Författare: Redaktionen

Planeten Kepler–452–b

Nu är det dags igen. Feta rubriker, stort mediaintresse: NASA presenterar planeten Kepler–452–b.

Aftonbladet skriver idag: Den kretsar kring en stjärna 1 400 ljusår från jorden. Ett år på planeten är 385 dagar långt. Förhållandena är väldigt lika vår egen planets. Nu spekuleras det om den kan innehålla liv. Nasa presenterar nu planeten Kepler-452-b. Läs här.

Slutmeningen i reportaget andas en sedan länge upplevd erfarenhet att en nyhet om liv i rymden väcker stort intresse, men nyheten har ändlig varaktighet. Det är inte första gången som forskare skapar världssensation om olika grader av liv i rymden. Varje gång har det spruckit, men NU…

Det tycks finnas en mänsklig och orubblig tro att det måste finnas mänskligt liv någonstans i rymden eftersom det finns så oerhört många universa, galaxer och planeter. Oändligt och det vääääääääxer. Liknande argument användes idag av idéhistorikern David Dunér i en intervju i Studio Ett, SR P1. Frågan som han och många andra tycks anse vara giltig är: ”Where Is Everybody?” Vi rekommenderar David Dunér att läsa om en annan briljant person, nämligen fysikern och nobelpristagaren Enrico Fermi (1901-1954). Fermi har satt sitt namn på den s.k. The Fermi Paradox som avhandlas i boken: Webb, Stephen, If the universe is teeming with aliens…where is everybody?: Fifty solutions to the Fermi paradox and the problem of extraterrestrial life, Copernicus Books, New York, 2002.

Det vore att förstöra läsningen att referera innehållet i boken. 50 lösningar presenteras, varav 8 lösningar som handlar om They are here, 22 lösningar som handlar om They Exist But Have Not Yet Communicated, 20 lösningar som handlar om They Do Not Exist. Sist och slutligen presenteras den femtionde lösningen, nämligen The Fermi Paradox Resolved…

När Du käre läsare tagit dig igenom boken, tror vi att frågan ”Where Is Everybody?” inte kommer att ställas ånyo av Dig. Inte ens denna gång när amerikanska NASA väckt uppmärksamhet på hela vår glob. För att låta sig förbryllas ytterligare kan vi tänka på vad visionären och formgivaren Buckminster Fuller (1895-1983) yttrade: ”Sometimes I think we’re alone. Sometimes I think we’re not. In either case, the thought is staggering.”

Översikt över påven Franciskus encyklika Laudato si’

Denna text är en guide för läsningen av encyklikan. Den kommer att hjälpa dig att förstå dess grundläggande teman och den övergripande tanken. Först ges här en översikt över Laudato si’ (ordagrant: ”Lovad vare” eller bättre ”Lovad vare du”) i dess helhet. Sedan följer en sammanfattning av vart och ett av encyklikans sex kapitel, med huvudpunkterna och några viktiga passager. Siffrorna inom parentes hänvisar till punkter i encyklikan, vars innehållsförteckning presenteras sist i denna översikt. Läs här (pdf).

Bevara Tåänget i Umeå!

Kan det sägas bättre? Läs här!

Västra länken ska byggas i Umeå för att leda trafiken väster om staden. Efter alla byggorgier i centrala Umeå med Galleria och Kulturväven är det dags att tänka på naturens skönhet och friluftslivet. Det finns också nostalgiska skäl att bevara Tåänget nära Backens kyrka och Umeälven. Här ett av många – området som är omvittnat naturskönt ägdes och brukades en gång i tiden av Oscar och Ida Zingmark med tio barn. Oscar och Ida är farföräldrar till författaren av detta blogginlägg.

Bevara Slussen med Kolingsborg

Kolingsborg har ett starkt och särskilt symbolvärde för hela Slussenområdet. Det tycks beslutsfattare i Stockholms stad som vill riva Slussen insett. Nu genomför de en kuppartadaktion. Kuppen består i att bereda plats för grafittikonstnärer som får utföra sina konstverk på hela väggytan på den runda byggnaden Kolingsborg. Först har byggnaden målats vit. Är syftet att ge bakgrund till konstverken eller är det också ett tarvligt försök att visa en sorts vit fredsflagga? Med rivningsivrare kan man aldrig veta.

Konstnärerna som fått chansen kan knappast  tacka nej till ett erbjudande som kan göra dem odödliga genom exponering under sommaren och publicitet som följer i media. Vad konstnärerna inte tänker på är att de gör sig till nyttiga idioter, till redskap för de illmariga rivningsivrarna i staden.

Här på denna sajt är uppfattningen den att rivningsivrarna i Stockholms stad kommer att avslöjas som falskspelare. Bevara Kolingsborg!

Lästips om Norrland

Arne Müller har kommit med ytterligare en bok.

Müller, Arne, Norrlandsparadoxen: [en utvecklingsdröm med problem], Ord&visor förlag, Skellefteå, 2015

Po Tidholm som själv skrivit om Norrland recenserar Müllers bok i Dagens Nyheter. Läs här.

Debutboken var: Müller, Arne, Smutsiga miljarder: den svenska gruvboomens baksida, Ord & visor, Skellefteå, 2013

Från cybernetics till transhumanism till…?

Cybernetik är ett begrepp som kan spåras långt tillbaka i historien och har i grunden en enkel mening om vi ser på etymologin. Ordet kommer från grekiskans kybernetike, som betyder styrning.

Cybernetik, på engelska cybernetics, har fått en långtgående utveckling på många områden. På 1950-talet var begreppet viktigt inom operationsanalys, som utvecklades inom det amerikanska krigsmakten för att effektivisera användningen av materiella och mänskliga resurser. Matematik och statistik kunde ses som de vetenskapliga språken i operationsanalys. Krigsinsatserna och senare Marshall-hjälpen krävde rationell planering. I fredstid under 1950-talet inleddes utvecklingen av datorer och databehandling där begreppet cybernetik var en stor inspirationskälla.

I denna korta artikel vill vi lägga fram ett antagande att ordet, beteckningen för en vetenskap i sig innehåller en potential för den fortsatta utvecklingen. Ordet cybernetics kan liknas vid ett varumärke som lanseras på en marknad. Förväntningar och löften som ordet kommunicerar konstruerar successivt ny mening. Cybernetics har kommit att användas för en rad nya oråden. Inom management har bl a följande utvecklats ur cybernetics: management cybernetics, organizational cybernetics, operations research, systems engineering. Inom grundläggande cybernetics: artificial intelligence, robotics, control systems, conversation theory, new cybernetics. Utöver detta finns det en lång rad tillämpningsområden.

Frågan är denna: Har ordet cybernetics, sett som ett varumärke, haft attraktionskraft som påverkat utvecklingen från 1950-talet och framåt? Håll med om att det låter fantasieggande med ordet cybernetics!

Ett nytt begrepp med attraktionskraft under framväxt är transhumanism. Ordet består av ”trans” och ”humanism” som etymologiskt har en enkel mening, överskrida det mänskliga. Det kan användas som provisorisk ordförklaring att utgå från. Under sina första tio år har idéutveckling av transhumanism gett upphov till en rad böcker och uppsatser, t ex:

Hansell, Gregory R. & Grassie, William (red.), H±: transhumanism and its critics, Metanexus Institute, Philadelphia, PA, 2011.

Transhumanism är också en inspirationskälla för spelutveckling, t ex för Deus Ex som är ett s.k. actionrollspel. http://en.wikipedia.org/wiki/Deus_Ex

En annan viktig inriktning som kan inspireras av ordet transhumanism är utvecklingen av reservdelar för människan. Exempel är konstgjorda blodkärl som kan opereras in för att förbättra funktionen eller för att rädda liv. Transhumanism kan bli ett paraplybegrepp för idéutveckling på en lång rad områden på liknande sätt som cybernetics.

Det nya begreppet kan också vara lockande för krafter som inte har demokrati som ideal. Spelen som utvecklas och görs tillgängliga på internet är i många fall motbjudande och skrämmande. Till det återkommer vi här när vi studerat utbudet! I denna korta artikel är syftet begränsat till att väcka frågan om det finns fantasieggande namn på vetenskaper som generar fortsatt utveckling av vetenskapen. I det ligger också frågan hur namn med distinkta eller diffusa konnotationer kan stå i samband till utvecklingspotentialer. Vårt råd till läsaren blir om syftet är att skapa nya idéer: Fundera fritt kring flera tänkbara betydelser, och inte bara på den etymologiska betydelsen av ordet!

Förbud mot pälsdjursuppfödning

Sveriges Radio håller frågan om pälsindustrin aktuell http://t.sr.se/1JhRNfJ

Minkuppfödning är lagligt i Sverige. I Holland ska pälsdjursuppfödning utfasas till 2024. Danmark ska utvidga sin pälsdjuruppfödning. I en rad länder är pälsdjursuppfödning förbjudet. England, Nordirland, Österrike och Kroatien har ett förbud mot att hålla djur i syfte att avliva dem för skinnets skull. Slovenien antog en lag 2013 som förbjöd pälsuppfödning. Schweiz och Tyskland har strikta regler, exempelvis krav på simbassäng, som har lett till att näringen helt eller nästintill har försvunnit. Så är det även i Bosnien-Hercegovina enligt Djurens Rätt. Enligt Djurens Rätt ska även den belgiska regionen Vallonien ha förbjudit uppfödning av djur för skinnets skull. Delstaten São Paulo i Brasilien förbjöd pälsuppfödning 2014.  

http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsdjursuppf%C3%B6dning

När får vi ett förbud mot pälsdjursuppfödning i Sverige?

 

Varför glöms djuren bort 1 maj?

Under det senaste halvåret har 4 allvarliga fall av djurplågeri i Västerbotten rapporterats i media. I genomsnitt görs 3 anmälningar per månad bara i Västerbotten. Vill du veta mer eller göra anmälningar? Kontakta länsveterinären hos länsstyrelsen i Västerbottens län <vasterbotten@lansstyrelsen.se>

Här fyra fall i Västerbotten okt 2014- april 2015:

27 april 2015 SVT: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/lansforetag-misstanks-for-djurplageri

10 april 2015 Folkbladet: http://www.folkbladet.nu/1466122/domd-for-djurplageri-overklagar-till-hogsta-domstolen

25 februari 2015 SVT: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/domd-for-djurplageri-forlorade-vapentillstand

16 oktober 2014: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/doms-for-djurplageri-2

Statistik för hela landet 2013 finns här: http://www.djuralliansen.se/statistik-paring-djurskydd.html

1 maj är den dag på året när rättvisa trumpetas ut från talarstolar och i demonstrationståg.

Varför glöms djuren bort?

Fria Vindars namninsamling

Fria Vindar vill inte ha vindkraft på Holmön.

Just nu bedrivs en viktig namninsamling mot etablering av vindkraft på Holmön. Är du inte med på listan ännu, går det bra att sms:a eller maila till Torbjörn Eriksson. friavindar.holmon@gmail.com Det är inget krav att du har Holmöanknyting.

För Fria Vindar ökar framtidstron i takt med ökat stöd lokalt och i hela Sverige. Åk till Holmön med nya färjan Capella och känn själv!