Som att förlora en god vän. Han har figurerat i livslång relation till jazz. Från mina skolår på 50-talet till hela andra halvan av 1900-talet. Endast sporadiskt på 2000-talet, men dock en fin konsert på Konserthuset i Stockholm, år 2007. Jag lyssnade – liggande på dagbädden – så sent som för en vecka sedan med BO-ljud på hela ”Airregin”, 1951-1956. Där finns låtar med storheter som Thelonious Monk, Max Roach och Miles Davis och många andra. Det går inte att välja bara några bland alla genier inom Bebop på 50-talet. Art Taylor på trummor finns med på en tolkning av ”The way You look tonight” från 1954. Det var bara några år innan han besökte Umeå med en grupp från New York. Som jag berättat många gånger för mina vänner fick jag som 14-åring möjlighet att intervjua honom på Stora hotellet i Umeå. Mr Art Taylor ville veta vad jag förstod om modern jazz och frågade efter favoriter. När jag nämnde Charlie Parker och Sonny Rollins sken han upp. Art framhöll John Coltrane som jag då inte kände till. Men när jag nämnde Johnny Hodges mulnade Art.
Sonny Rollins lär ha spelat in ca 90 LP-skivor. Jag har ett 10-tal. En av det mest berörande är tolkningen av ”In a sentimental mood” (Ellington-Kurtz-Mills 1953)