Säkramiljön.nu

Men är det inte ett utslag av nykolonialism att tillskriva sig äran även om upptäckten beskrivs enligt vedertagna vetenskapliga regler?

Minnet av kung Leopold förskräcker. Han ägde Kongo som sin privata egendom och slaktade och plågade folk. Läge att visa generositet i samband med världsnyheten om en ny art.

Vad tycker du? Frågan ställs av en lokaltidning i Västerbotten som uppmaning att skriva insändare. Det är bara det att tidningen väljer vad som ska publiceras. Ett rimligt antagande är att materialet inte får stå i strid med tidningens värderingar. Som stavas C och L. Frågans formulering avhåller kvalificerade skribenter med hög nivå genom det infantila ordvalet ”tycker”. Inte minst inför kommande val finns insändarskribenter som är hjärtligt trötta på tyckande när det gäller en så tung fråga som den politiska makten i Sverige på flera nivåer. Är det någon vits att tycka något i en redaktionell miljö som står för C och L? Vad tänker skribenter från S, V, M, Mp, SD? Eller varför inte Ambition Sverige? 

Intresset från läsarens sida torde bli ändå svalare när man på vart och vartannat ställe i nätupplagan möts av reklam för att prenumerera för tio kr. Det är för billigt för att inge respekt för produkten. Är det något lurt? frågar vän av ordning. Luras jag att betala fullt pris efter en tid?

Den nu inledda överföringen av fångar aktualiserar frågan om vilken information om fångarna som lämnas ut och till vem. Denna aspekt har såvitt känt inte varit föremål för offentlig diskussion. Får fångpersonal kännedom om brottsrubricering för varje fånge? Det bör ligga i både svenskt och estländskt intresse att åtkomst och spridning av fångdata får relevant diskussion och reglering. 

Estländska myndigheter kan ha rätten att avtala med Sverige om hur känslig information ska hanteras. Felaktig eller vårdslös hantering av information kan vålla problem och försvåra utbyggnad i framtiden. Vad händer om Estland tappar kontrollen över fångarna? Vilka kringkostnader har avtalet med Estland?

Man kan bli fundersam i dessa dagar efter fotbolls-VM och PRIDE. Det råder största möjliga frihet att välja sina intressen. Men vart tar annat vägen? Det är ju inte bara val bland de stora intressena utan även andra parametrar. Visste du förresten att fackuttrycket parameter har trängt ned i folkdjupet. Undersköterskan på sjukhuset talade om att det fanns köttbullar med potatismos eller wallenbergare på fisk med potatismos. ”Därtill valfria parametrar, lingonsylt, sallad eller bröd”. Men nu tappade jag spåret. Måste halva landets befolkning se på fotboll? Samtidigt? Måste alla partigängare bli PRIDE-anhängare under en vecka? Man skulle kunna tala om masspsykos och falskspel. 

Apropå förbudet för polisuniform i PRIDE-tåget, borde förbudet också gälla burka? Och prästkläder för statsministerns fru? Det finns många andra parametrar.

När jag ser avslöjandet i repris kommer jag på nytt att tänka på hur FjaskoIngvar (självvalt öknamn) förvred omdömet hos kunder, hos vänner i karriären, hos fattiga arkitekter. Kunder kunde lovorda sina köp utan hänsyn till idéstöld. De kunde ändå känna tillfredsställelse över sin förment goda smak. En studiekamrat, civilekonom från Lund fick en hög position med placering i Danmark med uppgifter i det imperium som UG visade. Från studietiden minns jag honom som mycket ambitiös i specialkursen ”Administration” för 3 betyg. Vi var även arbetskollegor i ett statligt verk som följde efterlevnad av konkurrenslagstiftning. Min kompis gick bort kort efter avslöjandet om IKEA:s sanna natur. Duktiga arkitekter har försvarat IKEA tack vare pris och utan respekt för upphovsrätt. Jag själv har köpt möbler, soffa som hållit i 60 år tack vare omklädnad, bokhylla i björkfaner, producerad i rysk fabrik och placerad i min hantverksmässigt byggda timmerbod. Mina exempel skorrar illa och framkallar ruelse. På äldre dagar, särskilt då, vill vi kunna känna stolthet. I många fall kan vi inte känna stolthet. 

Den areal som brandhärjats i Spanien utgör en tusendel av landets totala landareal. Uttryckt på det sättet kan det låta som något mycket begränsat. Men ställer man istället frågan om konsekvenser av bränderna 2026 i Spanien framträder en förskräckande bild. Här AI-genererat: Bränderna i Spanien sommaren 2026 har utvecklats till en av de allvarligaste naturkatastroferna i landets moderna historia. Konsekvenserna är både omedelbara och långsiktiga.

Mänskliga konsekvenser

• Över 100 000 personer har direkt påverkats av evakueringar eller restriktioner, och tillsammans med Frankrike har över 300 000 människor tvingats lämna sina hem under de största bränderna. (Anadolu Ajansı)
• Minst 13 personer omkom i den stora branden i Almería, den dödligaste skogsbranden i Andalusiens historia. Flera personer har dessutom skadats eller rapporterats saknade. (Wikipedia)

Miljökonsekvenser

• Flera hundra tusen hektar skogs- och buskmark har brunnit i Spanien och Frankrike tillsammans. Bara i Spanien har några av de enskilda bränderna omfattat över 50 000 hektar. (AP News)
• Stora naturvärden har gått förlorade:
  • skogar med höga biologiska värden,
  • livsmiljöer för fåglar, däggdjur och reptiler,
  • erosionen väntas öka när vegetation försvinner,
  • återhämtningen kan ta årtionden i torra områden.

Ekonomiska konsekvenser

Bränderna påverkar flera sektorer:

• jordbruk genom förstörda betesmarker, olivlundar och andra odlingar,
• turism genom stängda naturområden, evakueringar och försämrad luftkvalitet,
• bostäder, vägar, elledningar och annan infrastruktur har skadats på flera håll. (Wikipedia)

Klimat- och samhällspåverkan

Den spanska regeringen har beskrivit bränderna som en konsekvens av en allt varmare och torrare klimatutveckling. Kombinationen av:

• en mycket varm sommar,
• långvarig torka,
• kraftiga vindar,
• och stora mängder uttorkad vegetation

har gjort att bränderna fått en ovanligt snabb spridning. Flera klimatforskare pekar samtidigt på att klimatförändringen ökar sannolikheten för denna typ av extrema brandförhållanden, även om den inte ensam orsakar en enskild brand. (Reuters)

Politiska konsekvenser

Bränderna har lett till:

• att Spanien utlyst ett nationellt nödläge för delar av brandbekämpningen,
• förstärkt samarbete inom EU med brandflyg och räddningsresurser från flera medlemsländer,
• en förnyad debatt om skogsskötsel, markanvändning och klimatanpassning. (Reuters)

Långsiktiga följder

De mest långvariga effekterna väntas bli:

• ökade kostnader för återplantering och restaurering av skogsmark,
• större risk för översvämningar och jordskred när vegetationen försvunnit,
• försämrad kolinlagring i skogarna,
• ökade försäkringskostnader och större investeringar i brandförebyggande åtgärder.

Erik J Olsson, filosof har forskat och skrivit om feminiseringen. Han har med statistik på ett enkelt sätt visat hur målet jämställdhet mellan könen slagit över till ojämställdhet på flera områden. I skola och högre studier har andelen flickor med högre betyg än pojkar kommit att utgöra majoritet. Inom statsförvaltning och rättsväsende likaså. Till exempel utgör andelen kvinnliga åklagare 64 procent. Inom advokatkåren är utvecklingen på väg åt samma håll. Olsson menar att det finns områden där manlig övervikt kan föredras, som till exempel bevakningen av landets akvatiska gränser.

Här på denna blogg ses hans forskningsresultat och åsikter med respekt. Feminiseringen, särskilt av landsbygden kan studeras med andra nya perspektiv. Landsbygden erbjuder en problematik där inget får lämnas oprövat. I Västerbotten finns ett nätverk av kvinnor som går fram med radikala förslag att främja kvinnor med stöd av sin uppgivenhet och brist på tillit för mannen. ”Hög tid för en feministisk landsbygd” är en ledarrubrik i Tidningen Mellanbygden. Susanne Öberg beskriver hur färre kvinnor än män bor på landsbygden, trots lika många födda flickor och pojkar. ”För det handlade inte om att kvinnorna inte gillade landsbygden utan om att staden erbjöd något inte landsbygden hade: Egen försörjning, utbildning och en identitet som inte var hustru, syster eller dotter. I dag har kvinnor andra möjligheter, friheter och rättigheter än för dryga hundra år sedan. Mönstret finns där fortfarande. Dagens unga kvinnor flyttar till universitet, karriär och specialiserade arbetsmarknader.”

Ledaren är ett initierat aktstycke i sin beskrivning. Rubriken, som bestäms av tidningen, är illa vald och träffar inte rätt. Innehållet i artikeln däremot verkar träffa rätt i sin beskrivning. Öberg tillhör ett nätverk som kallar sig Mångfaldsföretagarna. Medlemmarna profilerar sig med akademisk utbildning och med regnbågslogo. Också i övrigt med konventionella säljargument för konsultverksamhet. Ganska snacksaligt. Kan nätverk av detta slag bidra till ökad jämställdhet eller utveckling av landsbygden?