Rød-Larsen och Hernes har haft omfattande kontakter

AI svarar:

Ja — det finns dokumenterad kontakt mellan Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes, men det är framför allt i historiska sammanhang från 1980- och 1990-talet, inte något nyare formellt samarbete dokumenterat i offentliga källor.

Exempel på kontaktytor

1. FAFO – Fagbevegelsens senter for forskning, utredning og dokumentasjon

  • Både Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var starkt knutna till FAFO — Rød-Larsen som daglig leder och Hernes som forskningsledare under institutets uppstart i början av 1980-talet.

2. Vänner och professionella kontakter i norsk politik

  • Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var del av samma politiska och forsknings-nätverk inom norsk Arbeiderparti, med många gemensamma kontakter och engagemang. Till och med Hernes höll tal och medverkade vid Rød-Larsens 50-årsdag enligt samtida rapportering.

3. Akademisk och publicistisk anknytning

  • Terje Rød-Larsen var redaktör för en bok med festskrift till Gudmund Hernes’ 50-årsdag — Kompetanse og kontrovers. Detta visar att de var engagerade i samma akademiska kretsar och samarbetade i publikationer.

Sammanfattning

Det finns historisk dokumentation på att Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes har haft kontakt — både genom gemensamt arbete i FAFO, som kollegor i politiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, och genom gemensamma publikationer.

Däremot finns det ingen offentlig information som tydligt visar att de haft formella samarbeten eller kontakttyper efter 2000-talets början (t.ex. senare konsultuppdrag eller politiskt engagemang), baserat på tillgängliga källor.

Jag gjorde en ny sökning efter modernare, dokumenterade sammanhang där Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes nämns tillsammans — men det finns inget i öppna, nyare källor (efter år 2000) som tyder på att de har haft direkta samarbeten eller kontakttyper nyligen (såsom artiklar, projekt, rapporter eller uppdrag gemensamt).

Här är vad som kan bekräftas utifrån tillgängliga källor:

Bevisad historisk kontakt

✔️ De har känt varandra sedan 1980-talet — båda var centrala vid etableringen av forskningsinstitutet FAFO:

  • Rød-Larsen var daglig leder, och Hernes var forskningsleder där mellan 1983 och 1988.

✔️ Hernes var med och talade på Rød-Larsens 50-årsdag 1997, vilket visar personlig och professionell kontakt i ett akademiskt/politisk sammanhang.
✔️ Rød-Larsen redigerade en festskrift till Hernes’ 50-årsdag (1991), vilket är ett konkret dokumenterat samarbete i akademisk/publicistisk form.

Samarbete i politiska sammanhang

✔️ Båda var med i samma norska statsministringskabinett (Jagland-regjeringen 1996–97):

  • Terje Rød-Larsen: Minister utan departement / planleggingsminister
  • Gudmund Hernes: Helseminister (hälsa)

Det innebär att de tjänstgjorde i regeringen samtidigt, vilket kan kvalificeras som professionell kontakt.

Ingen nyare offentlig kontakt bekräftad

I mina sökresultat finns INGA öppna källor från senare år (t.ex. 2000-talets senare del eller 2020-tal) som dokumenterar att de samarbetat direkt i ett projekt, skrivit något tillsammans, medverkat i samma rapport eller haft affärsrelationer.

Med andra ord:
Det finns tydlig historisk dokumentation på kontakt i forskning, politik och socialt sammanhang fram till ca slutet av 1990-talet.
Det finns inte offentlig, verifierad information om nyare kontakt mellan dem.

ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig information.

Norska kungahusets härdsmälta

De som vill kan lägga moraliska synpunkter på det utsvävande liv som förs av några medlemmar i norska kungahuset. ”Intet nytt under solen”, ett talesätt som  gäller även här. Det är beklagligt att det norska kungahuset är i paritet med det engelska kungahuset. Norge är värst om kronprinsessan Mettes son tas med i jämförelsen. Det har tidigare talats öppet om en viss fiskeriminister som brukade ligga med femininer på soffan i tjänsterummet, men det kanske bara räknades som personalvård i jämförelse.

Norska kungahuset är något stort och viktigt för den norska nationen. De nu blottlagda händelserna får de tidigare skandalerna att blekna. Men ännu finns marginal till värre än värst. Jag kan inte bli förbannad på riktigt, men riktigt ledsen kan jag bli.

Timmerhus – bra jobb för arbetslösa timmermän

Arbetslösheten stiger. Den ligger på nio procent. Sedvanliga arbetsmarknadspolitiska program rullas ut. För dem som inte vill vänta ut ett välavlönat och intressant jobb kan starta enskild firma som är lätt att hålla igång. Kurser i hustimring drivs i Uppland och Dalarna och längs norrlandskusten. Attefallshus är det säkraste alternativet. De är lätta att placera på en villatomt. Endast anmälan till kommunen fordras.

Under den förra lågkonjunkturen kunde man se många platser med timmerstommar utställda vid väg. De försvann en efter en, till köpare som ville medskapa något under sin ofrivilliga ledighet. En färdig timmerstomme kunde ses som halvägs till färdig stuga. Med tillgång av färdig stomme var det sedan lätt att fullfölja bygget med tak, innergolv och inredning efter personlig smak. 

Tveka inte att sätta igång. Köp timmer, tall eller gran, ta timret till ett sågverk och sätt igång med grunden för huset. Sedan har du jobb under ett valfritt antal veckor. 

Havsbaserad vindkraft i 100 gigawattklassen…

… kan bli ett rött skynke för professor Jan Blomgren som är vetenskaplig auktoritet bl.a i Epoch Times. Kommer aldrig förutsättningarna att ändras så han intar en annan hållning? Den stora satsningen för byggandet av 100 gigawatt genom samverkan mellan en rad länder i Europa, kan den medföra så betydande politiska vinster att bedömningen ändras? Journalisten i Dagens PS pekar på ”politisk sprängkraft” av tidigare icke skådad omfattning att argumenten för och emot havsbaserad vindkraft när jättesatsningen prövas runt om i Europa. Hur värderas motsatt hållning till Trump som är motståndare till allt vad vindkraft heter? Hur värderas samarbetet i sig mellan många EU-länder när EU är föremål för omprövning?

En betydande risk ligger i att de politiska argumenten trumfar de ekonomiska i en konjunktursvacka. Detta kan komma att ske i en rad länder. Men mycket återstår ännu i analysen och diskussionen.

Är detta svaret på vindkraftens problem?

En samordnad storsatsning på vindkraft i Nordsjön och Östersjön kan skapa radikala möjligheter att försörja länderna i norra Europa med el där elen efterfrågas. Ännu har inte kostnadsfördelar eller tekniska lösningar påvisats för havsbaserad vindkraft. Miljöproblemen har heller inte redovisats.

Vi skriver 2026 och ödets ironi för mig med den nya publiciteten om vindkraft tillbaka till den resa som jag och min fru gjorde till Hamburg och Nordtyskland 2010. Resorna där visade något nytt för oss, nämligen vindkraftverk som fanns överallt i det platta landskapet. Skrämmande naturförstöring var det dominerande intrycket. Åren som följde efter hemkonsten till Sverige var att bilda opinion mot vindkraftverk i samarbete med likasinnade.

Har vi kommit till en vändpunkt? Jag tvivlar, men kommer att med öppet sinne följa utvecklingen. 

Energifrågan – en strategisk fråga till valet 2026

S smider planer inför valet, kan man tänka sig. De tror kanske på promenadseger med massivt stöd från invandrarröster.

SD har gått ut  i dagarna med sina planer för kärnkraft. Fyra normalstora planeras, där bara två är finansierade. Kan det vara möjligt att SD kommer på upploppet med en betydligt mer offensiv plan. Då kan spelplanen förändras högst avsevärt.

Geografilöshet parat med historielöshet

Sveriges statsminister gick idag ut med att Sverige är ett av sju arktiska länder och är därför berett att ”hjälpa till” i den uppkomna konflikten om Grönland. Vad hjälper det mot hoten med höga tullsatser och annektering av Grönland? Forskning om arktiska förhållanden genom Nordenskiölds upptäckt av Nordostpassagen och Andrées polarexpedition blev uppmärksammade i stora delar av världen innan förra sekelskiftet. Det kunde ha framförts tidigare i en geografilös och historielös miljö som World Economic Forum i Davos med sin publik iförda skräddarsytt och handsydda skor. Detta och mycken annan vetenskapshistoria hade kanske kunnat bidra till en nykter diskussion om Grönland i Davos utan att släppa Trump fri i hallucinatoriska utspel. Världens ledare gick på Trumps utspel i ofattbar utsträckning. Orsakerna till att det gick som det gick med Davos får sökas långt utanför Trump. Hoppas att världens forskare och lärare kommer att bidra med upplysning om världen och dess historia. 

Nu växlar intresset över till Ukraina där historielösheten kan ses som en huvudorsak.

Vår historielöshet beträffande NATO

Var du oförstående inför Trumps hot att lägga Grönland under USA:s ägande och jurisdiktion? Många med mig blev mäkta förvånade av det dramatiska utspelet. Detta kan skyllas på att historiekunskaperna legat djupt förborgade hos både allmänhet, politiker och nyhetsförmedlare. Vän av ordning vid Lunds universitet visade på historia om köp av andra länder. Säga vad man vill om Trump men han var förmodligen mer påläst än de flesta. Då blir utspelet plötsligt begripligt och inte fullt lika chockerande för EU:s företrädare, företagsledare och media som har halkat runt i Davos, Economic Forum, under åtta dagar. 

Det är glädjande att åse hur samlat och välinformerat de danska och grönländska företrädarna har kommenterat utspelet. Någon sorts deal lär det bli mellan Danmark och USA som utgår från USA:s nuvarande position med en bas, Pituffik, som är USA:s nordligaste militärbas och stöder verksamhet för robotvarning, -försvar och rymdövervakning. Tidigare, redan från 1951 har USA haft avtal med Danmark om flera baser, som nu kan komma att återupplivas. Hallå Kina och Ryssland, nu kommer NATO att utöka sin bevakning!

Vad kommer Trump att göra…

… under återstoden av sin presidentperiod på fyra år? Med löften att skapa fred på nolltid och sedan tillbakadragande i Ukraina, tullhoten mot alla länder, hotet mot Danmark med Grönland och annekteringen av Venezuela. Med inrikes slakt av delar i offentliga institutioner och aggressionen och indragning av finansiering av universiteten. Listan är lång. Trump har gjort det som andra har skojat om, hur man vinner ett lopp. ”Gå ut för fullt och öka sedan!”. I Trumps fall har det större dimensioner. Han har gått ut hårt och för fullt. Hur ska han arbeta i fortsättningen? Det handlar om ytterligare tre år. Kommer han att försöka fortsätta i samma tempo, med samma hotfullhet? Det verkar skrämmande och overkligt.