Hundrafjorton år senare…

Svenska upptäcktsresanden var minst lika offensiva som dagens topp-politiker i USA:

1912: Ett varningsordSven Hedin:

Aldrig har väl vår indolens, vår sömnaktighet framträdt inför hela världen i en skarpare dager än då, i junisolens glans.

Idag 2026 har vi att förhålla oss till både indolens och dess motsats överaktivitet. Geopolitiken kan illustrera dessa motsatser. Yttranden från USA:s ledare med Trump i spetsen visar på detta. Trump gjorde ett utspel om Grönland som gav reaktioner. De chockade den sömnaktighet som varit förhärskande i ett stort antal länder i Europa, inte minst Danmark. Nu är all indolens utbytt till engagemang, idag omvittnad vid säkerhetskonferensen i München, bl.a genom talet av utrikesminister Marco Rubio. Kommer samarbetet att öka efter en tids nedgång? 

AI-översikt för Sven Hedins upptäckstsresor, bl.a till Grönland:

Sven Hedin (1865–1952) var en världsberömd svensk upptäcktsresande, geograf och författare, främst känd för sina omfattande expeditioner i Centralasien och Tibet.

När det gäller kopplingar till Grönland och polartrakterna visar sökresultaten följande:

  • Inspirerad av polarforskning: Som ung läste Hedin om Adolf Erik Nordenskiölds ”djärva färder” till bland annat Grönland, Spetsbergen och Novaja Semlja, vilket inspirerade honom.
  • Flagga № 80: Det finns referenser till en ”Expedition till Grönland med flagga № 80” i samband med diskussioner om Sven Hedins spår och Explorers Club.
  • Sammanhang: Medan Nordenskiöld och Andrée fokuserade på Arktis/Grönland, fokuserade Sven Hedin nästan uteslutande sina egna expeditioner på de ”vita fläckarna” på kartan i Tibet och Centralasien. 

Sammanfattningsvis är Sven Hedin främst förknippad med Asien, men han levde och verkade under den guldålder av svensk upptäcktsresa där Grönland var en annan stor arena.

Skadeglädje, för vem?

I Norge har man i nuläget visat sina sämsta sidor med korruption och brottslighet uppmärksammade inom politiken och den väl omgärdade statsledningen med kungahus och excellenser. Den som följt förfallet vet att det pågått en längre tid; som jag minns det ända från mitten av 80-talet. Det sammanfaller med vår egen postpalmeanska era. Ärligt talat finns inget före och efter. Ständigt och jämt har Mammon och motsatserna Eros/Thanatos fördunklat vår syn.

För den fortsatta bevakningen är det välbetänkt att inte hemfalla åt skadeglädje. Vi vet ännu inte vad som finns i listan som alla suktar efter, namnen på Epsteins mottagare i form av pengar och sex. Räkna med ett fyrverkeri av kändisar och doldisar!

Uppdrag granskning om kyckling

Produktion av hybridkyckling för köttets skull började i mitten av 1950-talet. Omfattningen tilltog långsamt i början för att öka kraftigt i slutet av seklet. De problem som UG visade på kan tillskrivas bristfälliga kunskaper i alla led. Orsakerna kan sökas i branschens brist på know-how om de krav som fanns för bra kycklingproduktion. Ända fram till slutet av 1980-talet var det grisbönderna som styrde och ställde även för kyckling. Det säger sig själv att grisbönderna inte ville ge kycklingintressen förtur. Strukturen i branschen har sedemera ändrats grundligt, men tröga makthavare har inte förmått att ligga på topp. UG visade hur långsamväxande raser ger bättre djurvälfärd och nöjda konsumenter.

Rød-Larsen och Hernes har haft omfattande kontakter

AI svarar:

Ja — det finns dokumenterad kontakt mellan Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes, men det är framför allt i historiska sammanhang från 1980- och 1990-talet, inte något nyare formellt samarbete dokumenterat i offentliga källor.

Exempel på kontaktytor

1. FAFO – Fagbevegelsens senter for forskning, utredning og dokumentasjon

  • Både Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var starkt knutna till FAFO — Rød-Larsen som daglig leder och Hernes som forskningsledare under institutets uppstart i början av 1980-talet.

2. Vänner och professionella kontakter i norsk politik

  • Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var del av samma politiska och forsknings-nätverk inom norsk Arbeiderparti, med många gemensamma kontakter och engagemang. Till och med Hernes höll tal och medverkade vid Rød-Larsens 50-årsdag enligt samtida rapportering.

3. Akademisk och publicistisk anknytning

  • Terje Rød-Larsen var redaktör för en bok med festskrift till Gudmund Hernes’ 50-årsdag — Kompetanse og kontrovers. Detta visar att de var engagerade i samma akademiska kretsar och samarbetade i publikationer.

Sammanfattning

Det finns historisk dokumentation på att Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes har haft kontakt — både genom gemensamt arbete i FAFO, som kollegor i politiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, och genom gemensamma publikationer.

Däremot finns det ingen offentlig information som tydligt visar att de haft formella samarbeten eller kontakttyper efter 2000-talets början (t.ex. senare konsultuppdrag eller politiskt engagemang), baserat på tillgängliga källor.

Jag gjorde en ny sökning efter modernare, dokumenterade sammanhang där Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes nämns tillsammans — men det finns inget i öppna, nyare källor (efter år 2000) som tyder på att de har haft direkta samarbeten eller kontakttyper nyligen (såsom artiklar, projekt, rapporter eller uppdrag gemensamt).

Här är vad som kan bekräftas utifrån tillgängliga källor:

Bevisad historisk kontakt

✔️ De har känt varandra sedan 1980-talet — båda var centrala vid etableringen av forskningsinstitutet FAFO:

  • Rød-Larsen var daglig leder, och Hernes var forskningsleder där mellan 1983 och 1988.

✔️ Hernes var med och talade på Rød-Larsens 50-årsdag 1997, vilket visar personlig och professionell kontakt i ett akademiskt/politisk sammanhang.
✔️ Rød-Larsen redigerade en festskrift till Hernes’ 50-årsdag (1991), vilket är ett konkret dokumenterat samarbete i akademisk/publicistisk form.

Samarbete i politiska sammanhang

✔️ Båda var med i samma norska statsministringskabinett (Jagland-regjeringen 1996–97):

  • Terje Rød-Larsen: Minister utan departement / planleggingsminister
  • Gudmund Hernes: Helseminister (hälsa)

Det innebär att de tjänstgjorde i regeringen samtidigt, vilket kan kvalificeras som professionell kontakt.

Ingen nyare offentlig kontakt bekräftad

I mina sökresultat finns INGA öppna källor från senare år (t.ex. 2000-talets senare del eller 2020-tal) som dokumenterar att de samarbetat direkt i ett projekt, skrivit något tillsammans, medverkat i samma rapport eller haft affärsrelationer.

Med andra ord:
Det finns tydlig historisk dokumentation på kontakt i forskning, politik och socialt sammanhang fram till ca slutet av 1990-talet.
Det finns inte offentlig, verifierad information om nyare kontakt mellan dem.

ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig information.

Här finns många bilder (Yahoo).

Norska kungahusets härdsmälta

De som vill kan lägga moraliska synpunkter på det utsvävande liv som förs av några medlemmar i norska kungahuset. ”Intet nytt under solen”, ett talesätt som  gäller även här. Det är beklagligt att det norska kungahuset är i paritet med det engelska kungahuset. Norge är värst om kronprinsessan Mettes son tas med i jämförelsen. Det har tidigare talats öppet om en viss fiskeriminister som brukade ligga med femininer på soffan i tjänsterummet, men det kanske bara räknades som personalvård i jämförelse.

Norska kungahuset är något stort och viktigt för den norska nationen. De nu blottlagda händelserna får de tidigare skandalerna att blekna. Men ännu finns marginal till värre än värst. Jag kan inte bli förbannad på riktigt, men riktigt ledsen kan jag bli.

Timmerhus – bra jobb för arbetslösa timmermän

Arbetslösheten stiger. Den ligger på nio procent. Sedvanliga arbetsmarknadspolitiska program rullas ut. För dem som inte vill vänta ut ett välavlönat och intressant jobb kan starta enskild firma som är lätt att hålla igång. Kurser i hustimring drivs i Uppland och Dalarna och längs norrlandskusten. Attefallshus är det säkraste alternativet. De är lätta att placera på en villatomt. Endast anmälan till kommunen fordras.

Under den förra lågkonjunkturen kunde man se många platser med timmerstommar utställda vid väg. De försvann en efter en, till köpare som ville medskapa något under sin ofrivilliga ledighet. En färdig timmerstomme kunde ses som halvägs till färdig stuga. Med tillgång av färdig stomme var det sedan lätt att fullfölja bygget med tak, innergolv och inredning efter personlig smak. 

Tveka inte att sätta igång. Köp timmer, tall eller gran, ta timret till ett sågverk och sätt igång med grunden för huset. Sedan har du jobb under ett valfritt antal veckor. 

Havsbaserad vindkraft i 100 gigawattklassen…

… kan bli ett rött skynke för professor Jan Blomgren som är vetenskaplig auktoritet bl.a i Epoch Times. Kommer aldrig förutsättningarna att ändras så han intar en annan hållning? Den stora satsningen för byggandet av 100 gigawatt genom samverkan mellan en rad länder i Europa, kan den medföra så betydande politiska vinster att bedömningen ändras? Journalisten i Dagens PS pekar på ”politisk sprängkraft” av tidigare icke skådad omfattning att argumenten för och emot havsbaserad vindkraft när jättesatsningen prövas runt om i Europa. Hur värderas motsatt hållning till Trump som är motståndare till allt vad vindkraft heter? Hur värderas samarbetet i sig mellan många EU-länder när EU är föremål för omprövning?

En betydande risk ligger i att de politiska argumenten trumfar de ekonomiska i en konjunktursvacka. Detta kan komma att ske i en rad länder. Men mycket återstår ännu i analysen och diskussionen.

Är detta svaret på vindkraftens problem?

En samordnad storsatsning på vindkraft i Nordsjön och Östersjön kan skapa radikala möjligheter att försörja länderna i norra Europa med el där elen efterfrågas. Ännu har inte kostnadsfördelar eller tekniska lösningar påvisats för havsbaserad vindkraft. Miljöproblemen har heller inte redovisats.

Vi skriver 2026 och ödets ironi för mig med den nya publiciteten om vindkraft tillbaka till den resa som jag och min fru gjorde till Hamburg och Nordtyskland 2010. Resorna där visade något nytt för oss, nämligen vindkraftverk som fanns överallt i det platta landskapet. Skrämmande naturförstöring var det dominerande intrycket. Åren som följde efter hemkonsten till Sverige var att bilda opinion mot vindkraftverk i samarbete med likasinnade.

Har vi kommit till en vändpunkt? Jag tvivlar, men kommer att med öppet sinne följa utvecklingen. 

Energifrågan – en strategisk fråga till valet 2026

S smider planer inför valet, kan man tänka sig. De tror kanske på promenadseger med massivt stöd från invandrarröster.

SD har gått ut  i dagarna med sina planer för kärnkraft. Fyra normalstora planeras, där bara två är finansierade. Kan det vara möjligt att SD kommer på upploppet med en betydligt mer offensiv plan. Då kan spelplanen förändras högst avsevärt.