Utvecklingen av kriget, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har ökat i intensitet dag för dag, vecka för vecka, år efter år. Detta har Ukraina och västmakterna med EU och Nato bekämpat med samma intensitet. När nu Ryssland gått till anfall med drönare mot Polen (som är ett Nato-land) kan det ses som en stridsåtgärd mot Nato. Det är då med krigets lagar och Nato-fördragets innehåll ett anfall på hela Nato. Nu ställs Nato inför en beslutssituation som aldrig har varit svårare i teknisk mening. Men bedömningar har kunnat göras hela tiden. Därför kommer överskridandet av den röda linjen knappast som en överraskning. Alla parter och Världen har hela tiden vetat och förstått att den här dagen skulle komma. Det finns anledning att tro att Nato haft en beredskap för hur dagens anfall med drönare mot Polen ska tolkas och besvaras.
Hos nyhetsbyråer och rapportering över internet bevakas allt som är värt att sprida. Därför är också beslut som grundas på rykten en ökad fara för eskalering. Både fake news och news utgör delar i ett världsomspännande flöde som kan förhindra men också utlösa ett utvidgat krig mellan Nato-länderna och Ryssland. För att bevara hoppet om fred ska också en fredlig fortsättning vara tänkbar.