Min förra artikel var blåögd. Efterkrigstidens alliansfrihet kombinerad med hemliga avtal kan inte kopieras. Då hade Sverige hemliga avtal med Väst, men också på flera nivåer i Sveriges ledning, som Bo Theutenberg berättat om diplomatins roll som ansågs vara ett kryperi till Sovjet.
Theutenberg, Bo J, Dagbok från UD Vol. 2 Men hur började det då? : neutraliteten – NATO : i kommunismens Moskva – KGB (1962-1976), Stockholm Institute of International Law Arbitration and Conciliation, Skara, 2014
Dagligen hörs om nya hinder i Turkiets ratificeringsprocess av Sverige som medlem i Nato. Senast har parlamentsledamöter krävt avslag för Sverige. Med en druckens envishet upprepas i Sverige Erdogans löfte ”As soon as possible”. Fler och fler börjar inse att det är lika oklart som svaret på frågan: Hur långt är ett snöre? Behöver segdragandet på obeständ tid medföra nackdelar? Finns rentav fördelar i detta? Nästan alla länder som godkänt Sverige torde ställa upp solidariskt med Sveige i händelse av krigshot. Sveriges försvarsledning torde kunna bedöma utsikterna, men utan att i detalj offentliggöra bedömningens innehåll. Det gick ju bra med hemliga avtal under kalla kriget och därefter.
President Erdogan drar medvetet ut på tiden för ratificering av Sveriges medlemskap i Nato. Det ser för närvarande ut som att behandlingen i parlamentet dröjer till hösten, september–oktober eller längre. Ett motiv är att säkerställa stöd från USA och Biden. F16-plan till Turkiet är en nyckelfråga. Ryssland har förklarat att det är liktydigt med införande av kärnvapen. Förseningen av ratificering, som av allt att döma har varit planerad av Turkiet, kan mycket väl komma att vävas in i kommande valprocess av president i USA. Det kan medföra ytterligare försening. Om Republikanerna vinner över Demokraterna kan nya inspel komma både från USA och Turkiet.
Risk för försening med flera år lades fram den 30 juni av Lars Bern före Nato:s toppmötet i Vilnius den 10–12 juli.
Petter Larsson har behandlat några av de allvarligaste problemen med Erdogan och Turkiet. Att vara för ett Nato-medlemskap får inte medföra att kritiken mattas. Det kan eventuellt ge Erdogan nya uppslag för utpressning. Det måste vi ta i så fall. Vi måste leva upp till vår självbild av att vara rättskaffens hedersprickar. Plats för självprövning således. Det är nu vi ska dra nytta av den stora tyngden av samhällskritik som odlats utan att ha motstånd som är tillräckligt utmanande.
Ta folkmordet av det armeniska folket! Här finns underlag för att dra förnekarna (bl.a Erdogan) i smutsen. Okej då, den stinkande skiten. Att nu ta upp den frågan i den förljugna processen kommer att väcka anstöt och nya förnekanden.
Processen med Sveriges medlemskap i Nato är inte klar idag i Vilnius. Kommentarer har fällts av många i regeringen och närstående till regeringen. De har ansträngt sig för att ge positiva kommentarer, liksom även generalsekreteraren Stoltenberg. Det förväntas av dem. En underton har kunnat märkas, att alla dessa inte är övertygade om att avtalet med Türkiye kommer att ratificeras av turkiska parlamentet så snart som möjligt.
Istället finns anledning befara att Erdogan kommer att dra ut på processen på obestämd tid för att kunna ställa ytterligare krav på Sverige där allmänheten får begränsad eller ingen insyn alls. Risken är nu att Sverige kommer att få göra stora uppoffringar och avsteg. Sverige kommer också att användas som gisslan i EU-förhandlingar för Türkiye. Erdogan har ett förhandlingsläge som kan leda till långtgående krav som NATO och EU tvingas acceptera.
Pessimismen har brett ut sig i en tid med kraftig inflation, bostadsbrist, skenande energikostnader och gängkriminalitet. Det får ändå antas att för många har det handlat om en jämförelse med en lång period som varit uppumpad med konstlade medel, nollränta och ljusblå förväntningar på livets goda. Hur svårt blir det nu att anpassa sig till ökade levnadskostnader och ojämlika förhållanden? Förändringarna har troligen inte trängt in hos stora delar av befolkningen. Kommande ”konsumtionsår” kommer att bli tuffa för det stora flertalet. Vilken förmåga har flertalet medborgare att anpassa sina levnadsvanor?
Ett förhållande som nästan aldrig diskuteras är dubbelboendet med dubbla kostnader. Hur svårt är det att avstå från fritidshus i Sverige, utlandsresor med dyra hotell. En liten fraktion av befolkningen har trippelboende och multiboende. Som det varit har inte nedbantning prövats i familjerna. Särbos uppehåller var sin bostad, resurser som kanske kan halveras. Många har en längtan att åtminstone en del av året bo någon annanstans. Varför kan man inte ta upp traditioner med friluftsliv och boende på vandrarhem och tält? Att leka nomader.
Att försöka bli nomader i sitt tänkande och boende skapar möjligheter att lätta på trycket av ett inrutat liv. Här ska inte bortses från att vi har nomader som ofta blivit tvingade till ett nomadiserande liv som uteliggare.
Kronan har minskat i värde och kommer kanske aldrig till sitt rätta värde. Valutakursen spelar roll för svenskar som bor utomlands eller som drömmer om att flytta av många olika skäl. Många kanske vill flytta av negativa skäl, missnöje och meningar som interfolieras med ”det här djävla landet”. Det vore intressant att veta mer om positiva skäl jämfört med negativa skäl. Det handlar ofta om en kombination. ”Svenskar i världen” kan fungera som en sammanhållande länk, som en informationskanal för praktiska och juridiska frågor.
Bedeutung. Land, Ort, in dem sich jemand niedergelassen hat und sich zu Hause fühlt, ohne dort geboren oder aufgewachsen zu sein.
Betydelse: Land, ort, i vilket någon har slagit sig ned och som känner sig hemma, utan att vara född eller uppvuxen där.
Som exempel på hur en elit ser på sitt val av hemort kan väljas en artikel på en tysk webbsida, Deutschlandfunk. Här rör det sig om en grupp med speciell bakgrund, en elit, ofta med trauman i familjen från Nazityskland. Här blir det lätt för läsaren att känna lättnad över att dessa personer säger sig ha funnit harmoni i sitt livsval av hemort. Kan deras levnadsöden förbättra empati för invandrare till Sverige från olika länder i världen och med olika bakgrunder i flera avseenden, religion, utbildning och yrken?
Människan gör livsval av olika slag, där ett kan gälla val av hemort, hemland mer eller mindre aktivt, med mer elelr mindre valfrihet. Migrationsfrågor har satt valet i fokus för miljoner och åter miljoner flyktingar i hela världen. Vi som har en hemort, kanske utan att ens reflektera över detta faktum, reflekterar knappast fritt över immigranternas val och preferenser beträffande land och hemort. Mottagarlandet Sverige har en styrning till vilken ort immigranterna slussas i första omgången.
Vad händer sedan? Hur ser migrationen ut inom Sverige med sina 290 kommuner? Hur viktigt är valet av hemort för integration och ett liv mer eller mindre lyckligt? Det vore intressant att studera några norrlandskommuner, inte minst på grund av de uppskruvade förväntningar som finns för kraftig industriell utveckling.
Att de mänskliga rättigheterna inte respekteras i flertalet muslimska länder kan inte tas till intäkt för att vi i Sverige eller EU kan tillåta hot och hat mot muslimer eller andra religiösa grupper. Även om det skulle kunna tillåtas är det en dålig strategi för att öka följsamheten till mänskliga rättigheter. Att Sverige skulle förhålla sig passiv till brott mot mänskliga rättigheter är oacceptabelt. Där har Sverige gjort många eftergifter t.ex till Kina, Saudi, Israel med flera.
Tillstånd för bränning i provokativt syfte av religiösa symboler måste upphöra. Lagstiftaren och domstolarna står inför svåra avväganden vilket inte får förhindra utredning och beslut.
Påvens fördömande av koranbränningar kan vara ett utspel som kan leda vidare. Har USA medverkat till utspelet? Sverige kan nu ta på sig sig säck och aska för att beveka Erdogan lagom till mötet i Vilnius den 11–12 juli. Kanske sker något redan dagen före, dvs. den 10 juli. Putin kan paradoxalt nog känna sig nöjd med påvens utspel som är helt i linje med hans eget fördömande av angrepp på islam som varande en världsreligion.
Det finns fortfarande ett motstånd till NATO-ansökan som kanaliseras genom SwebbTV. Det förändrade läget efter påvens utspel skulle kunna tas som utgångspunkt att backa med NATO-ansökan eller låta frågan vara vilande för många år framöver.
Dessa antaganden är icke verifierade, men fullt rimliga i beaktande av hur världens ledare spelar med mänsklighetens säkerhet.