Författare: Redaktionen

’Gröna omställningen’ för konjunkturomställning

Tunga förändringar på byggmarknaden sänker lågkonjunkturen ytterligare. Även en borgerlig regering vet vad underbalanserad statsbudget kan betyda för att dämpa nedgången. Politiker som talat för utbyggnad av energiproduktionen kommer att sätta sitt hopp till kraftig utbyggnad av vindkraft på kort och medellång sikt. Havsbaserad vindkraft står i fokus trots dåliga erfarenheter i Tyskland och Storbritannien. Tecken på omvärdering av havsbaserad vindkraft finns men inte med slutsatser som slagit igenom. Risken är stor att tillståndsgivande myndigheter känner pressen från översteprästerna inom ’Gröna omställningen’. Aurums planer på 147 vindkraftverk i havet utanför Västerbottens kust är därför en nyckelfråga i hela ’Gröna omställningen’. Planerna kan bara medföra skadeverkningar på svensk och regional ekonomi. Något alternativ till Aurum finns inte som det ser ut nu.

Så kan en motståndare till Aurum se på sambandet till konjunkturutvecklingen de närmaste åren. Ska ett jättedåligt projekt som Aurum tillåtas som räddning av en redan katastrofal energipolitik? Det kan medges att många led saknas i denna argumentation. Men det är viktigt att ge varningssignaler mot beslut som kan komma slag i slag.

Ordförandeposten i LKAB visavi ’Gröna omställningen’

Göran Person har meddelat att han inte ställer upp till omval som ordförande i LKAB, enligt Dagens Industri. Han avgår i april 2024. Spekulationerna om efterträdare pekar på Anders Borg, fd. finansminister. Persson har sagt att han stannar som ordförande i Swedbank. Varför väljer Persson Swedbank framför LKAB? Har han fått kalla fötter för risken att ’Gröna omställningen’ blir ett misslyckande? Ett nytt Stålverk 80? Har valet med risken för kollaps i ’Gröna omställningen’ att göra? Och med eftermälet i historieböckerna? Borg löper i princip samma risk som Persson skulle göra, men har inte lika mycket att förlora i termer av celebritet. Dessutom torde Borg ha väl så goda kvalifikationer för posten som ordförande i LKAB som har central betydelse för ’Gröna omställningen’. LKAB:s styrning är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för helheten och framgången. Det finns faror som lurar som gör att allt kan gå om intet.

Enkla saker är enkla, svåra saker är svåra

Experter, myndigheter, anställda, media etc. grubblar över varför olyckan med bygghissen i Sundbyberg kunde inträffa. Några har kanske fällt kommentaren att bygghissar är inte rocket science och att det därför inte kan vara så svårt att montera på plats eller att handha. Men detta konstaterade leder troligen inte till nya uppslag för ökad säkerhet. Här vill jag istället peka på allmänmänsklig kunskap som är en truism, att enkla saker är enkla och svåra saker är svåra. Båda kategorier har förutsägbarhet för – som i fallet säkerhet för bygghiss – att montera och handha en byggnadsställning eller bygghiss. Därför kan risken minimeras i båda situationer som kan kallas ytterligheter. Mellan dessa ytterligheter finns ett mycket stort antal situationer som kan kallas halvsvåra som inte får den noggrannhet och bevakning som är nödvändig för att undvika fallissemang. Om det nu skulle vara så att sektionerna i bygghissen absolut måste monteras med bultar för att inte tornet ska rasa, då är det så. Men detta förhållande är så självklart att berörda projektägare och montörer inte tänker på att påminna och kontrollera varje gång. Hellre en gång för mycket. Här kommer hela samspelet mellan berörda personer i fara. Förr eller senare – om man inte förmår upprepa och kontrollera saker som i och för sig kan verka självklara – olycksriskens fula tryne att visa sig.

Istället för att fortsätta med exempel på halvsvåra saker och därmed fördolda risker, så kan var och en reflektera utifrån egen förmåga och erfarenhet. Många har råkat ut för olyckor som upplevts som helt onödiga om full respekt hade iakttagits även för det halvsvåra.

”Vi måste alla hjälpas åt”

Kort efter den tragiska olyckan med en bygghiss i Sundbyberg där fem personer omkom, kom uttalanden från alla möjliga håll. En återkommande typfras var ”vi måste alla hjälpas åt, så att sådana olyckor inte ska inträffa en gång till”. Den typen av uttalanden kunde komma från arbetsmarknadens parter och från organisationer med koppling till bygg. I sorgen och förvirringen efter en svår olycka är det många som vill eller förväntas uttala sig. Nya och kritiska tankar om säkerhetsarbetet kommer inte fram.

”Vi måste alla hjälpas åt” är i motsatsställning till vad som behövs i framtiden för att öka säkerheten. Det bör i stället handla om att definiera risk och säkerhet för att så långt som möjligt organisera arbetet löpande och på sikt. Ansvarsfördelningen måste göra tydligare. Ansvar ska kunna utkrävas. Att göra stora förbättringar jämfört med nuläget bör vara möjligt. Tänk bara på det ordsvall utan ansvarsutkrävande som kommer efter svåra olyckor.

För att reformera säkerhetsarbetet och ansvarsfördelningen kan det ske genom att LO och Svenskt Näringsliv går i bräschen. Tids nog kan hela arbetslivet följa efter. Några måste visa vägen till ökad säkerhet i arbetslivet, s.k piloter. Huvudspåret bör bli att kraftsamla och definiera ansvar för några få säkerhetsansvariga på en ”arbetsplats” som kan bli den minsta gemensamma nämnaren.

Arbetsplatsolyckor med dödlig utgång är underrapporterade i media

En jämförelse mellan arbetsplatsolyckor och skjutningar med dödlig utgång under 2023 ger en bild av omfattningen för de drabbade anhöriga. Arbetsmiljöverket har registrerat 60 arbetsplatsolyckor med dödlig utgång under 2023. Som jämförelse uppgår skjutningar till 60 avlidna under 2023. (Skadeskjutna är 107 personer, skjutningar totalt är 328. Källa: InCharts)

En enkel jämförelse visar att rapporteringen av 60 arbetsplatsolyckor med dödlig utgång under 2023 har tagit betydligt mindre utrymme jämfört med 60 skjutningar med dödlig utgång. Arbetsplatsolyckor är underrapporterade i media. Detta är ett subjektivt påstående. Gör din egen bedömning! Vad beror detta missförhållande på? Är det så att berörda parter på arbetsmarknaden påverkar underrapporteringen till media systematiskt? Är det så att enskilda media är obenägna att rapportera med tanken att andra ser till att rapportera? Är media rädda för att inhämta tillstånd från anhöriga om namnpublicering? Är lokala media särskilt långsamma eller obenägna att rapportera om arbetsplatsolyckor?

Jubel i Robertsfors kommunledning efter ilagakraftvunnen dom

Regeringsbeslutet att avslå samtliga överklaganden mot norrbotniabanans sträckning mellan Dåva och Skellefteå föranledde panegyriska uttalanden från kommunledningen. Läs på hemsidan och i tidningen Mellanbygden om hur kommunalrådet nu räknar med att få loss pengar till golfbanans snara ombyggnad.

För Robertsfors kommun innebär det att arbetet med ombyggnationen av Robertsfors golfbana nu är betydligt närmare.

Vad tänker förlorarna, Malå sameby och de andra klagande om kommunens segerjubel? Och vad tänker kommunmedlemmarna om att golfbanan är det första kommunledningen talar om?

Underrapportering av bygghissolycka – 2

Från haveriet i Sundbyberg har Andersson Company AB inte tagit sitt ansvar att rapportera. VD har kallat det för detaljer och att han inte vill gå närmare in på journalisternas frågor. Rättsmedicinare har idag meddelat att de fem förolyckades kroppar var så skadade av fallet (20 meter) att undersökningen måste göras klar att fastställa deras identitet. Under tiden finns risken att anhöriga till fem personer lever i ovisshet om det inträffade, såvida inte arbetskamrater har kunnat ta bördan att lämna dödsbud.

Andra omständigheter har framkommit under dagen, onsdag. Det sägs att en sjätte person också fanns med i hissen, som sägs ha hoppat av och lyckats rädda livet. Det sägs också att bultar har saknats i åtminstone en av sektionerna efter montering.

Beslut att inte gå ut med information förrän den är säkerställd ska respekteras. Frågan är dock vem eller vilka som ska göra bedömningen när information kan meddelas och av vem, Alimak eller Andersson Company, eller båda. Att övervältra ansvaret på någon annan part som t.ex Arbetsmiljöverket är inte rätt.

Underrapportering av bygghissolycka – 1

Haveriet i Sundbyberg rapporterades nästan omedelbart av Aftonbladet och Expressen. Då fanns inga uppgifter om antal personer och skadornas omfattning. Som så ofta värjde sig tillverkaren av bygghissen, Alimak i Skellefteå, genom att tala om att experter skulle sändas till platsen. Anmälan om arbetsmiljöbrott gjordes. Men inga uppgifter lämnades om de olycksdrabbade förrän långt senare. Fem döda. Inte något om vilket företag som hade ansvaret för driften av bygghissen. Nu har ett dygn gått efter haveriet utan att fullständiga uppgifter har kommit fram i media.

De döda arbetarna och de verkliga omständigheterna har kommit i andra hand. Fortfarande är inte deras identiteter kända. Var det utländska arbetare som jobbade för lägre lön och utan träning i handhavande av bygghissen?

NATO – Dra tillbaka ansökan om medlemskap

Sveriges ansökan har behandlats illa av Turkiet och Ungern. Dubbelsnacket från deras sida kan inte godtas. Centralt i NATO har inte försöken att trycka på ratificering lett till avslut. Både NATOs och Sveriges anseende har skadats, liksom även anseendet hos Turkiet och Ungern. Genom avtal med USA och tidigare bilaterala försvarsavtal med de nordiska länderna, Storbritannien och Tyskland med flera, kan Sverige se över vad man har och göra det bästa av det. Militär expertis pekar på att strukturen blir så mycket bättre med ett svenskt medlemskap när det gäller försvarsövningar och stridsledning i händelse av krig. Det är viktiga argument. Men om inte medlemskapet i NATO blir av, får Sverige laga efter läge. Att förlänga väntan är dåligt och kan leda till fler av de små stegens eftergifter mot Turkiet och Ungern, som sammantaget blir stora eftergifter till skada för Sverige och vad som finns kvar av demokrati i Sverige.

AI som teatermask

Sedan 2018 har jag haft en daglig påminnelse på min dator med lydelsen STOP AI. Idag, när beslut inom EU fattas om reglering, inser jag bättre begränsningarna för formulering av regler. Det svaga intresset för reglering hos allmänheten är ett memento. Många talar om risker med AI,  men vad består riskerna i? Media inom TV har bidragit med slående exempel där världsledare (Biden med flera) har använts för falska uttalanden – vilket varit möjligt för textmeddelanden, falska och sanna, så länge som skrivkonsten funnits.

När det gäller masskommunikation finns anledning att tro att bevakningen av meddelanden i media kommer att mötas med mycket stora resurser. Men det gäller främst bevakning av media med kvalificerade egenskaper, stor räckvidd och kvalitativ betydelse. Med AI kan bevakning bedrivas i stor omfattning. Men finns det medel så finns det motmedel i ändlös växelverkan som endast begränsas av resurser.

Kommunikation med individer eller grupper kommer att som idag kunna manipuleras (positivt och negativt) med ökande komplexitet med hjälp av AI. Innan AI har möjligheterna varit begränsade att reglera bort otillbörlig kommunikation.

En diskussion som inte synts till, är spin-off av AI. Med försöken att reglera AI kan frågor uppkomma om tidigare förhållanden och reglering utan hänsyn till AI. Kommer det att fortsättningsvis vara tillåtet att uppträda med mask? Ett tips till alla AI-filosofer är att repetera klassikern från år 1959. Goffman, Erving, Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik.

Ett förberedande studium av AI kan bedrivas med hjälp av Goffman. Skillnaden är att utgångspunkten här är en mask. Vad motsvaras den av i den verkliga världen? Nu kan AI-program (masken) utvärderas för att se vad motsvarigheten är i den verkliga världen.