Gårdsslakt får kritik av Livsmedelsverket. Läs ATL.
Så här framställer sig Hälsingestintan med egen hemsida.
Varumärket Hälsingestintan har blivit något av räddningsplanka för stora butikskedjor som Hemköp. För att kunna fortsätta att utnyttja den good-will som varumärket medför krävs expansion av mobila slakterier. ATL igen. Köttkonsumtionen i Sverige ökar inte längre enligt Jordbruksverkets statistik.
Under 2015 var förbrukningen av kött i princip oförändrad jämfört med 2014.
Det ska därför bil intressant att se vad som kommer att redovisas för 2016, inte minst med tanke på klimatfrågan och kopplingen till köttet som ger upphov till stora utsläpp av klimatgaser. Fler och fler börjar bli överens om att köttkonsumtionen måste minska.
Denna utveckling har kunnat förutses av marknadsanalytiker sedan lång tid på en marknad som präglas av oligopol. Marknadsföringen måste betecknas som kortsynt där man i så hög grad underskattar konsumenternas förmåga att tillägna sig nya kunskaper för konsumtionsvalet. Att staka ut marknadsföring av kött med hjälp av falska ideal kommer inte att hålla i längden. Det dyrare köttet kommer att ha en begränsad marknadsandel samtidigt som det kortsiktigt i någon mån kommer att stödja försäljningen av allt kött oavsett formerna för uppfödning och slakt. Det romantiska namnet ”Hälsingestintan” försöker förmedla ideal som aldrig funnits och troligen ej heller kommer att finnas. Vad händer på mellanlång och lång sikt? Kommer den redan starka vegotrenden att stärkas ännu mer av falska köttideal?