Redaktionen – Sida 151 – Säkramiljön.nu

Kulturväven plagiat?

Klicka på bilderna ovan för större

Vår ordlek med Kulturväven och Kulturmasken har fått ny mening efter upptäckten av tre byggnader i Köpenhamn som är mycket lika prestigebygget Kulturväven i Umeå.

Det norska arkitektföretaget Snøhetta tycks ha varit på studieresa till Köpenhamn innan de sålde in förslaget och den slingrande formen på ett kulturhus i Umeå. Likheterna är mycket stora mellan byggnaderna i Köpenhamn och byggnaden I Umeå. Därmed kan ingen tala om egenart för Umeå, som bara har ett plagiat eller variant om man vill uttrycka sig snällt.

Det här är inte första gången som ett arkitektoniskt formspråk upprepas. Ett formspråk kan bilda skola som t.ex de organiska formerna i Jugend – Art Nouveau. Felet här är ett annat, nämligen att Baltic-gruppen, Umeå kommun och Snøhetta hållit tyst om förekomsten av byggnaderna i Köpenhamn. Det kan också tänkas att Umeå kommun och Baltic-gruppen saknar kompetens för projekt i den här storleksordningen. Kanske inte bara att det kan tänkas, det torde med detta vara slutgiltigt bevisat.

Att vi hösten 2012 skapade det respektlösa namnet Kulturmasken bottnade i brist på förtroende för Baltic-gruppen och Umeå kommun och en gnagande känsla att mer skit skulle komma att uppdagas. Med detta avslöjande lär tyvärr ändå inte allt ha kommit fram!

Rädda sig den som kan

alt

NIMBY – not in my back yard – är ett ofta använt begrepp när lokala intressen står mot varandra i samband med beslut om verksamheter som uppfattas som störande av olika anledningar. Det kan gälla soptipp, vindkraftverk, fängelse, motorled etc. Tanken med begreppet NIMBY är att verksamheten som ifrågasätts kan uppfattas som angelägen även av dem som ifrågasätter. Begreppet används som ett argument mot grannen till verksamheten som ifrågasätter placeringen. Det förekommer att NIMBY kan vara det enda eller det mest använda argumentet, där andra aspekter kommer i skymundan. För den som riskerar att få en icke önskvärd verksamhet nära sig kan NIMBY-reaktionen varit dominerade i förstone. Under debattens gång kan förändringar ske ifråga om insikter och positioner för debattdeltagare och berörda.

NIMBY är ett begrepp som ofta begränsar uppmärksamheten till den/dem som ifrågasätter eller motarbetar placeringenav den blivande verksamheten. Synfältet bör vidgas till att omfatta alla dem som använder argumentet NIMBY som ett slagträ. Vilka avsikter finns? Vilka egna intressen påverkar agerandet? Finns det en samordning? Har debatten lett fram till ett kollektivtspel där olika läger kämpar för sin sak? Kan detta leda till att en majoritet ser en utväg genom att försöka styra negativa konsekvenser av verksamheten till en minoritet som inte kan hävda sig?

När det gäller placering av vindkraftverk eller anläggning för farligt avfall kan vi se flera exempel från givna tillstånd, där en minoritet eller en enskild familj, en fastighetsägare sitter med Svarte Petter, inte på grund av otur i spel, utan på grund av ett kollektivt samordnat agerande från en majoritet. För den som i slutänden blir förlorare följer en plågsam tid av tillbakablick med smärtsamma avslöjanden. Personer som man trott varit vänner kan uppfattas som slipade bedragare, lömska medlöpare och giriga mutkolvar. NIMBY kan medföra risken av ett lokalt krig med metoder som sälj morsan, sälj din bästa vän, sälj din granne…

Rädda sig den som kan!

Kulturproduktion är inte byggindustri

I mars pekade Säkramiljön.nu på Baltic-gruppen ett hot mot Umeås framtid. Där var vårt fokus ägarsambandet mellan VK-koncernen och bygg- och fastighetskoncernen Baltic-gruppen.

Baltic-gruppen har även ett stort projekt med Umeå kommun genom Kulturväven – ett stort bygge vid älven, vid Hamnplan – med miljardbudget. Där ska hotell, bibliotek och annat inrymmas, som ”mötesplats för gränsöverskridande kultur i centrala Umeå”.

Kritiken växer från många håll. Västerbottens-Kuriren ger plats och producerar kritik i tidningen, ”Kulturväven- en gravsten” – krönika av Anahita Ghazinezam om ”kommunalt clowneri”.

I dessa strider finns Baltic-gruppen med som central aktör. Samtidigt agerar Västerbottens-Kuriren som kanal för kritik av Baltic-gruppen och Umeå kommun, som alla är intressenter i varandra… Problemen kring Kulturväven har visat sig vara stora, det visar rubrikvalet i VK. Sedan en tid liknar det hela ett allas krig mot alla.

Så lär det fortsätta under lång tid även nästa år, när Umeå ska vara Kulturhuvudstad 2014. Sammanblandning av ekonomiska intressen och sammanblandning av byggindustri med kulturproduktion är vad vi tvingas beskåda.

(S) och (C) stretchar inför 2014

Valrörelsen inför 2014 tycks ha tagit sin början i Robertsfors. Vid kommunstyrelsens möte den 22 oktober redogjordes för den ekonomiska rapporten aug-sept 2013. Kommunalrådet Patrik Nilsson (s) talar om ett ”positivt resultat på ca 9,3 miljoner kronor”.

Då kan man fråga sig om inte kommunalrådet medverkat till ett dåligt budgetarbete när avvikelsen blivit så stor! Ingen förklaring till avvikelsen lämnas. Ändå tycker kommunalrådet att det är ”mycket glädjande”. 9,3 miljoner kronor kan lätt omvandlas till valfläsk med ord.

Lars Bäckström (c) var kommunalråd i den förra regeringen som gjorde Robertsfors känt som Sveriges giftigaste plats 2006 genom anläggningen för farligt avfall, RagnSells Fagerliden. När det gäller skolan har förra kommunalrådet medverkat till nedläggning av byaskolor och nedrustning/nedläggning av gymnasieskolan.

Nu inför 2014 säger sig Lars Bäckström (c) ömma för barnen och skolan genom att skapa en åtgärdsplan mot gifter. Så går det till i ”Sveriges bästa kommun” som skylten säger ovanför entrén till maktens boning i Robertsfors.

(M) – Nya sekretessarbetarpartiet

Vad är värst just nu, avlyssningssamhället eller skumma aktieaffärer? I ett universum av falskhet och makt finns just nu en lättfunnen minsta gemensamma nämnare: Fredrik Reinfeldt.

I samband med ett toppmöte i EU nyligen protesterade Tysklands Agnela Merckel och Frankrikes Fraçois Hollande mot uppdagad avlyssning av mobiltelefoner. För enkelhetens skull utpekade media USA:s president Barack Obama som ansvarig, som skurken. Vid intervju med Fredrik Reinfeldt svarade han undvikande med att frågan måste utredas, utan att rikta någon kritik mot någon part varken USA med NSA eller Storbritannien och deras organ för underrättelsetjänst. För många lyssnare kunde det låta klokt och korrekt, men en smygande misstro mot Sverige, företrädd av Reinfeldt kunde göra sig märkbar. När nu stora media i västvärlden har bearbetat händelserna ökar misstron mot den svenska regeringen ytterligare: Läs artikel i DI.

Med Reinfeldt och den svenska regeringen i fokus kan migrationsministerns aktieaffär visa på benägenheten att lägga sekretess. Ministern köpte aktier i Northland Resources på basis av påstådd insiderinformation, men blev friad. Nu har visats att samma minister även köpt aktier i ett annat gruvföretag, Lapland Goldminers. Här har SVT inför hela svenska folket visat den handling som Reinfeldt undertecknat för att lägga sekretess på aktieaffären. Det föregivna skälet var att ministern skulle kunna lida skada av öppenhet. Den miljöpartietpolitiker som driver frågan om insyn har lovat göra en anmälan till konstitutionsutskottet nu på måndag!

Det är mycket bekymmersamt, mycket destruktivt att regeringen tillgriper sekretess. Detta leder till en sekretesskultur som är så långt man kan komma från de ideal om öppenhet som varit ledande i Sverige under många decennier. Nya sekretessarbetarpartiet!

Kräv analys av skitjord!

Länsstyrelsen i Västerbotten tillåter slam till RagnSells Fagerliden, Robertsfors, utan analyser!

På Gotland är man troligen mer uppmärksamma på problemen med tungmetaller. Frågan om analyser på den s.k. skitjorden har ställts till länsstyrelsen Västerbotten, Magnus Langendoen. Han har hittills tillbakavisat kraven på analyser som har ställts.

Läs mer på sr.se

Vandringsled och fåglar får ge vika?

Vandringsled riskerar avbrott, Bohusleden riskerar att få ett nio kilometer långt avbrott sedan en markägare i Tanum begärt att tre rastplatser ska plockas bort. (TT)

Miljöjuristen Gunilla Sellberg och ägaren till RagnSells, Erik Sellberg söker tillstånd för tre vindkraftverk i Töftedals-Bön. Fågellivet riskerar att skadas. Nu vill Sellbergs även riskera den 37 mil långa vandringsleden som sträcker sig mellan Lindome i söder och Strömstad i norr.

Läs mer i Bohuslänningen här.

Modersuggan och det osynliga lort-Sverige

Hur storkapitalet tog vinsten och samhället fick Svarte Petter

Trygve Bång, 2012 – Boken på Adlibris här.

Blir det aldrig rätt i miljöskandalernas Sverige? I denna bok skildras fallet med pappersbruket i Böksholm, Växjö kommun. Näringslivet tjänade stora pengar under industrialismens gyllene år. Fram till slutet av 1960-talet kunde man i Sverige kostnadsfritt dumpa miljöfarligt avfall i naturen. Dagens lort-Sverige ligger gömt i mark och vattendrag, som på ytan kan se välmående ut. Det finns tusentals miljöriskklassade objekt i Sverige som inte är sanerade.

I fallet Böksholm, Växjö kommun genomfördes ingen sanering. Gifterna ligger kvar och läcker ut i naturen, i vattendrag och våtmarker efter sprängningen av pappersfabriken.

I fallet Robertsfors bruk, Robertsfors kommun, genomfördes en stor sanering 2005-2006. I kommunen anlades en anläggning för att ta emot gifterna, arsenik och tungmetaller, även dioxin.

Anläggningen för farligt avfall i Robertsfors är ett fuskbygge som haft två stora haverier. Här har miljöproblemet således flyttas från ett ställe till ett annat. Men gifterna och problemen finns kvar 4 km längre bort, nära våtmarker och vattendrag. Blir det aldrig rätt i miljöskandalernas Sverige? Ska storkapitalet, Naturvårdsverk och länsstyrelser någonsin lära sig göra undersökningar och fatta kloka beslut?

”…stora brott har mestadels begåtts av berömda idioter. Det som gör och kommer att göra denna värld till tårarnas dal, det är människornas omättliga girighet och otyglade högmod…” Ur ett brev från Voltaire till Rousseau 1754.

Så här går det till att anmäla ett miljöbrott!

Att anmäla till länsstyrelsen är en omväg och det är inte säkert att länsstyrelsen reagerar. Länsstyrelsen Västerbotten har haft hela året på sig att ingripa, men inget har gjorts från deras sida vad vi vet. Här är svaret från Åklagarmyndigheten:

Hej
Vi har mottagit och registrerat din anmälan gällande RagnSells Fagerliden AB. Ärendet har fått nummer AM-137212-13, åklagare är Christer B Jarlås, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, enhet Östersund.

Här är anmälan anmälan från SäkraMiljön:

Till: Jarlås Christer b; 840 Reg Riksenheten för Miljö-och Arbetsmiljömål
Ämne: Villkorsbrott RagnSells Fagerliden AB, Robertsfors kommun

Hej
I miljörapport 2012 för RagnSells Fagerliden AB står att man mottagit oljehaltigt slam. Konsult Göran Bergström, WSP Samhällsbyggnad, Umeå har på vårt uppdrag läst rapporten i första och andra versionen och har yttrat följande med hänvisning till MÖD:s dom M 3546-10: ”Av den bifogade domen framgår det ju att RagnSells fick tillåtelse att använda de material som de anmälde i sin anmälan 2009. Av domskälen kan man läsa att eftersom det är anmält och inte bedöms medföra några miljömässiga konsekvenser så därför kan anmälan accepteras. Men poängen är att oljehaltigt slam med EWC-kod 13 05 08 har aldrig anmälts, och eftersom det inte finns nämnt i domen är det fel att ta emot det. Av länsstyrelsens brev 2010-05-10 framgår att det inte får föras in några andra material än de som är uppräknade. Det beslutet har fortfarande grund trots MÖDs beslut.” På grund härav överlämnas ärendet till miljöåklagaren.

Bilagor: Dom_Hovratt_2011-03-23_M 3546-10.pdf och Lst_Beslut_anm_deldom_2005-09-29_2010-05-10.pdf

Hovrättens dom i RagnSellshärvan – grov ekonomisk brottslighet

Den förra leverantören till RagnSells och de förra RagnSellscheferna i Västerbotten överklagade domen från den 21 juni 2012 i Umeå tingsrätt. Artiklar om detta finns här.

Hovrätten för övre Norrand har avkunnat dom den 27 mars 2013. Domen avser grovt bokföringsbrott med mera, bestickning och mutbrott. Påföljden är fängelse i ett år för en av personerna. För de övriga två är påföljden villkorliga domar och böter. Domstolen är enig i beslutet. Läs domen här (pdf).