Istället för att fortsätta att tala om Palmemordet är det tillsvidare lämpligt att införa en ny benämning. Palmegåtan kan användas så länge som privatspanare ifrågasatt Palmes påstådda död för 40 år sedan den 28 februari 1986. Privatspanarna har ett starkt argument för tvivel nämligen att korrekt dödsattest inte kunnat uppvisas. Se SwebbTV som inför 40 årsdagen för dramat på Sveavägen i Stockholm gjort en intervju med privatspanaren och författaren Claes Hedberg, en av många som vigt sitt liv åt gåtan. Hedberg hävdar att Palme aldrig blivit mördad som det påståtts, utan att han fördes till Dala Airport för vidare transport från Sverige den 29 februari 1986 i ett regeringsplan till Frankrike, därefter på okänt sätt till USA där han ska ha fått ny identitet, för att därefter komma till Ryssland där ha ska levt återstoden av sitt liv.
Hur har detta narrativ tagits emot? Hur kommer det sig att många vittnesbörd om händelseutvecklingen kommit sent, långt senare? Hur kommer den officiella hållningen att presenteras när historien på nytt ska kommenteras av olika representanter för politik och samhälle, med flera? Kommer ändrade ställningstaganden att genomsyra medias rapportering den närmaste tiden? Det kan komma att bli förvirrande i den fortsatta diskussionen att benämningen ”Palmemordet” används oavsett om det syftar på mord eller försvinnande. Dessa ord är heller inte varandra uteslutande – för att här och nu komplicera gåtan ytterligare.