga perronger i Ånäset och i Bygdeå när Norrbotniabanan byggs mellan Umeå och Skellefteå. Resultatet i omröstningen blev 15-15 i kommunfullmäktige, med utslagsröst för ordföranden (S). SD saknade en av sina ledamöter i omröstningen vilket skapade det jämna resultatet. Det finns sakliga skäl att avstå från uppdelning i kortare avsnitt. Men det finns också intresseskillnader i en bruksort med omland. Industriarbetare röstar gärna rött i tätorten. I omgivande jord- och skogsbruksbygd har centern övervikt. Långsam utjämning sker dock med tidens gång. Både Bygdeå och Ånäset har industrier som inte får fördelen av egen perrong som kan vara avgörande för arbetsresor med tåg från Umeå eller Skellefteå. En fördel för kommunen är att bortfallet av arbetskraft från Ånäset eller Bygdeå blir mindre till Umeå och Skellefteå. Centern i kommunen och länet har misslyckats med sin opinionsbildning. Centern har heller inte gjort en övertygande analys av frågorna för tågtrafiken. Och även om så hade skett skulle S arbetat för avslag.
Senast idag har höga svenska politiker och militärer uttalat att krigsrisken har ökat. Hur riskerna uppfattas hos allmänheten är inte klarställt. Sverige befinner sig i ett s.k limbo beroende på Turkiets och Ungerns motstånd. Turkiets president Erdogan spelar ett högt spel med utpressning som strategi mot Sverige, Nato, EU och USA. Mycket talar tyvärr för att Erdogan inte tänker godkänna Sverige som medlem i Nato före eller i samband med toppmötet den 11-12 juli i Vilnius. Det medför att Ryssland kan se Sverige som lovligt för operationer. Om det går så långt som anfallskrig återstår att se. Gotland har under lång tid utpekats som mål för Ryssland. Om inte Sverige är Natomedlem finns inte artikel 5 i Natofördraget som garanti för skydd av Sverige. Om avsteg skulle göras är det rimligt att protester inom Nato kan bli följden. En omständighet som inte väckt uppmärksamhet är att processen för byte av generalsekreterare har inletts. Det medför ökad risk som Putin inte lär vara sen att försöka utnyttja. Det faktum att anfall från Ryssland uppfattats som omöjligt av svenska folket kan paradoxalt ses som ökad risk för anfall eller andra krigshandlingar från Ryssland. Putin har visat att han försöker vända synen på sina landsmän och hela världen genom att benämna väpnat anfall för något annat. ”Militära specialoperationer” var namnet för anfallskriget mot Ukraina. Det är visserligen helt missvisande men ändå en användbar metod för att sabotera freden. Vilka ord finns nu i Putins sjuka huvud?
I en nyligen genomförd tävling mellan kockar utsågs en segrare som skapat en rätt på temat köttbullar. ”Köttbullar” är ett mycket tänjbart begrepp. I detta fall belönades receptet som innehöll 50% blandfärs och 50% svenskodlade baljväxter.
Motivering är högstämd: ”Årets rätt 2023 är framtagen av Årets kock Jessie Sommarström. En smarrig rätt med 50/50 köttbullar med tomatsås och pasta, där köttbullarna består av 50% blandfärs och 50% färs på svenskodlade baljväxter. Med årets rätt vill Jessie Sommarström bidra till minskad klimatpåverkan och bättre folkhälsa – samt visa att hållbar mat inte behöver vara en klassfråga. Med rätten vill hon lyfta svensk matkultur – och visa att med ett enkelt byte av råvaror, kan man skapa en hållbar variant av en älskad familjeklassiker.”
Denna bulle bidrar till ökningen av antalet färsrätter som redan är en djungel. Receptet hindrar inte kocken att använda 50% så kallat ”småfläsk” som hittills gått till allsköns korvar. Råvaran är mycket fet. Eftersom ”småfläsk” framkommer vid styckning och putsning av griskött kommer bullarna inte att kunna accepteras av konsumenter som följer halal eller kosher. Tillskottet med produkten 50/50 köttbulle kommer inte att främja vegansk livsstil, endast att fördunkla för konsumenten.
Ur innovationssynpunkt kan den nya produkten vara jättesmart för att producera en billigare färsprodukt som ser ut som andra köttbullar. Vi får hoppas att konsumenter kommer att ställa krav på innehållsdeklaration även om konsumtionen äger rum på restaurang eller i storhushåll. Om produkten kommer att säljas som färdigförpackad konsumentprodukt gäller reglerna för märkning. Men tyvärr har förpackningstexten blivit alltmer svårläslig. Förstoringsglas bör i många fall användas.
