Av Göran Bergström
I oktober 2024 drog Northvolt ner personalstyrkan med 840 personer. Rekonstruktionsarbetet inleddes i USA, och samtidigt lämnade VD Peter Carlsson verksamheten. Den 12 mars lämnade Northvolt in sin konkursansökan till Stockholms tingsrätt. För närvarande driver konkursförvaltaren verksamheten vidare i Skellefteå och Västerås.
I lördagsintervjun redovisade kommunalrådet, Lorents Burman, att det finns intressenter som vill ta över delar av verksamheten. Vidare menade han att den särskilda händelsen krävde statligt engagemang, i varje fall under övergångsperiod. EU kan dock sätta käppar i hjulet.
Kommunen har satsat 150 miljoner på industritomten och på det kommunalägda bolaget Skellefteå Kraft 100 miljoner.
Kommunalrådet menade att det har varit en besvärlig höst, men inte sett något från regeringens sida. Satsning behövs för Sveriges och Europas skull. Tala gott om företaget, samt ge finansiella garantier eller direkta medel från regeringen. Northvolt är ingen gammal industri utan ny industri i den gröna omställningen som pågår i hela världen.
Konkurrensen om att få Northvolt till kommunen gör att det troligen inte finns något kommunalråd som skulle säga nej till en satsning av detta slag.
Regionen har gjort analyser av vad som skulle hända i ett värsta scenario. Sysselsättningen i Regionen minskar med 3.750 arbetstillfällen. Befolkning med 4.250 skatteintäkterna minska med fem procent. Man menade att Skellefteå är en stark industrikommun, man behöver inte höja skatten, men framtida investeringen blir inte av i samma omfattning om inte befolkningstillväxten blir som vi tänkt.
Ytterst ligger den största skulden på Northvolt. Europa är en jungfrulig marknad. Företaget haft för många steg i ambitionen.
Per Ivarsson ekonomiekots avslutade intervjun med sina kommentarer;
Skulderna uppgår till 60 miljarder. Statlig närvaro, kanske. Luddigt med stöd och garantier och kontroversiellt. EU har åsikter, det hela kan vara otillåtligt. Varför skall staten ta risken? Efter konkursen har information kommit som visat att för att få intäkter på 110 miljoner skickade man in material för fem gånger denna summa.
Reflektionerna nedan har gjorts bl.a genom AI samt läsning av en rad olika källor.
Vilket ekonomiskt åtagande tog Skellefteå kommun vid etableringen av Northvolt?
Vid etableringen av Northvolt i Skellefteå tog kommunen ett ekonomiskt åtagande som innefattade att investera i infrastruktur och stödja bygget av fabriken. Kommunen beslutade att bidra med ett lån på upp till 1,5 miljarder kronor samt andra former av stöd för att möjliggöra etableringen av batterifabriken. Detta åtagande syftade till att skapa arbetstillfällen och stimulera den lokala ekonomin i Skellefteå och regionen. Northvolt har som mål att producera hållbara batterier för elfordon och andra applikationer, vilket också ligger i linje med Sveriges ambitioner att bli en ledande aktör inom grön energi och hållbarhet.
Skellefteå kommun har under de senaste åren vidtagit flera stödåtgärder för att underlätta och främja Northvolts etablering av en batterifabrik i kommunen. Detta har varit en del av en större strategi för att positionera Skellefteå som en ledande aktör inom den gröna teknologin och batteritillverkningen. Här är en sammanställning av de viktigaste åtgärderna, inklusive årtal, belopp och källor.
- Initialt Stöd och Planering (2017-2019)
Northvolt grundades 2016, och redan under 2017 började Skellefteå kommun att planera för en potentiell etablering. Kommunen inledde diskussioner med Northvolt om möjliga mark- och lokalalternativ.
I juni 2019 beslutade kommunen att avsätta 50 miljoner kronor för att förbereda infrastrukturen i området där fabriken skulle byggas, inklusive vägar och elförsörjning. - Markförsäljning och Bygglov (2020)
I januari 2020 undertecknade Skellefteå kommun ett avtal om att sälja mark till Northvolt för 100 kronor per kvadratmeter, vilket totalt innebar en kostnad på cirka 100 miljoner kronor för kommunen.
I mars 2020 beviljade kommunen bygglov för Northvolts fabrik, vilket var en viktig milstolpe för projektets framfart. - Ekonomiska Stöd och Bidrag (2021)
Under 2021 avsatte Skellefteå kommun ytterligare 200 miljoner kronor för att stödja Northvolts etablering. Detta belopp användes till att förbättra den lokala infrastrukturen, inklusive kollektivtrafik och vägar för att underlätta transporten av material och produkter.
Dessutom beviljade kommunen ett särskilt innovationsbidrag för att stödja utbildningsinitiativ i samarbete med lokala gymnasieskolor, vilket syftade till att förbereda arbetskraften för de nya jobben som skulle skapas. - Utveckling av Kompetens och Arbetsmarknad (2022)
För att säkerställa en kompetent arbetskraft för Northvolt inrättade Skellefteå kommun ett samarbete med flera utbildningsinstitutioner. Kommunen investerade 10 miljoner kronor i utbildningsprogram för att utveckla kompetenser inom batteriteknik och hållbar produktion. - Fortsatt Stöd och Hållbar Utveckling (2023)
I februari 2023 presenterade Skellefteå kommun en ny handlingsplan för hållbar utveckling i samband med Northvolts verksamhet. Detta innebar ytterligare investeringar på 150 miljoner kronor för att säkerställa att etableringen av fabriken sker på ett miljövänligt och hållbart sätt.
Sammanfattning
Skellefteå kommuns stödåtgärder för Northvolts etablering har varit omfattande och mångfacetterade, med en total investering som överstiger 500 miljoner kronor sedan 2019. Genom att fokusera på infrastruktur, utbildning och hållbar utveckling har kommunen positionerat sig som en nyckelaktör inom den gröna tekniksektorn i Sverige.
Mina reflektioner – Vad kunde kommunen ha gjort annorlunda?
Northvolts konkurs saknar motstycke i Sverige sedan Krugerkraschen. Skellefteå kommun har en historik av satsningar som haft grön prägel och varit kostsamma, t.ex Sara Kulturhus, Skellefte Krafts vindkraftparker och Karlgårdsbron.
Skellefteå kommun tillhörde den exklusiva skara av kommuner som valdes ut av Northvolt för närmare granskning beträffande lokaliseringsförutsättningar. Avgörande faktorer har rimligen varit tillgång till fossilfri el samt stora ytor lämpliga för industrietableringen. Den allmänna inställningen hos kommunen till etableringen torde ha varit positiv.
Vid tiden för Northvolts etablering var den allmänna inställningen till den ”gröna omställningen” positiv. Klimatrörelsen har medvind med Greta Thunbergs rörelse som Fridays for Future. Det positiva narrativet dominerade statliga media och med presstöd finansierade tidningar.
Grupptänkande är en farlig företeelse, framför allt om den vetenskapliga metoden kastas överbord. Men vissa individer njuter av att få stå i rampljuset med fantasifulla idéer. En del kan landas rimligt medan andra störtdyker.
Möjligen fanns en viss skepticism till företagets planer, men vilken kommun säger nej till en satsning av den dimension som Northvolt? I investerargruppen fanns Anders Sundström f.d kommunalråd i grannkommunen Piteå. Anders Sundström hade en central roll vid etableringen av Svevinds vindkraftpark i Markbygden.
IVA har 2022 utdelat guldmedalj till Peter Carlsson med motiveringen:
Civilekonomen Peter Carlsson tilldelas IVAs Guldmedalj för sitt framstående entreprenörskap, ledarskap och innovativa förmåga att driva och utveckla nydanande megaprojekt med batteritillverkning för samhällets omställning till fossilfri energiförsörjning.
Utdelandet säger mycket om såväl givaren som mottagaren. Detta bör ha lugnat kommunen.
Inför valet av Northvolts ort för produktionen, gjorde kommunen någon kontroll av investerarna och deras historik? Om en sådan hade gjorts kanske det hade funnit anledning att hissa varningsflagg. Idag vet vi att Harald Mix och Altor hade konkurser bakom sig, bl.a i Danmark 2014 med ett av Danmarks största bolag, OW Bunker. Norrland Resources, gruvbolaget i Pajala gick i konkurs. Där var Harald Mix, Altor och Peter Carlsson involverade.
Gjorde kommunen någon genomgripande konsekvensanalys av olika utfall för Northvolts verksamhet, likande den nu Region Västerbotten har gjort? Var kommunen medveten om det risktagande som man gjorde när man accepterade etableringen? Antog man att staten skulle stötta kommunens finanser om det fanns behov för det?
En väsentlig fråga är om kommunen hade någon faktisk insyn beträffande produktionen. Miljötillsynen har legat på Länsstyrelsen. Men kommunens handläggare borde ha varit med vid del av dessa besök.
Under Chapter 11-förfarandet i USA hotade jurister att stämma fordringsägare som underentreprenörer. Borde någon företrädare för kommunen stå upp och säga att i nationen Sverige gäller svensk lag, eller gör den inte det?
De kommande konkursförhandlingarna i tingsrätten kommer att klargöra de ekonomiska relationerna mellan kommunen och företaget. Kan det leda till att kommunen åtalas för ekonomisk brottslighet?
Ansvaret mot kommunmedborgarna och väljarna/skattebetalarna behöver en djuplodande granskning.
