Avfallsbranschens rötägg

Bromsäng Recycling AB i Söderhamn har vållat miljön och kommunen stora problem.

Nu ska miljöåklagaren driva fallet inför domstol. Trots att konsekvenserna har varit så stora, har miljöåklagaren en tuff uppgift. Miljöbalken och rättstillämpning är otillräcklig och otydlig. 

Bromsängs Recycling AB har valt att gå konkurs och har därigenom övervältrat ansvaret för hanteringen av berget av faligt industriavfall på Söderhamns kommun.

Andra kommuner som Robertsfors kommun lever farligt. Där har ett stort bolag som RagnSells Avfallshantering AB bildat ett litet dotterbolag RagnSells Fagerliden AB med litet kapital.

Två stora haverier har redan inträffat. Om nästa haveri blir för dyrt så finns risk att bolaget inte tar ansvaret. Och då finns risk att Robertsfors kommun hamnar i samma läge som Söderhams kommun.

Läs hela artikeln i Helahälsingland.

 

Biogas bör varudeklareras

Biogas har kommit att bli en energikälla som utnyttjas både i gasform och omvandlad till el. Biogas kan utvinnas från hushållssopor och annat nedbrytbart biologiskt avfall. Biogas på Wikipedia

Med beteckningen biogas har också spåren suddats ut med vilka komponenter gasen framställts. Beteckningen associerar till bio, som betyder liv.

Metaforen kretslopp finns också närvarande. Mer sällan får vi veta vilka råvaror som kan ingå. Även användningen kan vara oklar. Det är som att vi har att göra med en livsprocess som är av naturen given. Är det en osynlig hand som tar av livet för att återbörda till livet? Mycket är höljt i dunkel men med en fasad av metafysik.

Verkligheten är schaskig. Matavfallet i berg av hushållssopor på Roma, Gotland under bar himmel med läckage till Godthemsån och outhärlig stank för människor och icke-asätande djur skapar problem. Planerna är nu att föra hushållssoporna till en rötanläggning, på Gotland eller fastlandet för att utvinna biogas (Läs mer). Biogasen ska återföras till människans konsumtion i olika former, som gas till bilar, som gas till el med mera.

Så bra kan vi utropa! Men för alla konsumenter är inte detta etiskt hållbart. En del av gasen, som är okänd till sin omfattning, har animaliskt ursprung. Till rötanläggningen tillförs hushållssopor som till en del innehåller animaliska rester. Vad med resterna från reningsanläggningar för avloppsvatten? Det kan också finnas slaktavfall från slakterier, inälvor, maginnehåll, gödsel, hudar, hår, fett etc. Det har vi alla rätt att få veta!

För närvarande har vi några procent konsumenter som är veganer. Ingen tycks ha tänkt på att veganer inte vill utnyttja djur i någon form, varken som mat eller för andra ändamål.

Här finns ett etiskt problem som är märkbart och som kommer att öka i betydelse.

Därför bör produktionen varudeklareras, så att konsumenterna kan välja bort biogas med innehåll av animaliskt ursprung. Svenska slaktdjursuppfödare och slakterier har genomdrivit ursprungsmärkning av kött, så att konsumenten i butiken ska kunna välja. Principen om konsumentens rätt att välja bör också gälla val av energi. Här visas på veganernas rätt att slippa animaliska råvaror i energiprodukter. Diskussionen kan också utvidgas till valfrihet när det gäller andra energikällor, som el från vindkraftverk.

Till det ska vi återkomma i nästa blogginlägg.

RagnSells gör så litet som möjligt på Roma kompostanläggning

RagnSells framfart på Gotland har väckt bestörtning och protester.

Nu försöker man rädda situationen genom att bygga stödmur och tak över orsaken, kompostmassorna som släpper ut lakvatten till Gothemsån. Allt enligt SR Gotland.

Man får frågor:

  • Gör RagnSells så litet som möjligt i alla lägen?
  • Är det först när grannar och allmänhet klagar högljutt som något händer?
  • Är det först när skadorna blir synliga i naturen som något görs?
  • Varför har RagnSells inte kunnat göra skyddsåtgärder på ett tidigare stadium?
  • Är det vinstintresset eller inkompetens? Eller både och?

Lyssna själv på en duckande Johan Börje på RagnSells:

Om Gotlands sophantering och företaget Ragn-sells giftutsläpp

Marita Jonsson, författare och bloggare, har skrivit en stark och välmotiverad kritik mot RagnSells sanslösa framfart på Gotland.

Läs vad RagnSells glömt att ta med i sin rapportering 2010 om sina giftutsläpp på Gotland! Miljöbalken medger egentillsyn, att företaget självt ska svara för kontroll av sin verksamhet. Lagen måste ändras så att miljöbrotten förhindras!

Marita Jonsson skriver:

…företagets kompostanläggning i Roma släppte ut allt gift, mer än 100 gånger tillåtna halter hamnade bl.a. i Gothemsån. Och detta visste man om på Ragn-sells sedan mer än ett halvår, då de fick påpekande av miljöinspektören. Men man struntade i det. Nu är allt liv i ån dött, vattnet är svart och bubbligt och illaluktande. Vad gör Gotlandsregionen? Inget.

Läs hela inlägget på hennes blog här

WSP Samhällsbyggnad har lagt grunden till ett förverkligande av Norrbotniabanan

Vi som arbetar med Stoppa Fagerliden har haft anledning att studera hur de stora teknikkonsulterna arbetar. Vi har med skräck och fasa sett hur en stor teknikkonsult som Sweco-Viak skötte uppdraget med anläggning för farligt avfall i Robertsfors kommun. Där var samrådsförfarandet 2005 ett skräckexempel med att avstå kontakt med 20 direkt berörda grannar till anläggningen. Anläggningen har haft stora problem med bl.a. två stora haverier och ett utbrett missnöje.

Vi vill se samrådsarbetet som bedrivits med Norrbotniabanan som en förebild. WSP:s arbete med utredningen för Umeå-Robertsfors visar på högsta kvalitet med samrådsförfarande och teknisk planering. Informationen i massmedia och politiska signaler idag från Almedalen visar på att chanserna har ökat påtagligt för ett förverkligande. Den 5 juli 2011 är en märkesdag för WSP och politikerna och de blivande nyttjarna.


 (Uppdatering 2013-03-17 – SVT har tagit bort detta klipp)

WSP Samhällsbyggnad har vårt uppdrag göra utredningar som kan ligga till grund för rättelser av fel och misstag som har begåtts i samband med satsningen på Fagerliden, Robertsfors som mottagare av farligt avfall från Västerbotten, Ångermanland, Norrbotten. Uppdraget består i att genomföra kvalificerade tekniska utredningar som verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten inte vill eller förmår göra. Utredningarna ligger till grund för yttranden och framställningar till domstolar, centrala myndigheter och länsstyrelsen i Västerbotten län.

Vindkraftsparken på Gabrielsberget invigd

Investeringen är på 630 miljoner kr som Enercon och Svevind gör i första etappen med 20 vindkraftverk. Markägaren får under en 25-årsperiod ca 625 tusen kronor, dvs. mindre än en promille av investeringen. Markägaren påstår att han känner sig nöjd. 

Vindkraften är en samhällsekonomiskt urusel affär. Exploatörerna som Enercon och Svevind gör stora vinster.

Här berättar en markägare som har tagit emot en spottstyver, 20 tusen kronor för markintrång per år. Han kunde har begärt 10-falt mer utan att det hade märkts i Enercons och Svevinds kassakista som översvämmas av skattesubventioner från näringsminister Maud Olofsson.


 (Uppdatering 2013-03-17: SVT har tagit bort detta klipp)

Yttrande till MiljöDomstolen inlämnat

Som sakägare lämnade Urban Zingmark personligen idag in ett yttrande till Miljödomstolen, i mål M 4903-04 Ragn-Sells Fagerliden AB. Yttrandet avser prövotidsutredningen och förslaget till slutliga villkor.

Några citat: 

Yrkande

Mitt förstahandsyrkande är att prövotidsredovisningen inte godkänns. Bolaget bör ges en rimlig tid att komplettera prövotidsredovisningen så att den blir fullständig. Under denna tid bör de provisoriska villkoren skärpas enligt vad som följer i den tekniska inlagan…

Motiveringar

Bolagets ofullständiga prövotidsredovisningar kan inte utgöra hinder för Miljödomstolen att fastställa strängare provisoriska villkor under en fortsatt prövotid. Den förlängda prövotiden bör inte vara mer än ett år.

Även om Miljödomstolen nu har att fatta beslut om prövotidsredovisning, vill vi ändå beröra frågan om återkallande av tillstånd. Vi kommer närmast att inge en begäran om återkallande enligt bestämmelserna i Miljöbalken kap 24, före eller efter Miljödomstolens beslut i föreliggande mål. 

Läs hela Yttrandet 2011-01-17 (pdf)

Bilagor:

  1. Teknisk utredning utförd av Göran Bergström, WSP Samhällsbyggnad (pdf)
  2. För information – Ragn-Sells avfallsanläggning Fagerliden, historik, Göran Bergström, WSP Samhällsbyggnad (pdf)
  3. För information – Om Ragn-Sells Fagerliden AB:s avfallsanläggning, Bernd Stymer, SkyddaMiljön.nu, ideell förening Robertsfors kommun (pdf)

Dessa frågor bör ställas vid varje samråd!

Claes-Erik Simonsbacka, Bureå har engagerat sig för säker miljö som författare, kursledare och konsult. Här ger han i sammanfattning sin syn på samråd. Planmässiga övergrepp och åsidosättande av regelverk är ett verkligt hot för medborgarna och demokratin. 

Inga eller undermåliga samråd har hållits, kring frågor som har med både Fagerliden och vindkraft att göra. Ofta har besluten redan fattats, och i fallet Fagerliden hade till och med verksamheten påbörjats innan samrådet!

Ett korrekt samråd bör behandla och svara på åtminstone de uppenbara frågorna som befintliga lagar och förordningar belyser, t ex Miljöbalken, EU/EG produktdirektiv mm. Att samråd inte hålls, inte utlyses eller genomförs korrekt, och att man inte tar upp de uppenbara frågorna gör att man kan ifrågasätta myndigheters hela verksamhet. Jobbar de verkligen för att säkerställa lokalbefolkningens säkerhet och boendemiljö samt för en långsiktigt hållbar lokal miljöutveckling? Eller jobbar myndigheterna för företagen som vill etablera nya verksamheter och göra stora ekonomiska vinningar, ofta även genom att tulla på regelverk och insyn samt blunda för lagbrott?

Klicka på (Mer) för ett samlingsdokument för de frågor som ska ställas i samråd, kring vindkraftfrågor. Men självklart måste liknande dokument framställas innan andra verksamheter gravt förändrar både vår och miljöns framtid. "Hållbara Robertsfors" och inkorrekt pålysta samråd kring Fagerliden var i total avsaknad av sådana dokument. [@more@]

 

Vindkraftverk – Exempel på maskinsäkerhetsrelaterade frågor som bör ställas och klarläggas vid samrådsmöten.

XYZ AB 

Att XYZ AB har det slutliga ansvaret för att maskinen, vindkraftverk, uppfyller fordringar/krav i enlighet med alla relevanta rättsakter då vindkraftverken tas i drift oavsett om de är CE-märkta eller ej innebär, att bolaget måste ha nödvändiga kunskaper om de relevanta bindande rättsreglerna och dess tillämpning. XYZ AB har därigenom även skyldighet, att informera/redovisa för sakägare, andra berörda och berörda myndigheter om alla föreliggande säkerhetsrisker och vilka åtgärder bolaget kommer att vidta för att garantera, att t.ex. människor inte kan eller kan tänkas kunna utsättas för skada och/eller olägenheter under vindkraftverkens livstid.

Samråd

Vid detta samråd begär undertecknade att XYZ AB påvisar bl.a. att miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1 § punkt 1 uppfylls, dvs. att människor hälsa skyddas mot skador och olägenheter samt att de relevanta EG-produktdirektivens grundläggande (väsentliga) arbetsmiljö- hälso- och säkerhetskrav uppfylls så, att vindkraftverken kan CE-märkas och tas i drift helt i överensstämmelse med de grundläggande kraven. 

Detta dokument med XYZ AB:s svar skall enligt undertecknarnas begäran infogas i protokollet från samrådet.

Med anledning härav begärs att XYZ AB vid detta samråd skall redovisa för alla de riskkällor som noterats av vindkraftverkets tillverkare och XYZ AB, och som kan ge upphov till farliga risksituationerna i anslutning till dessa, exempelvis:

  1. Vad är räckvidden, skyddsområdet, för utkastande föremål som iskast, blad och bladdelar etc. ("Worst-Case Scenario")?
  2. Uppfylls krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) om skyddsområdet runt vindkraftverk inte är så inhägnad, att skyddsområdet inte kan beträdas då vindkraftverk är i drift?
  3. Uppfyller säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 (”Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet”), 1.2.2 (”Manöverdon”), 1.2.4 (”Stoppanordningar”) och 1.2.7 (”Fel i styrkrets”). Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, (”Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”)? 
  4. Är vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka ett farligt tillstånd, utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet – Maskiners el utrustning – Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas.
  5. Då vindkraftverken utgör betydande risker för brand vill vi veta om nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 ("Brand”), uppfylls?
  6. a/ Då vibrationer utgör en mycket stor säkerhetsrisk vill vi veta om säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC, bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 ("Vibrationer”), uppfylls?
    b/ Är vindkraftverken försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som uppfyller MD:s och grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en ev. avisningscykel?
  7. Uppfyller, på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, skyddsanordningar/skyddssfuntioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer) relevanta fordringar på säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)? 
  8. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav begärs härmed, att XYZ AB redogör för hur respektive noterad risk skall åtgärdas.
  9. Har vindkraftverkets "Tillverkare" genom bruksanvisningen informerat XYZ AB om kvarvarande risker (MD, bilagan punkt 1.1.2 b), som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits? Har XYZ AB erhållit sådan information om kvarvarande risker begär vi nu, att få besked om vilka åtgärder som bolaget vidtar för att eliminera risken (-erna).
  10. Uppfylls krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”)?
  11. Uppfyller vindkraftverken alla krav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC?
  12. ”Tillverkaren”/”Importören skall enligt maskindirektivet identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav begär vi, att få uppgift på den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa på uppställningsplatsen, som befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan p.g.a.:
    Iskast?
    Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning?
    Utkastande delar av rotorblad?
    Utkastande rotorblad?
    Fallande vindkraftverk?
    Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen?
    Brand?
  13. Begäran, att gränsvärden för ljudnivån redovisas för de planerade nya vindkraftverken med beaktande av ljudnivån då rotorbladen är isbelagda och ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken, beaktas. 
  14. Begäran om, att en kombination av gränsvärden för A-vägd och C-vägd ljudnivå föreskrivs i tillståndet.
Fråga till byggnadsnämnden
Har eller kommer byggnadsnämnden i områdesbestämmelsen eller detaljplanen, att minst beakta tillverkarens krav på skyddsavståndet, på uppställningsplatsen, från vindkraftverket (-en) till allmänna och enskilda vägar? 
Ett ställningstagande i kommunens vindkraftsplan blir juridiskt bindande om den följs upp med områdesbestämmelser eller detaljplan.
Noteringar
Av AFS 2008:3 framgår bland annat, att ”Tillverkaren”/”Importören” skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa.
Det är ”Tillverkarens”/”Importörens” fulla ansvar att en maskin som vindkraftverk, på uppställningsplatsen, helt uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med MD:s bilaga 1. Men också de certifieringsprocedurer som finns angivna i 8-10 §§ skall ha iakttagits innan en maskin får släppas ut på marknaden eller eljest avlämnas för att tas i drift eller tas i bruk. Detta innebär tydligt och klart, att det är tillverkarens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. Alltså, de av ”Tillverkarens”/”Importören” uppgivna säkerhetskraven kan inte minskas av myndighet.
Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en delvis fullbordad maskin på marknaden, ska denne försäkra sig om att förfarandet i MD:s 14–15 §§ har fullgjorts.
”Tillverkaren”/Importörens” har ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (PAL, 1992:18). Produktansvar inträder enligt lagens 1 § när en produkt på grund av en säkerhetsbrist orsakar en skada på annat än produkten själv. Med säkerhetsbrist menas att produkten inte varit så säker som skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användningsområde, 3 §. Skadan måste ha uppkommit som en följd av att produkten i någon mån brister i säkerheten och behöver inte alltid bero på ett fel. Ett fel enligt avtal behöver inte innebära en säkerhetsbrist om produkten inte samtidigt kan anses vara farlig i någon aspekt och brista i rimlig säkerhet. En farlig egenskap kan också stämma överens med avtal och är således inget fel i köprättslig mening, men väl en säkerhetsbrist om säkerheten inte tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Solidariskt ansvar enligt PAL uppstår då säkerhetsbristen finns i en annan tillverkad beståndsdel till slutprodukten, eller om flera på annat sätt medverkat till farligheten i produkten. Den slutliga ”tillverkaren” svarar då solidariskt med ”Tillverkaren” eller ”Importören” av beståndsdelen.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Användare/verksamhetsutövare måste också själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda.
En arbetsgivare får endast använda maskinerna/vindkraftverken, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven.
OBSERVERA, tyvärr har erfarenheten entydigt visat, att "Tillverkarna"/"Importörerna" utfärdat EG-försäkran om överensstämmelse och anbringat CE-märkning utan att detta är berättigat. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) man vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
Underskrifter:
CC: Miljö- & byggnämnden, XXX Kommun.
Länsstyrelsen i YYY län.