Redaktionen – Sida 45 – Säkramiljön.nu

Höjningen av terrorhotnivån från en 3:a till en 4:a i en femgradig skala

Att höjningen kommer nu och inte tidigare – som enligt regeringen ej är motiverat av någon särskild händelse – väcker funderingar om motiven. Är det så att regeringen känt behov att göra ett utspel nu, när Sverige rullar igång i många av samhällets sektorer, inte minst skolstarten? Är utspelet betingat av dåliga opinionssiffror och stando i NATO-processen? Det verkar tänkbart. Utspelet skapar möjligheter att sätta blåslampa på polismaktens organisation och förgreningar. Man kan tänka sig att utspelet kan höja prestationsnivån på delar av den statliga byråkratin, förutsatt att terrorhotet framläggs och sprids. Det hela känns nästan som kärleksfull omtanke till statsapparatens alla tjänstepersoner, att öka känslan av meningsfullhet när man ska från en dag till annan ändra beteende från att grilla och dricka vin till att sammanbitet ta sig till jobbet för att göra nytta. Något som inte alltid är helt klart vad det är.

Nåväl, den närmaste tiden och fram över julhandeln kan vi alla hålla uppsyn på allvaret i frågan och om det var ett nytt grepp i inrikespolitiken. Vi vill ju alla göra vårt bästa. Den här gången har vi fått extra stimulans, men även varningar. Frågan blir också hur händelseutvecklingen ska tolkas framgent. Vad gör att bedömningen av terrorhotnivån kvarstår, höjs eller sänks? Kommer allmänheten att få motivering till beslut att ligga kvar, höja eller sänka? Införandet av ”terrorhotnivå” innebär ett stort ansvar för polismakten och regeringen utan insyn för allmänheten. Kommer spekulationer att uppstå, kommer jämförelser att göras med andra länder utan redovisning? Kommer terrorhotnivån att bli en het politisk fråga, ett slagträ där ingen eller få kan relatera till underliggande verklighet? Kan ökat fokus på terrorhotnivå utnyttjas av subversiva krafter och terrororganisationer?

Samhällets eftersläpning angående hot från totalitära ideologier

Med sorg kan konstateras att samhället och rättsvårdande myndigheter inte förmått agera mot hot från totalitära ideologier, särskilt islamism. Idag har nivån för terrorhot höjts från 3 till 4, där 5 är den högsta nivån för terrorhot. En av de författare och forskare som ansträngt sig för att utreda och varna är docent Johan Lundberg.

Lundberg, Johan, Ljusets fiender: västvärldens självkritik och den svenska idédebatten, Timbro, Stockholm, 2013

Boken finns även i pocket.

Konkurrens, kamp om skogsråvara

HM har tillsammans med Ikea startat utveckling för snar produktionsstart av textil baserad på skogsråvara. Bakgrunden är stigande problem med bomullsproduktion. Detta är väl känt sedan decennier bland medvetna konsumenter och medlemmar i t.ex naturskyddsföreningar.

Kommer utveckling och byte av råvara att kunna överbrygga problemen? Det kan mycket väl bli en världsomspännande kris i produktionen p.g.a brist på råvara, en kris som kommer att förstärkas av restriktioner för att skydda global vattenförsörjning. Om utvecklingsarbetet med en ny fiber för textil kommer konkurrensen om skogsråvara att öka, samtidigt som omställningen från tidningspapper till råvara till förädlade pappersprodukter pågår, främst hygienprodukter och förpackningar. Huruvida omställning i användning av skogsråvara kommer att gynna Sverige är ovisst. Utvecklingen är till stor del i händerna på globala företag som t.ex HM och Ikea.

Att göra under hösten 2023 för miljön

Ragn-Sells och Robertsfors kommun har en pyramidal skithög att sanera – Robertsfors kommunala deponi som ännu inte är övertäckt enligt myndighetsbeslut. Vi kommer att hjälpa dem på traven genom att påminna om redan fattade beslut sedan många år.
Om möjligt ska vi också besvara frågor som uttrycker stark oro för vanskötseln av avfallsfrågor som inkommit anonymt från Robertsfors.
Kommunen har inte haft ett fungerande arkiv. Vid beställning har det förekommit svar att man inte kunnat hitta dokument i specifika frågor. Vi kommer inte att släppa detta problem förrän vi fått ett godtagbart svar.

Om kraft och tålamod står oss bi kommer även annat att bevakas och följas upp.

Stockholm Pride 2023 och Regnbågsfonden

När en ny ideell fond dyker upp, som Regnbågsfonden i samband med Stockholm Pride, verkar det vara något alldeles självklart. Med galjonsfigurer som Mark Levengood och Jonas Gardell sitter budskapet som en smäck. Namnet och budskapet smälter samman till – Regnbågsfonden. I Aftonbladets livesändning idag gjordes en intervju med galjonsfigurerna med korta och präktiga uttalanden. Där det bakomliggande problemet med diskriminering är ytterst angeläget och kräver mycket mer än festivalstämning. I samma Pride-tåg gjorde Aftonbladet korta intervjuer med partiledare som hade likartade och fördömande kommentarer om Björn Söders (SD) plumpa uttalande om en koppling mellan pedofili och Stockholm Pride. SD har skyndat sig att släppa ett tilläggsmeddelande, att kritiken bara gäller organisationen Stockholm Pride, inte HBQT-personerna. Denna diskussion riskerar att rinna ut i sanden. Om man istället ska söka efter organisationer som får utbyte genom att öka sitt kapital idag den 5 augusti 2023, så är det Stockholm Pride som sådan och Regnbågsfonden som inhöstar både verkligt och symboliskt kapital. Där har partierna mycket att lära i kommunikationskonstens underbara värld.

”Allt som får sägas är inte lämpligt att säga” – bort det!

Det verkar vara lätt att få medhåll i kritiken av Richard Jomshofs famösa yttranden om Muhammed, islam och islamism. Andra tycker att det är ett kryperi. Jag intar en tredje ståndpunkt och anser att debatten borde handla om hur illdåd i religionens namn, som med islam, kan underhållas och spridas i bildningens och människokärlekens namn. Utan att ett nytt prästerskap uppstår, som riskerar att kompromettera goda avsikter. Att – som gjorts i Sverige och många länder – sätta munkavle på den känsliga kritiken kan kännas lugnt och bra för stunden, men det kan bara bygga upp nytt och större hat. Hur, när och var kan öppna samtal äga rum?

Ett ställe att börja med kan vara Sveriges riksdag. Också i justitieutskottet där Jomshof verkar. Omvärlden förväntar sig att diskussionen fullföljs och hålls levande i våra demokratiska församlingar, där Sveriges Riksdag är den främsta instansen i Sverige. Den ordningen är grundläggande för en diskussion, att gå vidare varifrån den etablerades. Förmodligen kommer frågan att diskuteras i ett stort antal andra sammanhang. Men nu måste våra politiker försöka återföra frågan dithän, där diskussionen tog fart och fick ny relevans. Det kan komma att visa sig att många riksdagsledamöter från alla partier kan bidra till en konstruktiv fortsättning som vi kan känna oss tacksamma för.

Uttalanden som kännetecken på klokskap och dårskap

AI har blivit ett medel att värdera framträdande exponenter för postmodernitet genom granskning av talespersonernas egna uttalanden eller pådyvlade uppfattningar om det nya undret för mänskligheten. AI har blivit ett område för överdrivna förväntningar lika väl som för underskattning av möjligheter. Ungefär som det ofta har varit i historien, som med it-teknik och genteknik. Allt detta behöver inte vara förvånande, likväl utmanande för granskning. För många kan det vara en lisa att ta del av kända personers försök att gjuta olja på vågorna. Ett exempel är idéhistorikern Sverker Sörlins uttalande i Dagens Nyheter den 28 juli på frågan: ”Använder du Chat GPT och till vad? –Jag har lyssnat till så många som prövat Chat GPT att jag inte, än så länge, fått någon lust att pröva själv.” Vi kan utgå från att Sverker Sörlin har ett jämförelsematerial utöver det vanliga. Andra personer skulle kanske komma fram till motsatsen genom att låta sig utsättas för Chat GPT med en behaglig rysning att få uppleva något primitivt, som stora delar av akademien och världen redan bedömt kommer att bli något stort och epokgörande. Som när nördar och allmänhet gjorde sina första lärospån på internet med world wide web.

En genväg till förståelse kan bli att hålla span på hur skeptiker till AI förhåller sig istället för att falla för dåraktiga framtidsbedömningar. Då riskerar du inte att tappa fotfästet i en föränderlig värld.

Utställning Höganäs av Lars Vilks livsverk

Lars Vilks tvingas från sin himmel åse att rondellhundarna inte finns med. Orsaken sägs vara att uställarna inte mäktar med att lösa säkerhetsfrågorna. Tragiskt med tanke på yttrandefriheten. Men visst kan man förstå bevekelsegrunden hos arrangören. Hundarna lär ska ersättas med inramade tomma ytor. Ett uttryck som alls inte är på Vilks egen nivå. Framförallt kan intresserade glädjas över att en utställning äger rum som kan ge möjligheter att reflektera över hans originalitet genom löftet att ge ett mycket brett val av verk. Mycket som visas för första gången. Det får bli inköp av utställningskatalogen i väntan på besök i Höganäs.

Otillräcklig miljöegenkontroll?

Av Miljörealisten

SVT tog nyligen på nyhetsplats upp frågan om myndigheten eller bolaget skall ta prover på släckvattnet efter branden på Rönnskärsverken. SVT ifrågasätter om bolagets provtagning räcker med motiveringen att företaget har begått ett antal miljöbrott. I Robertsfors finns en deponi som har sluttäckts, men där kommunen upptäckt att täckningen inte fyller gällande krav. Den skall göras om av bolaget som gjorde den första sluttäckningen, Ragn-Sells. Jävsnämnden har uppmärksammat detta men inte gjort någon anmälan om miljöbrott vad känt är. Kommunen har kommunicerat situationen med Länsstyrelsen i Västerbotten. Det finns en skyldighet att anmäla miljöbrott enligt miljöbalkens regler. Men kommer någon myndighet göra det?

Frågan om miljöegenkontroll har varit föremål för diskussion i olika utredningar. Sverige har valt vägen att verksamhetsutövaren svarar för egenkontrollen, medan tillsynsmyndigheten ansvarar för att kontrollera att egenkontrollen sker på ett korrekt sätt. Att provtagning görs av utbildad personal och analyser görs av ackrediterade laboratorier, mm. Kontrollen kan ske vid tillsyn eller periodiska besiktningar. Oavsett hur myndighetens kontroll sker så kan ett bolag fuska, då oanmälda besök av tillsynsmyndigheten är ovanliga.

I Robertsforsfallet var sluttäckningen av deponin bristfällig. Bolaget Ragn-Sells har en egen deponi i närhet till den kommunala deponin, där egenkontroll har skett bl a vid byggande av anläggningen. Tre dagar efter invigningen av deponin kollapsade dammarna till följd av nederbörd och felaktig belastning av dessa. Detta föranledda länsstyrelsen att tillsätta en oberoende kontrollant för att utreda haveriet och lämna rekommendationer. Kontrollanten lämnade hård kritik och ordet ”fuskbygge” ligger nära tillhands.

Utsläpp under driften sker via dammar. Provtagningen av dessa sker efter det att en damm är uppfylld genom att en provflaska fästs på en stång, sticks ned i vattenmassan och vattnet får rinna in i flaskan. Det som samlats på botten och sedan släpps ut i recipienten provtas inte. Här kan man jämföra med ytbehandlingsindustrin som vanligtvis dagligen provtar vatten för att kontrollera att det håller de utsläppsvärden som skall innehållas. När vattnet sedan släpps ut görs en flödesproportionell provtagning och provet skickas till det ackrediterade laboratoriet. Bolaget får ett analysprotokoll över de halter som släpps ut och mängden har registrerats via en flödesmätare.

Deponin med sina dammar hade otäta ledningsgenomföringar och det behövdes filmning och åtgärder för att få dessa täta. Duken i botten av dammarna som gjorde dessa täta var av annat material än vad som förskrevs i bygghandlingen. Motiveringen till detta var att de inte var beständiga mot bensin!

Ragn-Sells tog även emot och deponerade avfall som inte omfattades av tillståndet. Myndighetens respons var att ”kom in med en komplettering!”.

Kontroll av grundvatten sker genom kontrollrör som sätts runt deponin. I detta fall ett rör uppströms i grundvattnets flödesriktning och två nedströms. Ragn-Sells har fått tillstånd till ytterligare en deponi i direkt anslutning till den tidigare, där uppströmskontrollröret ligger. Vid korrespondens med bolaget menar Bolaget att strömningsriktningen, efter geotekniska undersökningar, inte är den som de förutsatt. Inget vatten rinner, enligt Bolaget, från den nya deponin där kontrollröret är beläget till den äldre deponin. Under arbetet med markarbeten med den nya deponin kördes kontrollröret sönder. Ett nytt kontrollrör etablerades på samma plats, trots att placeringen inte fyller lagstiftningens krav!

Reflektioner

Efter att ha verkat ett antal år i miljöbranschen kan jag konstatera att tillsynen inte inriktas på att beivra miljöbrott. Det kan vara svårt att få någon fälld för dessa, men om myndigheterna ägnar sig självcensur avseende brottsanmälningar kommer vi aldrig att få en korrekt bild av verkligheten. Det finns en utarmning av kompetens inom länsstyrelsernas miljöavdelningar, erfaren personal hittar mer attraktiva arbetsgivare. De unga nya har svårt att mäta sig kunskapsmässigt med den kompetens som finns hos de bolag som man skall idka tillsyn över. Hur ofta har jag inte hört miljöchefer klaga över att nu kommer det en ny tillsynsperson som måste läras upp avseende industrins processer!

Villkoren i tillståndsbeslut kan vara svåra att konkretisera och de handlar om att den som utför tillsyn har tillräckligt sunt förnuft för att skilja smått från stort. Tyvärr kan diskussionen fastna i ”icke frågor”.

Den verksamhetsutövare som har som ambition att inte leva upp till alla miljöbalkens krav kan lätt hamna under myndigheternas radar under lång tid.

Hur hantera anonymt mail?

Ett mail utan öppen avsändare nådde mig för en tid sedan. Mejladressen speglade avsändarens intresse för miljöfrågor. Innehållet handlade om ett miljöproblem i Norrlandskommunen Robertsfors. Innehållet visade på ingående kunskaper om ett miljöproblem som finns i kommunen sedan decennier. Kommunen har tillsynsansvaret i frågan. Avsändaren gav en mycket initierad problembeskrivning och uttryckte oro för konsekvenser, framför allt de mycket stora kostnader som kommunen kan komma att drabbas av för att undanröja ännu större kostnader vid fortsatt passivitet från kommunens sida.

Avsikten från avsändarens sida tycktes också vara att snylta från personer som själva fått ta ansenliga kostnader och tid. Avsändaren krävde att få vara anonym med motiveringen att hen hade en ”position” i kommunen och att ett avslöjande skulle vara förödande.