Författare: Redaktionen

Kaliber om PFAS-föroreningar, 25 oktober 2025

Bevakningen av PFAS fortsätter i media. Giftskandalen och HD-domen mot Kallinge känner vi väl till, även genom boken av Mattias Öberg ”Ingen anledning till oro”. Styrkan med radioprogrammet är även att mänskliga reaktioner och förhållningssätt blir belysta. Lögner och halvsanningar finns dokumenterade tack var olovliga inspelningar som nu är preskriberade. Vi har mycket att lära av Kaliber-redaktionen. 

De statligt finansierade medierna har ett uppdrag från ägarna

Av Miljörealisten

Fullgörandet av uppdraget styrs genom kontroll av mediamyndigheten. Vidare kan granskningsnämnden för radio och TV vid eventuellt övertramp avgöra om ett inslag skall anses osakligt eller inte belyst allsidigt. Därigenom har staten full kontroll över innehållet i de statligt finansierade medierna, radio och TV samt tidningar. Sköter man sig inte finns inte längre några statliga bidrag. Systemet är slugt och vattentätt eftersom det är underförstått att det är den politiska majoritetens verklighetsbeskrivning som är den sanning som skall förmedlas.

En fråga som jag har följt under lång tid, är hur granskningsnämnden avfärdar kritiska uppfattningar beträffande klimatnarrativet. När inte sakargument räcker till används epitetet klimatförnekare!

Från AI:n GROK har jag hämtat följande: Forskning visar att svensk mediebevakning av klimatfrågan ofta följer en ”konsensusram” – den betonar IPCC:s slutsatser och undviker att ge proportionerligt utrymme åt minoritetsåsikter för att inte skapa ”falsk balans”. En studie från Örebro universitet (från 2013, men fortfarande relevant) noterar att mediernas rapportering har bidragit till att minska konflikter kring klimatförändringarnas orsaker genom att fokusera på lösningar snarare än debatt. Detta förstärks av en ökande användning av ”klimatkris”-begreppet i bevakningen, som enligt Stockholms Univeritet har vuxit sedan 2006–2008.

Vårt politiserade samhälle gör att det inte finns någon publik klimatdebatt i Sverige. Däremot har konsekvenserna som följer av klimat- och energipolitiken på kontinenten gett stora demonstrationer. Stora företag som BASF och biltillverkarna kan inte fortsätta driva produktion i länder med instabil energitillgång och oförutsägbara förutsättningar. Klimatåtgärderna, t.ex intermittent elproduktion är inte hållbara. Framför allt när andra världsdelar har ett annat synsätt på klimatfrågan.

De statligt finansierade medierna har mycket större trovärdighetsproblem än att AI-sammanfattningarna kan vara felaktiga. Den avvägning och det urval som görs vid presentationer av frågeställningar visar på att journalistkåren har svårt att hålla en objektiv attityd. Det har jag själv märkt, inte minst genom att de händelser där jag själv har varit delaktig eller iakttagare vanligen presenterats på ett sätt som avviker från en objektiv sanning.

De statligt finansierade medierna kommer att ha svårt att överleva en konfrontation med den verklighet som redovisas i fristående medier. Trovärdighet och överlevnad ligger i att redovisa fakta så långt det är möjligt på ett begripligt sätt för tittare/läsare.

”Många fel när AI sammanfattar nyheter”

Detta var en rubrik i SVTs Morgonstudion den 22 oktober. Påståendet kan passera utan stor uppmärksamhet. Det kan kännas ursäktligt för en ny gren inom tech. Många tittare gör sina egna reflektioner om konsekvenser. Om man extrapolerar innehållet i rubriken framåt i tiden kan man komma till en nivå när felen har minskat, ja kanske till ett minimum av fel.  Men fel kan till sitt innehåll och konsekvens variera från bagateller till allvarliga fel. Antalet fel kan tänkas minska avsevärt, kanske till nära noll. Vad som ska betraktas som fel är en tolkningsfråga. Konsekvenserna av ett fel som inte upptäcks kan bli desto större när tillvänjning skett till en nivå nära noll. 

Sålunda är riskerna små när mottagarna förväntar sig många fel av varierande grad avseende konsekvenser. Riskerna kan bli omvänt desto större när felen närmar sig nära noll. Tilltron för informationen genom AI kan spela ett spratt, milt uttryckt. Tilltron kan vara ödesdiger när tilltron ökat till ett maximum. Vi kan namnge fenomenet som ”säkramiljöparadoxen”.

Trumpism i EU och Sverige

Hög tid att stärka diskussionen om byråkratins neddragning, det är en effekt av åtgärder vidtagna av Trump. Det var länge sedan Sverige hade en genomgripande omprövning av resurserna till den offentliga sektorn. Upprustningen av försvaret i Sverige kommer att kräva resurser även för administration. Då kan man tänka sig att samordna en del med den civila sektorn. På detta stadium kan man tänka sig ett prövande resonemang för att sedan bearbeta kommande förslag i termer av budgetar. Regionerna kan också se över sjukvården där civila och försvaret samordnas i högre omfattning. Kommunerna anses idag ha pressad ekonomi men bör också ta fram starkare medel än osthyveln.

Det kommer att krävas en ny mentalitet för att klara framtidens krav, formulerade i ekonomiska termer. Kommer det att initieras av en person av Trumps typ? Knappast. Länderna i EU har sina egna  politiska processer. Det är på sin plats att följa och studera utvecklingen. Inför valet 2026 är det troligt att den statsfinansiella och EU-finansiella modellen kommer lika högt som försvarsfrågan, där en nödvändig förnyelse och nedbantning av den civila byråkratin kopplas till en förstärkning av försvaret.

Miljonnotan i reklam för Hatt

Tidningen Resumé rapporterar om den ojämförligt största reklaminsatsen för en svensk partiledare.

Budskapet är ojämförligt ytligt med Hatt avbildad i en serie med olika hattar som ska koppla till olika ämnesområden. Så här i efterhand måste kampanjen smaka skit både för beställaren C och för kreatörerna. Men C har fortfarande mycket pengar efter tidigare försäljning av dagstidningar. Får reklambyrån fortsatta uppdrag när ny partiledare har utsetts efter Hatt? Varför inte göra en travesti av ”Your country needs You”, en slogan på en affisch vid första världskriget. Men här gäller det att finna en partiledare för C som kanske måste sökas med ljus och lykta i hela landet. En kampanj före rekrytering och en kampanj när C har fått napp av någon som gärna får vara ”liite i hatten” för att våga.

Som man sår får man skörda

Kan det vara så att C har byggt ett politiskt skuldberg genom sina senaste partiledare?

Maud Olofsson med sin oreserverade tro på vindkraftverk, stängning av kärnkraft och avsaknad av självkritik? Annie Lööf med sin tro på klimatfrågans formulering och sin avsky för vad Sverigedemokraterna står för? Efterträdarnas odling av samarbete med S? Anna-Karin Hatt med sin skörd av magra tegar? Det finns förmodligen en kollektiv skam för det fattiga innehåll som återstår.

C har ett stort skuldberg.

Hat och hot? Vad med sammansatta motiv?

Det finns argument som inte får ifrågasättas. Dit hör hat och hot. Det krävs inga belägg, det räcker med känslan. Vi bör bli trodda på en sådan utsaga. En partiledare får räkna med att bli ifrågasatt. Om det ska ingå i jobbet att utstå ifrågasättande om hat och hot är inte klart. I fallet med Hatt finns alternativa förklaringar som utgår från det pressade läget för de minsta partierna som riskerar att åka ur riksdagen. Det är fullt tänkbart att spekulera över sammansatta motiv. Det görs inte i fallet Hatt. 

Tidningen Mellanbygden, stor i Robertsfors kommun och delar av Skellefteå kommun, faller pladask och går ut med högstämt försvar av Hatt och uppmanar alla att beskydda Hatt och hennes predikament. Centern i Mellanbygdens hemkommunen Robertsfors kan befara ytterligare nedgång i nästa val. En orsak kan vara att den s.k gröna omställningen är på väg mot kollaps i Sverige. I Robertsfors finns ingen tydlig, politisk opposition av betydelse med undantag av tidningen Mellanbygden. Läget kan ändras med förskjutningar i befolkningssammansättningen. En viss befolkningsökning, men liten, kan komma med Norrbotniabanans byggande. Det handlar om små långsamma förändringar. Sossarnas hegemoni med Centern som lydparti kommer att bestå länge i Robertsfors. Eller?

I kommunens politiska församlingar utfaller omröstningarna strikt efter partitillhörighet. S är dominanten och C spelar rollen som den andre, men är i realiteten ett lydparti. Ett spel för gallerierna.

Ekonomipriset 

Idén om kreativ förstöring och innovation låter sig förklaras utan hjälpvetenskaper. När nya tekniska lösningar gör sig gällande faller ofta behovet av den rådande teknologin bort, som när en telefontyp överges för en ny, och som kan marknadsföras som bättre i någon mening. Samma resonemang kan föras om organisationer när linje-stabformen överges för processtyrda former. Tillämpning av kreativ förstöring är oändlig i filosofisk mening. 

Det intressanta denna gång är att grunderna för kreativ förstöring beskrevs redan av den österrikiske nationalekonomen Joseph Shumpeter på 1940-talet. Det kan leda till en undran om Ekonomipriset till Alfred Nobels minne har nått vägs ände? Tidens utveckling med Tech och AI gör uppdraget att utse pristagare till ekonomipriset till något helt annat och nytt. Det skulle en ekonomihistoriker kunna landa i. Men kanske är det just denna insikt som någon eller några kan beforska för att knipa priset nästa gång.

László Krasznahorkai litteraturpristagare efter smyginfo till Dramaten?

Intervjuerna i Sveriges Radio – när priset tillkännagavs – visade på möjligheten att Svenska akademien ger smyginfo för att öka beredskapen för berörda i den institutionaliserade kultursfären. Det kan man ju göra på flera sätt utan att trampa i klaveret. Dramaten hade som av en händelse en pjäs av pristagaren på lilla scenen. Det hade en av journalisterna i radioinslaget upptäckt inför en vadslagning som hade gått hem. Detta hade lagts till den info som fanns på listor över tippade vinnare.

Samma tanke föresvävade mig redan 1997 när den italienske satirikonen Dario Fo tilldelades priset. Dramaten hade förvånansvärt hög beredskap. I samband med hans besök i Stockholm framförde Dario Fo en bejublad föreställning på Dramatens stora scen. Som på beställning…

En utomstående betraktare kan se hjärnspöken i rollen som kulturdetektiv. Kulturen tål spekulationer som livsvillkor.

Just nu ryktas i media att årets fredspris varit föremål för spioneri.