Författare: Redaktionen

Uttalanden om krigsrisk duggar tätt. Ett av de senaste är spekulationer om en viss herr Landerholm som nu står under åtal för sina försummelser att skydda säkerhetsklassade dokument som anförtrotts honom. Han borde ha något att säga, men han tiger som muren. Detta släpper loss spekulationer i media av alla slag. Allmänheten har inte grund för bedömningar. Fallet läggs till raden av andra fall där utredningar och bevakning pågår. Styrkan i oron hos allmänheten och andra förblir en hemlighet. Det hindrar dock inte spekulationer. Landerholms fel har blivit orsak till oro hos många, fel som dock inte kan beskrivas närmare.

Det är bortom sans och balans vad Trump har satt igång med erövring av land och makt världen över. Äntligen har ordparet fått tillämpning i stora sammanhang. Med sina utspel kan sägas att president Trump lyckats hålla lugnet utan att falla till marken. Det är en stor bedrift i sig. Världen tycks fortfarande inte ha tagit in de stora utspelen annat än i begränsad omfattning. Vad kommer härnäst? Världen tycks avvakta och vänta. Om andra krigsherrar hade gjort något liknande hade fullt kaos uppstått och mobilisering för väpnat krig hade varit i full gång. Hur länge kan denna overkliga situation fortgå? Sitter världens makthavare och väntar på vad som händer härnäst?

Kommer massprotester att växa fram i USA? Europa kanske inte är att räkna med, inte ens genom EU. Vi kommer inte att se Trump säga: ”Hi folks, it was all just a joke.” Frågan kvarstår om vad som ska hända.

Alldeles för lite har diskussionen om Norrbotniabanan handlat om konsekvenser och nytta. När nu beslutet är fattat om start av bygget av järnvägen är glädjeyttringarna stora från politikerna. Men kanske också att eftertänksamheten gör sig påmind. I Skellefteå talas om allt från bostäder till vindkraftverk. Vem vill ha fler vindkraftverk, kan man fråga sig. Tiden har sprungit ifrån vindkraftverk. Varför så mycket bostäder? Det blev ju kollaps för Norttvolt. Kommunalråden i Skellefteå och Robertsfors verkar stå utan framtidsvisionen som kan motsvara den stora samhällssatsning som bygget med följdinvesteringar motsvarar. Om kommunalråden ändå hade kunnat sväva ut i visioner som gör livet bättre och mer intressant.

Utfallet kan bli magert från ett brukarperspektiv. Åka tåg till jobbet, göra shoppingresor, besöka evenemang med sport och underhållning i storformat, ja. Skellefteungdomar som ska studera i Umeå. Umebor som ska studera i Skellefteå. Åka till grannstaden för att hämta ut en beställning gjord på internet, Hälsa på familjemedlemmar och vänner. Kommer kulturen med person-till-person-möten att gynnas? Eller blir det bara resan till Jula för att köpa en ny hydrofor?

Konkurrensbegränsning är en term som kan föra tanken ända tillbaks till 1950-talet med införandet av konkurrensfrämjande lagstiftning, mot konkurrensbegränsning. Hela andra halvan av 1900-talet blev en utveckling med nya oligopol. Lagstiftarna har arbetat i motvind. Nu i början av 2000-talet med Trump i USA har konkurrensbegränsning blivit ett medel i tron att det kan skapa ”America First”. Höga tullar förs in med kort varsel, inte bara mot Kina utan även mot trilskande länder i hela Amerika.

Trump har gjort det legitimt att reglera marknader genom konkurrensbegränsande åtgärder. Inom EU pågår diskussioner om hur Europa ska kunna kontra mot USA. En mycket olycklig utveckling om avarterna till konkurrens fortsätter.

Utvecklingen inom AI med Kinas svar mot USA:s techbolag genom bättre och billigare AI skapar stora konvulsioner på börser och i techbranschen. Våra allra minsta och mesigaste aktörer jamar med. Dagens dummaste utspel svarar Centerpariet i Sverige för som vill förbjuda användningen av kinesiska Deepseek i Sverige. Om det gällde skolan eller hela samhället spelar kanske ingen roll. Kan Trump kan många andra dra världshandeln in i svårartad recession.

Vi har länge hört om klansamhället som avser grupper med invandrare i Sverige med egen rättsskipning och fientliga praktiker. Klansamhället dras ofta fram för att beskriva och förklara strukturer i den kriminella världen. Det kan man tycka är hotfullt och fientligt mot majoritetsbefolkningen med svensk nationalitet. Vilka konsekvenser har insikter om klansamhället dragits av den breda massan? Har något annat än hat och förakt skapats? En tänkbar motrörelse med samhällsengagemang hos familjer och släktrelationer är tänkbar men måste realiseras för bygga en samhällskraft att räkna med.

Vi har släktrelationer att bygga på. Det är möjligt att mobilisera släktrelationer för att försvara humanistiska värderingar mot gängvåld och kriminella strukturer i alla delar av samhället. Släktrelationer bär inte självskrivna värden med godhet och förmåga. Men släktrelationer kan tjäna som organiserande princip för att lättare finna en start och en fortsättning i arbetet att balansera de ondskefulla sidorna av klansamhället. Det finns litteratur som inspiration, t.ex Ljusets fiender av Johan Lundberg.

Att bedöma framtidsutsikterna för framgångar med Trumps politiska löften ankommer dem som har den största kännedomen om tidigare politik och ledarskap där Trump haft avgörande roll. Den överbudspolitik som bedrivits innan och efter tillträdet som president visar alltfler varningstecken. En ledare kan göra sig omåttligt populär med löften om efterlängtade program.

Oväntade och spektakulära mål verkar övertygande av bara farten. Självkritik och ödmjukhet inför svårigheterna är som bortblåsta. Ledare, ledarens närmsta personer försätter massorna i ett lyckorus. Ännu har inga bakslag identifierats och erkänts. Men bakslag kommer att komma av nödvändighet som i livets alla skiften. Vad kommer då att hända? Bortförklaringar, vägran att förstå eller vad? Om något kommer att gå riktigt ordentligt åt helvete, vad händer då? Tänk om en ekonomisk kollaps inträffar i bankväsendet! Om försöken att restaurera ekonomin misslyckas? Inflation och hyperinflation på grund av matbrist i världen? Då kan en ledare med sina närmaste personer känna sig trängda och väljer att starta krig.

Så kan vi fortsätta att spekulera. Bättre det än att naivt tro på fagra löften om fred, frihet och välstånd som bara grundar sig på löften av en president som för närvarande har vind i ryggen.

Mycket av vad Trump fört fram innan och efter tillträdet som USA:s president handlar om förbud och repression. Till vilken kategori tullar och handelskrig ska föras är ännu oklart.

Mycket handlar också om förtigande av åtgärder, t.ex sådant som avser territoriella anspråk. Det är därför anmärkningsvärt hur Trump tagits emot. Vi får väl avvakta de 100 första dagarna som seden bjuder.

Har opinionen blivit skrämd av Trump? Vi får inbegripa hans stöd från flera av världens rikaste och mäktigaste, tech-fenomen och celebrities. Kalla kårar framkallades av Elon Musk som gör heil-hälsningar. Är Musk så obildad eller så utan impulskontroll att han inte kände vad han gjorde när han lyfte armen flera gånger som en nazi. Själv kommer jag att använda de 100 dagarna för att bättre förstå vad Trump står för.