Författare: Redaktionen

Svenska media tycks inte ha förmedlat den bärande idé som kan ligga till grund för Ryssland. Idén har blivit allt synligare genom de drönarövningar med inträngningar i luftrummet över en rad länder, Polen, Danmark, Norge, Estland, Rumänien. Det vore förhastat att se inträffade händelser som finala. Om vi i stället ser händelserna som delar i ett testskede uppstår intressanta och skrämmande konsekvenser. Drönarkrig är något nytt i och med anfallskriget mot Ukraina och drönarförsvar mot Ryssland. Ryssland är den stormakt som ligger främst i planering av fjärde världskriget genom en omfattande testverksamhet som ger datafångst som operationsanalytiker kan använda i sina matematiska och statistiska modeller för att optimera krigsframgång och resursanvändning.

Sverige som brukar kallas det ”öppna samhället” har genom okunskap i media lyckats dölja förmodad pågående forskning vid Försvarshögskolan. Det torde vara självklart att man i Sverige, liksom i en rad andra länder, inte minst elituniversiteten i USA, redan omsatt teknisk utveckling av krigsmedel i operationsanalytiska modeller. Man skulle önska att hemsökta länder kunde sabotera Rysslands datafångst för att minska möjligheterna för analys.

Håller ryssen på att skjuta in sig på de nordiska länderna? Idag rapporteras drönare över Danmark och deras flygplatser. Skadeverkningarna är begränsade men stängning av flygplatser kan vara kännbara. Många frågar sig vad ryssen håller på med överhuvudtaget. Forskare vid försvaret och personal vid polismyndigheten gör undersökningar och bedömningar som, fullt naturligt, inte offentliggörs i alla delar. Ett antagande som gjordes redan vid drönaröverflygning mot Polen och Rumänien var att ryssen vill testa reaktionsförmåga hos landet ifråga och hos Nato. Tidigare har man spekulerat i om ryssen vill skrämmas, men det finns anledning att utröna ryssens strategier längre än så för att försöka bygga ett proaktivt försvar i Norden, Baltikum och Västeuropa i sin helhet.

Genom att göra en lista på bedömda katastrofer i världen och att åsätta varje katastrof ett värde för att katastrofen inträffar inom en vald tidshorisont kan värden summeras. Då får vi en beräkning för att minst en av de ingående katastroferna inträffar. Motivet härför är att påvisa katastrofrisken i ett brett perspektiv.

Förslag på subjektiva sannolikheter inom sex månader:

• inbördeskrig i USA med väpnat våld – 20 procent
• drönarattacker från Ryssland mot något av de nordiska länderna – 50 procent
• drönarattacker mot Polen – 50 procent
• konsekvenser av paragraf fem i NATO-fördraget – 90 procent

Listan kan göras längre. Ett exempel på sannolikhetsberäkning är följande. Förutsättningen för min beräkning är att katastroferna är oberoende av varandra. Det chockerande resultatet är att sannolikheten är 70 procent att minst en av katastroferna, inbördeskrig USA och drönarattacker mot Norden, är större än 70 procent!

Sannolikheten för att minst en av de fyra listade katastroferna inträffar är säker!

De subjektiva sannolikheterna kan ifrågasättas. Var och en kan försöka göra en bedömning av tänkbara katastrofer inom en tidsperiod. Det kan förmodas att utfallen blir chockerande med ett helhetsgrepp på tänkbara katastrofer även med en annan lista eller med andra bedömningar av sannolikheter. Med andra ord kan sägas att sannolikheten att en eller flera världskatastrofer inträffar är förkrossande på kort sikt, sex månader. Samma överväganden kan gälla för medellång eller lång sikt.

Hur ser tillståndet och framtiden ut för en gammal men allt viktigare samhällsorganisation kallad civilförsvaret? Civilförsvaret har inte i större omfattning sedan 2:a världskriget förekommit i debatten men börjar ta plats. SKR- Sveriges Kommuner och Regioner publicerade den 18 september en översikt. Nu i dagarna således. Det kan på goda grunder få ökat utrymme eftersom kriget i Ukraina och Gaza skapat en mottaglighet som aldrig förr. Nya hot träder fram mellan EU och Ryssland, mellan USA och Kina för att nämna två allvarliga motsättningar. Sett på en högre nivå växer krigsrisken mellan Nato med eller utan USA mot Ryssland med Kina och Nordkorea. Det handlar om länder i koalitioner som är gigantiska. Det är viktigt att inte låsa sig vid gamla koalitioner eftersom nya koalitionsmönster kan bildas.                                                                                                                

Svenska media rapporterar om ryska kränkningar av estniskt luftrum. ”Extremt allvarligt” var en kommentar från högre ort. Det bara fortsätter och orden räcker inte till. Är det meningsfullt att införa en graderad skala för kränkningar? Det vore ett ganska konstlat grepp men ändå till viss hjälp. Men hur det skulle se ut får någon från t.ex Försvarshögskolan föreslå. Det kanske redan finns inom försvaret.

Viktigare ändå är att förklara möjliga effekter av störningar och kränkningar. Det är en omöjlighet att vara heltäckande och det bör även signaleras till Ryssland. Rapporteringen får inte avslöja vad som är möjligt att kartlägga för svenska myndigheter och spaningsorgan. Det räcker inte med feta rubriker i media. En viss systematik måste införas i rapporteringen till allmänheten, om det inte redan finns sådan.

Min hustru får besök varje kväll av en undersköterska som kollar att hon tar sina kvällsmediciner. Det går snabbt och lätt. Han är invandrare från Etiopien och har lätt för att finna något att snacka om innan han skyndar vidare till nästa klient. Ikväll kom vi in på ämnet Trump eftersom han stoltserade i TV i samband med besöket i England. Ämnet Trump och USA kändes rätt. I samma andetag kom vi in på Israels ställning och protesterna mot folkmord. Varför vågar inte världens ledare protestera fortare och starkare? Vår vän i hemsjukvårdsvängen menade att det berodde på judarnas och Israels världsdominans inom teknologi och finans. GPS togs som exempel. Ingen vågar utmana ägarna till denna teknologi, menade vår vän. Flera fall räknades upp i flygande fläng. Jag kunde medge att eliterna i världen förstår Israels betydelse, men inte den breda allmänheten. Vår vän rusade vidare och vi får se vad vi tycker till om imorgon. Kanske får han input från sina 25 kusiner från Etiopien som också kom hit då Sverige flödade av  vin och honung under invandrarboomen.

Vid en poliskontroll i Täby ansattes jag som missat kontrollbesiktningen av bilen. Efter att ha sett en polisbil i backspegeln ett långt tag innan parkering vid Coop ställde sig tre poliser på förarsidan av min bil och satte blåskontrollen sekundsnabbt i mitt ansikte. –Blås här! Jag utbrast: –Vad håller ni på med? Tre poliser, ynglingar bildade en front. –Kan ni inte jaga gängkriminella istället, försökte jag. Jag upprepade några gånger. –Du har en attityd, sa den ena polisen. Det kunde jag hålla med om eftersom jag är notoriskt misstänksam mot polisen som organisation med sin svaga ledning. Munhuggandet fortsatte. Jag ville förklara min miss med kontrollbesiktningen med att vi haft lång och svår sjukdom i familjen. –För helvete, det skiter vi i, sa en av poliserna som var den mest aggressive ynglingen. Munhuggningen fortsatte med svordomar och förolämpningar från snutarna. Ett tag undrade jag om det verkligen var riktiga poliser eller brottslingar i uniform som trakasserade bilister. Plötsligt sa gruppchefen eller vad han nu var: –Nu sticker vi. Vi har annat att göra. Så de tre sprang iväg till sin polisbil och försvann i rivstart med blåljus och siren. Var det ett utslag av ”conspicuous consumption”? Det vill säga att visa sin betydelse. Och vill det sig illa, skriver någon av ynglingarna en anmälan. Jag kommer att svara med att jag var på väg till besiktning och verkstad. Var det polisstudenter som satte sina första lärospån med handledare? Är det verkligen ok för polisen att spela Allan med att spy ut svordomar och förolämpningar? 

Det hela var så otäckt att jag efter några minuter valde att ringa till polisen för att göra en anmälan. Där fick jag förståelse och ett gott bemötande. Nu återstår att se om det händer något. Vi har fått en lag som gäller från 1 juli, en lag om ”förolämpning av tjänsteman”. Finns det även regler för polisen mot kränkning och dåligt uppförande mot allmänheten? Jag tycker att dessa poliser bör få en skarp reprimand. Men det kan de väl inte ens stava till.

Snart har alla ögontjänare och stater framfört att det som pågår i Gaza är folkmord. Några tecken på minskat folkmördande med vapenmakt, svältstrategier och vidrigheter kan inte ses och förstås av ”mannen på gatan” (eller ska det heta hen på gatan?) Av hävd Israelvänliga stater, politiska partier och institutioner kommer i en strid ström med sina sena och otydligt formulerade kritik. Det borde vara förkastelsedomar, men en viss återhållsamhet är vanlig. Vad är då alla reaktiva åtbörder runt om i världen värda? Marginaleffekten kan ha krympt avsevärt. 

Antisemitism har också devalverats som humanistiskt och retoriskt begrepp i alla kategorier. Ofta används antisemitism som rent skällsord.