Ingen ny problemformulering, men något som förtjänar att tas upp igen och igen. Trump gör upprepade utspel som väcker förakt hos motståndare och samarbetspartners. Nu även med växande intensitet hos sina närmaste. Står t.ex om Maga-rörelsen i dagens Aftonbladet. Vi som finns i periferin får nöja oss med tolkningsförsök av allt möjligt. Nära till hands är att försöka studera Trumps ansiktsuttryck. Men en konsument av media kan inte veta om bilden är autentisk eller om den är från samma tillfälle som tillhörande text. Det kan också vara förlegat att tala om autentisk bild. Bilder är ofta klumpigt retuscherade eller subtilt fotoshoppade. Redan det kan vara förlegat eftersom bilder kan AI-genereras både med personens utseende och uttryck, även med kringliggande element och miljö. Bilder torde även i fortsättningen spela en avgörande roll för tolkning, både icke-rörliga och rörliga, med färgskala eller gråskala. Trumps miner kan tolkas och förblir i betraktarens öga. Var kommer då föraktet in? Det beror också på betraktaren och hens ställföreträdare. Världsläget spelar in i förakt-statik-dynamik. Råder stopp i Hormuzsundet, då läser jag av och dömer Trump med påverkan därav. Har Trump utfärdat dödsdom över Iran och den persiska kulturen i alla dess delar i samma ögonblick som jag försöker läsa av en bild på Trump, då kan jag inte undgå att utläsa brist på bildning, naivitet och förljugenhet, särskilt med den frisyren. Med stigande förakt. Sorry Donald.
AI som minnesstöd kring striden år 2002 om professorstjänsten i Lund
När jag på äldre dagar kring år 2000 återupptog mina universitetsstudier stötte jag på en akademisk strid som jag fattade intresse för. Striden gällde tillsättningen av en professur i historia i min gamla lärdomsstad Lund. Kristian Gerner fick som sökande 2002 bedömningen som mest meriterad vetenskapligt, men den lokala lärarförslagsnämnden (lärare+studenter) motsatte sig honom. Jag blev mycket upprörd över den behandling Gerner fick, bl.a från en historiker i Lund med uttalad genusprofil. Jag valde att skriva ett protestbrev till rektor för Lunds universitet, Boel Flodgren. Hon var för övrigt jämnårig både med mig och Gerner (något som jag upptäcker i skrivande stund). Tydligen hade Flodgren i egenskap av rektor och jurist en hållning som starkt bidrog till att Gerner fick tjänsten med motiveringen som mest meriterad. Efter beslutet blev jag uppringd av Gerner som tackade för min protest och mitt engagemang. Det värmde en gammal lundensare på senkommen vift i den akademiska världen. Det var med djup sorg och saknad som jag fick dödsbudet om Kristian Gerner. Jag fick aldrig tillfälle att fråga om hur han såg på AI i historisk forskning. När jag läser och hör honom tänker jag att AI på sin höjd kan bli ett minnesstöd. Det finns ju bevisligen så mycket som AI inte förmår omfatta. Vad betydde t ex relationer eller etik utanför historiefacket?
Så här ställdes frågan till AI:
Fick Kristian Gerner motstånd i Lund från historiker med genusprofil?
Ja – Kristian Gerner mötte faktiskt tydligt motstånd i Lund, och det hade delvis koppling till frågor som rörde genusperspektiv.
Vad handlade motståndet om?
När Gerner sökte en professur i historia vid Lunds universitet år 2002:
- Ett sakkunnigråd bedömde honom som mest meriterad vetenskapligt.
- Men den lokala lärarförslagsnämnden (lärare + studenter) motsatte sig honom.
Motiveringen var bland annat att:
- han ansågs ha en ”gammalmodig kvinnosyn”
- och att han inte visade tillräckligt intresse för genusperspektiv i forskning och undervisning
Detta är alltså direkt kopplat till det du frågar om: historiker (och studenter) med en mer genusorienterad syn på ämnet var en del av kritiken.
Hur starkt var motståndet?
Ganska kraftigt:
- Nämnden rankade ner honom trots toppmeriter
- Det blev en nationellt uppmärksammad konflikt i akademin
- Samtidigt fick han stöd från andra forskare (bl.a protester från professorer)
Hur slutade det?
- Rektorn gick emot nämnden och gav ändå Gerner tjänsten, med hänvisning till att han var bäst meriterad totalt
Slutsats
Ja — Gerner mötte konkret motstånd i Lund, och en viktig del av kritiken rörde just:
- syn på genusperspektiv
- och uppfattningar om hans kvinnosyn
Men det var inte en enkel konflikt mellan ”genushistoriker vs. Gerner” — utan snarare en bredare strid om:
- meriter vs. värderingar
- vilken roll genus ska spela i historieforskning
Hur utvecklas Swebbtv?
Stagnerar Swebbtv? Pågår förändringsarbete? Har Swebbtv problem med stigande ålder hos nyckelpersoner? Finns beslutsunderlag i form av publikundersökningar? Frågor kan uppkomma med åldersrelaterade iakttagelser. Bemanningen för fasta program ändras som t.ex gäller Lars Bern, Mikael Willgert, Chris Forsne med flera. Program med två eller flera i rutan ändras till soloframträdanden. Det kan fungera som förberedelse för att någon kan komma att avsluta sitt uppdrag. Nya personkombinationer för programledning prövas. Dessa iakttagelser räcker för att ställa frågor om pågående förändringsarbete. Det hela görs på ett sätt som kan väcka frågor, även om det sker på ett sätt som verkar vilja dölja ett intensifierat förändringsarbete.
Karaktärsmord eller totalsågning
Karaktärsmord och totalsågning av kändisar är en stilart i sin egen förträfflighet. Stilarten utövas mest frekvent i muntlig tradition. Skriftlig framställning har en annan riskprofil. Inte minst ifråga om juridiska implikationer med förtal som skapat nya spärrar. Kritik av offentliga personer kan odlas i olika grader, nota bene både positivt och negativt. Negativt, utan att kunna klassas som fullbordad fördömelse, har Anne Ramberg omtalats i Expressen 30 mars 2026 av Sofie Löwenmark och i webbtidningen Kvartal 4 april 2026 av Hanif Bali, debattör, poddare och fritidspolitiker i Österåker (M). Kritiken inriktas på Rambergs insteg i Iran-diskursen, med noll bakgrund och tvärsäker uppfattning som självutnämnd expert om Folkets mujahedin. ”För den som inte känner till organisationen kan den kanske säljas in som en exiliransk oppositionsgrupp med snygga ord om demokrati, kvinnors rättigheter och frihet”, skriver Bali. Han fortsätter: ”Det mest imponerande med den här sortens människor är inte deras naivitet, utan deras självförtroende”. Här handlar det om en person som varit generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund och sedan några år ordförande i styrelsen för Uppsala Universitet med den betydelse och ryktbarhet som det medför. Ramberg förekommer också titt som tätt i kändisreportage som vän till kungafamiljen. Medias grepp om Ramberg, nu rörande hennes engagemang för en förtrycksorganisation Folkets mujahedin kan med enkel research uppgraderas till slutlig fördömelse och förtappelse. Som jurist har Ramberg extraordinära resurser att gå i svaromål medialt eller rättsligt. Vi är många som vill ta del av hennes svar.
Sänkt moms på mat, kolla priset!
Momssänkning från tolv procent till sex procent den 1 april, 2026 är efterlängtad av Sveriges konsumenter. Men medför det en prissänkning med motsvarande antal kronor? Priset på en hårdost som idag kostar 112 kr/kg förväntas minska till 106 kr/kg, det vill säga lite drygt fem procent. Hur kan jag då själv kolla i den butik jag handlar? Om jag vill ta ett stickprov kan jag ta en produkt som är lätt att jämföra dag ett med nästa besök dag två. Så kan du fortsätta. Tänk på att välja exakt samma produkt, samma förpackning och samma lagringstid som anges på förpackningen. Vänta några dagar så att förpackningarna som låg i disken sålt slut och att nya har fyllts på. Har kilopriset minskat med cirka fem procent ? Har literpriset minskat med cirka fem procent på drycker?
Tjänstemannaansvar och sjuka hus
I Robertsfors kommun har Tullgården i Ratan kommit i blickpunkten genom media, inte tack vare sitt kulturvärde utan på grund av långt gånget angrepp av en svampsjukdom. I Skellefteå kommun, närmare bestämt i Bygdsiljum, Burträsk-Lövånger pastorat har kyrkan blivit dödsdömd på grund av svår svampsjukdom. Det här är två exempel med total brist på ansvarstagande genom kontroller. Vem/vilka har ansvaret? Inte ens det tycks ha varit utrett. Var ligger ansvaret för den försumlighet som frånvaron av kontroll medfört? Det kan kommunstyrelsen lastas för i fallet Tullgården. Kyrkobyggnaden i Bygdsiljum är ett fall för någon instans i Svenska Kyrkan. Men dessa exempel är också relevanta för att ställa frågan ur ett vidare mänskligt och medborgerligt perspektiv. Vad är det för slappa korkbollar med feta löner som masar runt i Mellanbygden utan att orka höja blicken över datorskärmen? Dessa händelser aktualiserar på nytt frågan om tjänstemannaansvar. Kyrkoherden och kyrkoförman i pastoratet borde skämmas. I kommunen borde kommunchef och samhällsbyggnadschef få var sin reprimand. Dessutom finns många individer som har en relation till byggnader i Mellanbygden med kulturhistoriskt värde.
Påföljder på grundval av lagstadgat tjänstemannaansvar skulle göra skillnad. Men det att är nog bara en nåd att stilla bedja om. Kommer det att bli någon bättring efter de fall som blivit uppmärksammade?
Moham 3
Dagens landsmöte i Liberalerna visade att Mohamssoneffekter kan hålla fram till valet 2026. De har redan inspirerat C och de grönröda partierna att kopiera idén med Tidöavtalet och nu Sverigeavtalet mellan L och SD. Inkompatibla partier kan samarbeta med hjälp av avtal som definierar samarbete. Mohamsson med L har öppnat ögonen för C, V, S och MP att skapa ett regeringsalternativ som kan möta Tidöpartierna som idag blivit ett regeringsalternativ.
Moham 2 – Bänkbyteseffekt
Birgitta Ohlsson har bytt från L till C inför riksdagsvalet 2026. Hon har blivit lovad valbar plats som är fyra på listan. Hur den kotteristyrda processen inom L sett ut vet inte väljarna något om, varken förr eller senare. Det var en överenskommelse bakom kulisserna med C:s partiledning. Hur kul var det för den nytillträdda partiledaren i C och för partisekreteraren i C? Innebär det ett konkurrensförhållande internt? En konflikt i det nya partilandskapet är den bakgrund som Birgitta har som vegan och vegetarian och tidigare samarbete med djurrättare. Nuvarande landsbygdsministern i KD berättade nyligen i SVT Skavlan hur illa han tyckte om de som sökte upp det absolut värsta som fanns i animalieproduktionen för att driva sina frågor. Så vi döper denna typ av flytt- och byteseffekt till Moham 2. Denna gång gäller det luftlandsättning till centerbänken i riksdagen orsakad av Simonas kramande av Jimmy inför populasen.
Landsmötet L söndagen den 22 mars kan visa nya krumsprång i svensk politik som förtjänar en eller flera nomineringar som Moham.
Moham 1 – Mohamssoneffekterna numreras
En kommande effekt kan liknas vid Pyrrusseger. Låt oss börja med numrering, Moham 1. Liknelsen med Pyrrusseger kräver förklaring. Det kan inte uteslutas att Mohamsson gett och kommer att skapa många effekter. L har skolan som sin paradgren, nu med förstatligande som ingår i avtalet med SD. Tillkomsten av Sverigeavtalet var kuppartad, genomförd att en inre krets, ett kotteri. Snackar man demokrati så var tillkomsten allt annat än demokratisk. Hur slår detta i skolvärlden, hos lärare, elever i alla åldrar och de små liven som snart blir större med rösträtt? Kuppen har vid det här laget nått ut i skolvärlden. Kuppen och fortsatta mått och steg kan eventuellt leda fram till att L får valframgångar så att spärren på fyra procent övervinns, en seger av bibliska dimensioner på L-bänken. Men blir det bakslag, så att attityderna till L bland väljarna och alla andra målgrupper och konkurrenter försämras, så kan vi tala om en Pyrrusseger med spår på kort, medellång och lång sikt. Men räkna inte med tydliga observerbara effekter. I politiken får man räkna med nedsatt sikt som genom ärtsoppa.
Moham 2 ska handla om bänkbyteseffekten. Merom, därom, härom i senare publicering.
Mohamssoneffekter
Det är för tidigt att avläsa bestående effekter av partiledningens i Liberalerna förklaring om förhållandet till Sverigedemokraterna. Bestående effekter är något mer än bara siffermystik. Dagens avhopp från L till C av Birgitta Ohlsson hemmahörande i en socialliberal riktning kan ge underlag för come-back för henne som riksdagsman. Hennes hållning till dagens L har varit känd sedan länge. Nu kom tillfället för ny och större uppmärksamhet.
Kommer mer i anslutning till den kram som Simona gav Jimmy? Och vad blir bestående effekter inför riksdagsvalet i höst? Blir det som med fjärilens vingslag som kan ge upphov till naturkatastrofer? Kan effekten bli början till utträde från EU?
Birgitta hade samarbete under många år med Djurens Rätt och var vegan under många år. Jag som skriver har själv närvarit vid ett möte under min arbete med ”Stockholms veganer”, C-uppsats etnologi. Sedan många år har hon enligt egen uppgift gått över till att leva som vegetarian, pga. ”dåliga värden”. Både Mohamsson och Ohlsson har visat sig kunna ändra politisk inriktning och värderingar.