Namn på mat

Nya namn på nya livsmedel blir lätt löjeväckande. Det är essentiellt att inte bedöma ett namn prematurt. Namnförslaget kan värderas efter en prövotid. Det kan handla om minuter, men även några månader eller år. Det är så lätt att förkasta inom kort. Det märkliga är att förslaget kan mogna för att plötsligt uppfattas som kanske inte så dumt eller som att namnet redan satt sig. Möjligheterna att testa finns, men är inte en lätt väg att gå. Nu går diskussionens vågor höga om charkimiterande produkter, t.ex korvliknande. Risken för kannibalisering är låg med tanke på det enorma utbudet av varianter. Får det lov att vara en gråärtkorv?

PS
EU har beslutat att ”korv” inte får användas för veganska och vegetariska produkter. Andra har föreslagit ”pinne” som i fiskpinne. Får det lov att vara en gråärtpinne? Tål att tänka på.

48 personer i gisslan hos Hamas

Idag blir världen påmind om att Hamas fortfarande håller gisslan. 48 personer, med anhöriga och vänner som lider helvetes kval. Det är svårt att föreställa sig hur plågsamt det kan vara. Gisslan kan ha ett helvete även om Hamas sörjer för deras överlevnad och drägliga förhållanden. Det kan ändå aldrig uppväga det dödshot som gisslan lever under. Som svensk kan man fråga sig om Stockholmssyndromet upprepas. Likheter och skillnader finns. Skillnaderna är att den israeliska gisslan lever under dödshot, medan Norrmalmsdramat i Stockholm omfattade få personer under starkt hot, men kanske inte dödshot. Men mekanismerna har också stora likheter. Gisslan hos Hamas kan tänkas solidarisera sig i en krets av personer som kan förmedla budskap för Palestina och mänskliga rättigheter.

Gaza i oss

Gaza är allas skuld när vi ser offren, barnen och de otillräckliga hjälpinsatserna. Kan vi förstå att all hjälp är otillräcklig? Ingen tv-tittare kan förneka vad reportagen har visat. Den dagen kommer efter freden när världen tvingas se tillbaka. Det finns ännu möjlighet att visa sin solidaritet. Efter förmåga till medkänsla.

Hur går snacket mellan oss när vi ser reportagen. Är det mest stingsliga kommentarer om Greta? Eller är det kommentarer om de utmärglade barnen? Och hur kommer det sig att de som håller fram barnen själva är fullmatade, tillsynes med hull och välmående? Reportagen gör oss förvirrade och vi finner inte vad vi kan tänka eller säga.

Väntan på konflikt

ÖB har uttalat att han kan komma att använda försvarsmaktens hela potential i en kommande konflikt. Väntan på konflikt kan vara mer betungande än en konflikt som lett till mobilisering. Osäkerheten måste vara stor även om man inte tillstår att det kan förhålla sig så. Väntan kan också leda till ökad spänning som kan leda till oavsiktlig urladdning som påverkar scenariot på ett icke förutsebart sätt. Så här kan man resonera hart när i det oändliga. Det borde vara centralt att låta väntan på konflikt vara en integrerad del. Det märks på media med feta rubriker att konfliktläge är ett faktum. Men hur har allmänheten uppfattat hotet? Vilka ändringar i attityder och beteenden kan spåras genom de frekvent förekommande opinionsundersökningarna. Vill beställarna av undersökningarna publicera resultaten eller hålls de hemliga?  

Undflyende humanism och etik

Djurrätt och veganism rönte ökad uppmärksamhet under 1970-talet och framåt i västvärlden. Ett sätt att identifiera och kvantifiera var beräkningar av andelen veganer och vegetarianer. Det kunde röra sig om ett par procent av befolkningen upp till tvåsiffriga tal för studentpopulationer i USA, England och Australien. Detta sätt att följa utvecklingen upphörde när allt såg ut att stå still eller rent av gå tillbaka. Konsekvenser kunde ses på företagsnivå. Nya specialiserade företag växte fram för att möta nya möjligheter på marknaden. Gamla företag såg sin framtid hotad. Omfattande försök gjordes att ta en del av ny efterfrågan. Scan lanserade ett sortiment av charkprodukter med extremt låg fetthalt. Det blev snart en flopp. Det var ju inte bara fettinnehållet som var viktigt. Att förändra utbudet kan inte göras genom att ändra endast en av många egenskaper hos produkten. Företag som Dafgårds har lanserat färdiglagade imitationsprodukter med texturerat protein som liknar animalisk köttfärs. Det nya sortimentet har integrerats med det animaliska sortimentet. ”Alla” livsmedelsproducenter har velat ta en del av det växande intresset för veganska och vegetariska produkter. Dafgårds ”Köttfria köttbullar” är ett extremt grepp i produktutvecklingen. Ett företag med ett renodlat sortiment av produkter som är köttfria men som efterliknar det enorma utbudet av köttbaserade produkter är Anamma, numera ägt av Orkla.  

Det som till en början varit exploatering av veganism med växtbaserade produkter har på olika sätt kopplats till den dominanta köttbaserade produktionen. Företagen har inte skyggat för att lösa upp den strikta indelningen i kategorier, där en kategori har varit växtbaserade produkter för veganer och vegetarianer. 

Å andra sidan har veganer och vegetarianer gått marknaden tillmötes genom att inte inta en strikt livsföring och val av födoämnen. Vi har fått nya kategorier med blandveganer och blandvegetarianer. Den kategoriska indelningen i veganer och vegetarianer contra andra har minskat i relevans. Det blir snarare relevant att tala om veganism eller vegetarianism som delar i individernas tillvaro. 

”Flexitarianer” blev en benämning för konsumenter som påverkats av nya strömningar för animaliskt och veganskt/vegetariskt.  Från mitten av 10-talet finns en lista på uppkomna konsumentstilar, bl.a Kurera. I praktiken suddades gränserna bort. Intresset för matlagning har ökat under åren med mattävlingar i TV, påverkan från sociala medier och det kraftigt ökade utbudet från restauranger i Sverige. Denna utveckling med gastronomi tycks ha konkurrerat med intresset för veganism/vegetarianism. Två linjer kan urskiljas, etik som grundas på djurrätt respektive etik och estetik som grundas på gastronomi. I mellanfältet finns det kvantitativt dominerande kosthållet med husmanskost som har vidgats betydligt under internationell påverkan.

Murarna för massor innehållande PFAS, Fagerliden, utdrag korrespondens

Datum : 2025-09-29 – 10:13
Till : vasterbotten@lansstyrelsen.se
Ämne : PÅMINNELSE Sv: Murarna för deponietapp 3 resp lakvattenrening, Fagerliden, Robertsfors, Begäran om åtgärder

Hej,

Jag har nu väntat på svar där ni haft rimlig svarstid med hänsyn till ert tidigare svar. Ert svar – jag förutsätter sakligt grundade – gör anspråk på fullt beslutsunderlag. Mina följdfrågor förutsätter att ni baserat svaren på ett kvalificerat och sant beslutsunderlag. Därför begär jag omgående svar på mina frågor i mail av den 1 september 2025. Den sista frågan i mailet kan kräva längre svarstid, då ert påstående ”kan komma att krävas” enligt mitt bedömande är flummigt, sannolikt utan specifikt beslutsunderlag. Men jag kan inte utesluta att sådant finns.

Emotser därför omgående svar. Eventuella oklarheter kommer att följas upp från min sida avseende ställda frågor och eventuellt även nytillkommande frågor om risker.

Urban Zingmark

Datum : 2025-09-01 – 20:10
Till : vasterbotten@lansstyrelsen.se
Ämne : Fwd: Sv: Murarna för deponietapp 3 resp lakvattenrening, Fagerliden, Robertsfors, Begäran om åtgärder

Hej, frågor är markerade med rött. Jag förbehåller mig möjligheten begära ytterligare uppföljning.

Urban Zingmark

Från : magnus.langendoen@lansstyrelsen.se
Datum : 2025-09-01 – 16:20 ()
Ämne : Sv: Murarna för deponietapp 3 resp lakvattenrening, Fagerliden, Robertsfors, Begäran om åtgärder

Hej!
Det stämmer att man gjort avsteg från de ritningar som du hänvisar till. Tillståndet låser verksamhetsutövaren att följa villkoren men övriga delar så som beskrivningar och ritningar som inte är villkorsreglerade faller under det allmänna villkoret vilket betyder att verksamhetsutövaren i huvudsak ska bedriva verksamheten enligt dessa delar. Vi som tillsynsmyndighet har bedömt att man följer tillståndet.

Motivera hur ni kan göra en sådan bedömning!

Etapp 3 har granskats av oss och vi har också använt SGI, Sveriges Geotekniska Institut som fungerar som expertstöd vid just utformning av deponier. Under bolagets arbete med genomförandet av konstruktionen har krav ställts på egenkontroll och byggkontroll för utformning enligt redovisade handlingar.

I så fall vill jag se och bedöma protokoll från egenkontroll och byggkontroll. Av tidigare foto från er handläggare ser vi att stenarna inte är yrkesmässigt lagda.

Som du skriver är uppbyggnaden av muren och belastning på båda sidor viktigt för att säkerställa HDPE-dukens tätande funktion. Allt lakvatten från deponicellerna leds till verksamhetens lakvattenanläggning. Dränvatten från utsida betongväggen följs i dagsläget endast upp genom grundvattenprovtagning. Ytterligare provtagning för att säkerställa att dränvatten från utsida av vertikala deponiväggen är opåverkat kan komma att krävas om vi som tillsynsmyndighet bedömer att det behövs.

När föreligger resultat genom grundvattenprovtagning?

”Kan komma att krävas” visar att godtycke gäller. Hur menar du med ”som tillsynsmyndighet bedömer att det behövs.” Flummigt och oegentligt för ett kontrollprogram.

”Inte bekräftade” drönare

Redan de allmänt förmodade ryska drönarna som upptäcktes i luftrummet över Polen benämndes ”inte bekräftade”. Drönare över Danmark har också benämnts som ”inte bekräftade”, idag av Martin Kragh, FOI och rysslandsforskare i Sveriges radio P1 i programmet Godmorgon världen. Det inger respekt att försvarsmakten vill ha absolut säkerhet för sina uppgifter. Det skapar emellertid också ett antagande att det finns skäl för försvarsmakten att konsekvent uppge ”inte bekräftat” även om man skulle kunna ta gift på att drönarna varit ryska. Motivet för min hypotes är att ”bekräftat” skapar en förväntan om motåtgärder från NATO enligt paragraf 4 eller i värsta fall paragraf 5. 

Hur ryssen tänker om detta kan man undra. Och hur blir det i fortsättningen? Eskalerande drönarsvärmar över hela linjen till Europa väntas. Att fortsätta med benämningen ”inte bekräftade” kan kännas absurt. Likväl kommer absolut säkerhet att vara nödvändig, i vart fall enligt svensk tradition. En fördel är att NATO kan skaffa rådrum i avvaktan på eventuell bekräftelse. En annan fördel är att ryssen inte får full info.

Nu har hotet ökat mot Sverige  

Ryssland har utökat sina drönaranfall vilket har framkallat en reaktion; Eastern Sentry. En ömsesidig eskalering sker från Ryssland och Nato. Vad Nato och Sverige kommer att göra är under intensiv prövning. En högst påtaglig risk är att eskalering kommer att fortsätta. Vi kommer att få höra förslag om militära motåtgärder som är långtgående och farliga. Hybridkrig är också en trolig fortsättning.

Frågan är nu också till vilka länder som Ryssland kommer att sprida aggressionen genom drönaranfall. Danmark har fått ökad påverkan. Sverige tillhör de länder som arbetar på stärkta motåtgärder. Händelseutvecklingen kan komma att synas dag-för-dag, vilket gör det svårare för den operationella ledningen liksom för civilsamhället.

Strategi mot ryska drönare

Går det att skapa RETURN TO SENDER? Det skulle vara bra och vi skulle spara pengar. Bumerangdrönare, och vi slipper söka mål & position. Kan inte vår ambassadör kontakta ryska dröneriministeriet för att lägga fram ett förslag om bumerangdrönare att sända mot valfritt NATO-land? Putin kan få äran att ställa sig i skottgluggen vid första sändningen.