Säkramiljön.nu

AI svarar:

Ja. När man går igenom äldre svenska tidningar och böcker ser man att uttrycket ”falska ideal” får en tydlig utveckling mellan cirka 1880 och 1930. Kungliga bibliotekets digitala tidningsarkiv gör det möjligt att följa denna utveckling. (kb.se)

1880–1900: Moraliska och religiösa ideal

De äldsta beläggen handlar nästan alltid om moral.

Med ”falska ideal” avsågs exempelvis:

• rikedom som livets mål,
• fåfänga,
• social prestige,
• lyx,
• ett liv utan ansvar.

Predikningar och kristna tidskrifter varnade ofta för att ungdomen lockades av ”falska ideal” i stället för plikt, arbete och kristna dygder.

Ett typiskt budskap var:

Ett samhälle som dyrkar pengar och ära riskerar att förlora sin moraliska grund.

1900–1914: National och social debatt

Under sekelskiftet började uttrycket användas bredare.

Nu kunde ”falska ideal” syfta på:

• överdriven nationalism,
• militarism,
• karriärjakt,
• klassförakt,
• borgerlig ytlighet.

Både konservativa och socialister använde uttrycket – men om olika saker.

En konservativ skribent kunde kalla socialismens idéer för falska ideal.

En socialist kunde i stället kalla överklassens livsstil för falska ideal.

Begreppet blev alltså ett retoriskt vapen.

1914–1918: Första världskriget

Under kriget fick uttrycket en ny innebörd.

Många svenska skribenter menade att Europa hade förletts av falska ideal som:

• ära,
• nationalism,
• militär hjältemod,
• maktbegär.

Efter kriget blev detta ett vanligt tema i fredsdebatten.

1920-talet

Nu börjar uttrycket likna dagens användning.

I skoldebatter och kulturtidskrifter kritiserades:

• filmstjärnor som förebilder,
• lyxkonsumtion,
• jakten på berömmelse,
• yttre skönhet,
• ”amerikanisering”.

Särskilt unga kvinnor ansågs utsättas för ”falska skönhetsideal”, även om just den formuleringen blev riktigt vanlig först flera decennier senare.

Några autentiska formuleringar från tiden

Även om ordalydelsen varierar återkommer formuleringar som:

• ”ungdomen förledes av falska ideal”
• ”dyrkan av guldet är ett falskt ideal”
• ”kampen mot tidens falska ideal”
• ”falska ideal om ära och makt”
• ”samhället bygger på falska ideal”

Det är tydligt att uttrycket nästan alltid användes normativt: talaren menade att det fanns ett ”sant” ideal som stod i kontrast till det ”falska”.

En intressant språkhistorisk förändring

Det som är mest slående är hur innebörden har förskjutits:

Period	Vad menades med ”falska ideal”?
1880-talet	Synd, högmod, rikedom, fåfänga
1900-talet	Klassamhälle, nationalism, maktbegär
1920-talet	Kändisskap, lyx, mode, konsumtion
Idag	Skönhetsideal, sociala medier, perfekta liv, prestationskultur

Kärnan har dock varit densamma i över 140 år: ett falskt ideal är ett mål eller en förebild som verkar lockande men som anses leda människor bort från det som uppfattas som verkligt värdefullt.

Om du är intresserad av idéhistoria kan jag också visa hur begreppet användes av svenska författare som Ellen Key, Verner von Heidenstam, Nathan Söderblom och Per Albin Hansson. De gav uttrycket delvis olika innebörd, och deras användning speglar hur den svenska samhällsdebatten förändrades under perioden 1890–1940.

Urban Zingmarks kommentar: Frågan till AI slår an de moraliska och moralistiska strängarna. Men icke förty kan vi använda frågan för att försöka se analogier i nutiden. Här ska bara enstaka kommentarer ges i ett gränslöst ämne. Tech har blivit ett allt överskuggande fenomen i nutiden och där jag här genom användning av AI söker ge något med moralfilosofi. Så här är min fråga: Är AI idag uttryck 

för liknande ideal som kunde ingå i äldre tiders ”falska ideal”? En väg att undersöka svar är att försöka se vad som går förlorat. Ett problem är undanträngande av klassiska färdigheter och kunskaper. Ett slående exempel är ryktet om att Kina håller på att i grunden förändra boklig bildning, genom att ersätta böcker med AI, extra allt om man är på skämthumör. Att skapa en ideologisk matta på okända boliner är att införa falska ideal som är ett förakt för humanism och vetenskap. Språkundervisning sägs bli avskaffad. Tech kommunicerar allt till alla och med alla som kan och får fråga. Är Kina på väg mot ett nytt språng? Blir det ett ideal även för övriga världen? (Vad tänker ledningen i Volkswagen just nu?). I skyddet av boken intar bibeln en särställning. Tänker dom djävlarna avskaffa den tryckta bibeln och annan kulturkanon för att ersätta med länkar?  

I fotbollen ser det ut som att spelarna värderas efter prestation, senast i matchen Sverige–Japan där Elanga sköt Sverige till förhoppningsvis lyckosam fortsättning i VM. Ser vi samma fenomen ifråga om rasism som på många områden inom kulturen där idrott kan sägas ingå. Är det så att icke-svenskar möter andra förväntningar och krav än etniska svenskar? Är entusiasmen särskilt tydlig när det går bra? Konstigt vore det annars, eller? 

Media kunde göra mer för att problematisera relationerna? Törs media och deras enskilda journalister som är delar av samma idoliserade samhälle? Jag tvivlar. Men det hindrar inte att goda förhållanden finns både i VM-länderna och Sverige. Måttliga ambitioner för studier av kulturgränser får gälla även här på läktaren.

Vilken trist debatt som pågått en längre tid om umgänget mellan grupper som stelnat i formerna. Om det var vänsterpartiet som drog igång debatten gjorde de ett dåligt jobb. Vad tjänar det till att vänsterledaren gick ut skolan med höga betyg, vilket Aftonbladet jämfört mellan alla partiledarna. Det borde finnas bättre sätt att plantera goda idéer. Jag är medveten om att min kritik kan låta som om den kom från en äldre dam på Öfre Östermalm som aldrig varit i närheten av klasskampen. Men icke förty. Det finns samhällsfenomen som kan tas tillvara om vi bjuder till. Jag skulle gärna bo i en röd stuga med vita knutar vid Stureplan. Men det är väldigt svårt att genomföra. Varför inte gå en annan väg än vänsterpartiets tvångsblandning? Skapa bostäder i områden som har årsringar av sociala förändringar, där även industrier och institutioner funnits. Erbjud bostäder till personer som är beredda att betala för möjligheten att träffa andra än de som de träffar i likhetssmittade, likhetssjuka miljöer. 

Det hela handlar om välgjord marknadsföring som omfattar bostad med omgivning. Att ta betalt för charm och stimulans. Egentligen enligt kapitalistiska principer. Söder i Stockholm har många sådana delar i blandningen. 

Fråga till AI: Vilka konsekvenser har konkursen i Northvolt haft för kommunledning? Svar från AI:

Kritiken mot kommunledningen i Skellefteå efter Northvolts kollaps har främst riktats mot tre områden:

1. Starkt beroende av en enda arbetsgivare

Kommunledningen, med kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman i spetsen, drev en mycket offensiv tillväxtstrategi baserad på antagandet att Northvolt skulle expandera under lång tid. Kritiker menar att kommunen blev alltför beroende av ett enda företag och att riskerna underskattades.

Kommunen investerade samtidigt i bostäder, vägar, skolor, vatten- och avloppssystem för att möta den förväntade befolkningsökningen. När Northvolt gick i konkurs uppstod frågor om huruvida investeringstakten varit för hög. (Skellefteå)

2. Prognoser och befolkningsplanering

Kommunledningen byggde under flera år sina planer på kraftig inflyttning. Efter konkursen har prognoserna reviderats ned och kommunen har behövt anpassa investeringar och verksamhet till en svagare tillväxt än väntat.

Oppositionen har påpekat att kommunen i vissa sammanhang presenterade mycket optimistiska scenarier utan att offentligt diskutera alternativa utvecklingsvägar om Northvolt skulle få problem.

3. Relationerna till Northvolt

Vissa debattörer har hävdat att kommunen kom alltför nära Northvolt och i praktiken blev en partner i projektet snarare än en oberoende samhällsaktör. Kritiken har dock inte lett till några rättsliga anklagelser mot kommunledningen.

Kritik mot kommundirektören

Även kommundirektören Kristina Sundin Jonsson har fått frågor om kommunens riskanalyser, beredskap för ett konkursscenario och hur kommunen hanterade de mycket snabba expansionsplanerna. Kritiken har främst varit av styrnings- och ledningskaraktär snarare än personlig.

Vad talar till kommunledningens försvar?

Det finns också flera argument till kommunledningens försvar:

• Northvolt stöddes av svenska staten, EU, stora banker och internationella investerare.
• Etableringen beskrevs av många bedömare som ett av Europas viktigaste industriprojekt.
• Få bedömare förutsåg omfattningen av Northvolts finansiella problem.
• Om kommunen inte hade byggt ut infrastrukturen hade den sannolikt fått kritik för att bromsa utvecklingen. (Skellefteå)

Risk för politiska konsekvenser

Hittills har ingen ledande kommunpolitiker avgått som en direkt följd av Northvolts konkurs. Däremot har konkursen förändrat den politiska debatten i Skellefteå. Inför kommande val är det sannolikt att frågor om:

• riskhantering,
• kommunala investeringar,
• skuldsättning,
• beroendet av enskilda storföretag,

kommer att stå högt på dagordningen.

En intressant fråga framåt är om det kan komma krav på en oberoende granskning av hur kommunen hanterade Northvolt-etableringen från 2017 fram till konkursen. Det är en fråga som flera lokala debattörer och oppositionsföreträdare har lyft, men någon fullständig extern genomlysning har ännu inte blivit ett dominerande politiskt krav.

Kommentar Säkramiljön: Det är anmärkningsvärt att inte ansvarsutkrävande har skett på politisk och administrativ nivå i kommunen. Är den politiska oppositionen så svag att den inte förmår agera? Eller är oppositionen medansvarig genom konsensus till kommunledningens agerande? Det skulle vara intressant att intervjua medborgare. Och varför har lokala media – Norran – varit så svaga och godtrogna i sin rapportering?

FRÅGA till AI: Kommer åklagaren att överklaga domen i Svea Hovrätt gällande miljökonsulten?
SVAR från AI: enligt nedanstående 

Miljökonsultens situation är juridiskt intressant eftersom den rör gränsen mellan att vara expert/rådgivare och att bli straffrättsligt ansvarig medhjälpare.

I tingsrätten ansågs konsulten ha spelat en så viktig roll att han dömdes för nio fall av medhjälp till grovt miljöbrott och fick två års fängelse. Åklagaren hade till och med yrkat på tre års fängelse. (SVT Nyheter)

Hovrätten gjorde däremot en helt annan bedömning och frikände honom. Enligt hovrätten hade åklagaren inte lyckats visa att konsulten:

• vilseledde tillsynsmyndigheter,
• utförde provtagningar felaktigt,
• eller på annat sätt medvetet bidrog till brottsligheten. (Epoch Times)

Vilka arbetsuppgifter kan normalt ge straffansvar?

En miljökonsult riskerar ansvar om han eller hon exempelvis:

• medvetet lämnar felaktiga uppgifter till myndigheter,
• skriver miljörapporter som man vet är osanna,
• döljer föroreningsrisker,
• manipulerar provtagning eller analysresultat,
• hjälper verksamhetsutövare att kringgå miljölagstiftningen.

Däremot räcker det normalt inte att:

• göra en felbedömning,
• ge ett dåligt råd,
• eller arbeta åt en kund som senare visar sig begå miljöbrott.

Det krävs vanligen att konsulten haft insikt om den brottsliga verksamheten och att den egna insatsen faktiskt främjat brottet.

Varför kan just denna fråga vara intressant för HD?

I Sverige används miljökonsulter i tusentals ärenden varje år:

• tillståndsansökningar,
• kontrollprogram,
• provtagningar,
• miljökonsekvensbeskrivningar,
• myndighetskontakter.

Om hovrättens dom uppfattas som att ansvaret för konsulter är mycket begränsat kan åklagarsidan vilja få HD:s vägledning. Omvänt kan konsultbranschen hävda att straffansvaret inte får bli så långtgående att konsulter riskerar fängelse för klienters agerande.

Vad talar för att åklagaren överklagar just konsultdelen?

Tre saker:

1. Skillnaden mellan två års fängelse och fullständig frikännande dom är mycket stor.
2. Frågan har betydelse långt utanför Think Pink-målet.
3. Hovrätten har uttryckligen pekat ut provtagningar och myndighetskontakter som centrala frågor. (Epoch Times)

Vad talar emot?

Det största hindret är att hovrätten verkar ha sagt:

Vi anser inte att åklagaren har bevisat att konsulten gjorde det som påstås.

Det är en bevisfråga. Högsta domstolen tar sällan upp mål enbart för att göra en ny bedömning av samma bevisning.

Min bedömning

Om åklagaren överklagar hovrättsdomen tror jag att miljökonsultens frikännande är en av de mest sannolika punkterna att angripa, tillsammans med eventuella frågor om straffmätning för huvudpersonerna.

Men om hovrättens domskäl huvudsakligen handlar om att bevisningen inte räckte, skulle jag bedöma att sannolikheten för prövningstillstånd i HD är ganska låg. Om hovrätten däremot har formulerat ett mer principiellt resonemang om när en miljökonsult kan hållas ansvarig för kundens miljöbrott, då ökar möjligheten betydligt att HD vill pröva frågan. (Epoch Times)

Det vore också intressant att gå igenom konsultens koppling till exempelvis WSP:s uppdrag, provtagningarna och kontakterna med tillsynsmyndigheterna, eftersom det sannolikt är där åklagaren skulle försöka hitta en prejudikatfråga för HD.

Tillgången på AI-tjänster kan tillgodose ett folkligt behov av kvalificerade svar på frågor. Förmågan att ställa frågor, triviala frågor eller komplexa frågor.

Förutsättningen är access till källor med information som kan vara kvantitativt väldiga och/eller kvalitativt excellenta. Dessa begrepp kan definieras enskilt på kammaren eller med AI-stöd. Den som testat AI har kanske erfarit AI:s medgörlighet och följsamhet till frågeställaren i förvånade grad. Om det är så, är det då något som AI-företaget byggt in i processen? Finns det andra egenskaper som byggts in med marknadsföringsmotiv för att skapa intresse, ett beroende till en tjänst? Uthållighet är en påfallande egenskap i en AI-tjänst. Nya förslag på fortsättning av frågor/svarsprocess kommer i en strid ström.

Den personliga tonen är också en slående egenskap med invit till dialog i jag-form. Frågeställaren socialiseras in i processen, så att uttryckssättet hos frågeställaren färgas, t.ex med ”Ja tack” till en fråga om fortsatt process, eller ett avslutande ”Tack jag är nöjd så här”. Kalla eller varma svar med en tydlig signal på att frågeställaren uppfattar en människa som samtalspart. För den fortsatta diskussionen kan begreppet humanoid användas i samspel med människa. (Strängt taget kan det handla om aktivitet mellan organismer med kommunikativ disposition. Men det är kanske en annan diskussion.)

Dessa iakttagelser kan göras i många spel mellan människa och robot/humanoid, mellan människor och robotar/humanoider. För närvarande känns det fullt tillräckligt att glädja sig åt de hisnande, men också skrämmande möjligheter som ryms inom fråga/svar- universa.

Det talas idag om rätten i äldreomsorgen att kunna avvisa olämplig personal. Frågan har uppkommit på grund av rapporter om våldsbrott mot äldre. Även sjukvården bör inbegripas, men det är troligen svårare än i fallet äldreomsorg att definiera dåligt eller destruktivt beteende  Äldre vårdnadstagare har sämre möjligheter att ställa krav. En start för planering är rapporter om missförhållanden. Tyvärr har vi underrapportering på grund av rädsla för repressalier. Rätten att kunna avvisa ska vara restriktiv. Men det finns så mycket att ta tag i. Här ges ingen lista på olämpliga beteenden. Övergrepp inom sjukvården kan vara subtilt och kräver medicinsk granskning.

Exempel: En överläkare på Stora Sjukhuset ville inte ta kontakt med den läkare som tre månader tidigare hade utfört en operation av en pektå för att slippa amputation. Läkningen hade nu avstannat med risk för infektion i tån. Livshotande med risk för sepsis och benröta. Amputation skulle planeras. De svarade på förslaget om kontakt med läkaren: ”Det går inte till så här”. Överläkaren och underläkaren hade inte ens läst patientens journal.