http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/blog/1 Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning! Och andra miljöfaror. Investeringen är på 630 miljoner kr som Enercon och Svevind gör i första etappen med 20 vindkraftverk. Markägaren får under en 25-årsperiod ca 625 tusen kronor, dvs. mindre än en promille av investeringen. Markägaren påstår att han känner sig nöjd.  Vindkraften är en samhällsekonomiskt urusel affär. Exploatörerna som Enercon och Svevind gör stora vinster. Här berättar en markägare som har tagit emot en spottstyver, 20 tusen kronor för markintrång per år. Han kunde har begärt 10-falt mer utan att det hade märkts i Enercons och Svevinds kassakista som översvämmas av skattesubventioner från näringsminister Maud Olofsson. http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/94 Wed, 22 Jun 2011 22:37:45 +0200 Claes-Erik Simonsbacka, Bureå har engagerat sig för säker miljö som författare, kursledare och konsult. Här ger han i sammanfattning sin syn på samråd. Planmässiga övergrepp och åsidosättande av regelverk är ett verkligt hot för medborgarna och demokratin.  Inga eller undermåliga samråd har hållits, kring frågor som har med både Fagerliden och vindkraft att göra. Ofta har besluten redan fattats, och i fallet Fagerliden hade till och med verksamheten påbörjats innan samrådet! Ett korrekt samråd bör behandla och svara på åtminstone de uppenbara frågorna som befintliga lagar och förordningar belyser, t ex Miljöbalken, EU/EG produktdirektiv mm. Att samråd inte hålls, inte utlyses eller genomförs korrekt, och att man inte tar upp de uppenbara frågorna gör att man kan ifrågasätta myndigheters hela verksamhet. Jobbar de verkligen för att säkerställa lokalbefolkningens säkerhet och boendemiljö samt för en långsiktigt hållbar lokal miljöutveckling? Eller jobbar myndigheterna för företagen som vill etablera nya verksamheter och göra stora ekonomiska vinningar, ofta även genom att tulla på regelverk och insyn samt blunda för lagbrott? Klicka på (Mer) för ett samlingsdokument för de frågor som ska ställas i samråd, kring vindkraftfrågor. Men självklart måste liknande dokument framställas innan andra verksamheter gravt förändrar både vår och miljöns framtid. "Hållbara Robertsfors" och inkorrekt pålysta samråd kring Fagerliden var i total avsaknad av sådana dokument.    Vindkraftverk - Exempel på maskinsäkerhetsrelaterade frågor som bör ställas och klarläggas vid samrådsmöten. XYZ AB  Att XYZ AB har det slutliga ansvaret för att maskinen, vindkraftverk, uppfyller fordringar/krav i enlighet med alla relevanta rättsakter då vindkraftverken tas i drift oavsett om de är CE-märkta eller ej innebär, att bolaget måste ha nödvändiga kunskaper om de relevanta bindande rättsreglerna och dess tillämpning. XYZ AB har därigenom även skyldighet, att informera/redovisa för sakägare, andra berörda och berörda myndigheter om alla föreliggande säkerhetsrisker och vilka åtgärder bolaget kommer att vidta för att garantera, att t.ex. människor inte kan eller kan tänkas kunna utsättas för skada och/eller olägenheter under vindkraftverkens livstid. Samråd Vid detta samråd begär undertecknade att XYZ AB påvisar bl.a. att miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1 § punkt 1 uppfylls, dvs. att människor hälsa skyddas mot skador och olägenheter samt att de relevanta EG-produktdirektivens grundläggande (väsentliga) arbetsmiljö- hälso- och säkerhetskrav uppfylls så, att vindkraftverken kan CE-märkas och tas i drift helt i överensstämmelse med de grundläggande kraven.  Detta dokument med XYZ AB:s svar skall enligt undertecknarnas begäran infogas i protokollet från samrådet. Med anledning härav begärs att XYZ AB vid detta samråd skall redovisa för alla de riskkällor som noterats av vindkraftverkets tillverkare och XYZ AB, och som kan ge upphov till farliga risksituationerna i anslutning till dessa, exempelvis: Vad är räckvidden, skyddsområdet, för utkastande föremål som iskast, blad och bladdelar etc. ("Worst-Case Scenario")? Uppfylls krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) om skyddsområdet runt vindkraftverk inte är så inhägnad, att skyddsområdet inte kan beträdas då vindkraftverk är i drift? Uppfyller säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 (”Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet”), 1.2.2 (”Manöverdon”), 1.2.4 (”Stoppanordningar”) och 1.2.7 (”Fel i styrkrets”). Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, (”Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”)?  Är vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka ett farligt tillstånd, utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet - Maskiners el utrustning - Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas. Då vindkraftverken utgör betydande risker för brand vill vi veta om nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 ("Brand”), uppfylls? a/ Då vibrationer utgör en mycket stor säkerhetsrisk vill vi veta om säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC, bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 ("Vibrationer”), uppfylls? b/ Är vindkraftverken försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som uppfyller MD:s och grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en ev. avisningscykel? Uppfyller, på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, skyddsanordningar/skyddssfuntioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer) relevanta fordringar på säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)?  Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav begärs härmed, att XYZ AB redogör för hur respektive noterad risk skall åtgärdas. Har vindkraftverkets "Tillverkare" genom bruksanvisningen informerat XYZ AB om kvarvarande risker (MD, bilagan punkt 1.1.2 b), som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits? Har XYZ AB erhållit sådan information om kvarvarande risker begär vi nu, att få besked om vilka åtgärder som bolaget vidtar för att eliminera risken (-erna). Uppfylls krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”)? Uppfyller vindkraftverken alla krav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC? ”Tillverkaren”/”Importören skall enligt maskindirektivet identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav begär vi, att få uppgift på den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa på uppställningsplatsen, som befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan p.g.a.: - Iskast? - Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning? - Utkastande delar av rotorblad? - Utkastande rotorblad? - Fallande vindkraftverk? - Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen? - Brand? Begäran, att gränsvärden för ljudnivån redovisas för de planerade nya vindkraftverken med beaktande av ljudnivån då rotorbladen är isbelagda och ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken, beaktas.  Begäran om, att en kombination av gränsvärden för A-vägd och C-vägd ljudnivå föreskrivs i tillståndet. Fråga till byggnadsnämnden Har eller kommer byggnadsnämnden i områdesbestämmelsen eller detaljplanen, att minst beakta tillverkarens krav på skyddsavståndet, på uppställningsplatsen, från vindkraftverket (-en) till allmänna och enskilda vägar?  Ett ställningstagande i kommunens vindkraftsplan blir juridiskt bindande om den följs upp med områdesbestämmelser eller detaljplan. Noteringar Av AFS 2008:3 framgår bland annat, att ”Tillverkaren”/”Importören” skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa. Det är ”Tillverkarens”/”Importörens” fulla ansvar att en maskin som vindkraftverk, på uppställningsplatsen, helt uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med MD:s bilaga 1. Men också de certifieringsprocedurer som finns angivna i 8-10 §§ skall ha iakttagits innan en maskin får släppas ut på marknaden eller eljest avlämnas för att tas i drift eller tas i bruk. Detta innebär tydligt och klart, att det är tillverkarens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. Alltså, de av ”Tillverkarens”/”Importören” uppgivna säkerhetskraven kan inte minskas av myndighet. Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en delvis fullbordad maskin på marknaden, ska denne försäkra sig om att förfarandet i MD:s 14–15 §§ har fullgjorts. ”Tillverkaren”/Importörens” har ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (PAL, 1992:18). Produktansvar inträder enligt lagens 1 § när en produkt på grund av en säkerhetsbrist orsakar en skada på annat än produkten själv. Med säkerhetsbrist menas att produkten inte varit så säker som skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användningsområde, 3 §. Skadan måste ha uppkommit som en följd av att produkten i någon mån brister i säkerheten och behöver inte alltid bero på ett fel. Ett fel enligt avtal behöver inte innebära en säkerhetsbrist om produkten inte samtidigt kan anses vara farlig i någon aspekt och brista i rimlig säkerhet. En farlig egenskap kan också stämma överens med avtal och är således inget fel i köprättslig mening, men väl en säkerhetsbrist om säkerheten inte tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Solidariskt ansvar enligt PAL uppstår då säkerhetsbristen finns i en annan tillverkad beståndsdel till slutprodukten, eller om flera på annat sätt medverkat till farligheten i produkten. Den slutliga ”tillverkaren” svarar då solidariskt med ”Tillverkaren” eller ”Importören” av beståndsdelen. CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Användare/verksamhetsutövare måste också själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda. En arbetsgivare får endast använda maskinerna/vindkraftverken, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven. OBSERVERA, tyvärr har erfarenheten entydigt visat, att "Tillverkarna"/"Importörerna" utfärdat EG-försäkran om överensstämmelse och anbringat CE-märkning utan att detta är berättigat. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) man vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk. Underskrifter: CC: Miljö- & byggnämnden, XXX Kommun. Länsstyrelsen i YYY län.  http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/52 Mon, 20 Jun 2011 11:58:23 +0200 Förankringsprocesser kallas det när det i politiska sammanhang är viktigt att ge intryck av att man engagerar kommunmedlemmar i beslut som i ansenlig grad påverkar deras miljö. Ofta påbörjas dessa processer efter att företag, kommuner och myndigheter i intressesfären redan gjort planer för etableringar av verksamheter. Med anledning av etableringar av vindkraftverk, har vi tidigare beskrivit hur kommunmedlemmar som deltagit i dessa förankringsprocesser presenterats färdiga "förslag" och planer, och kommunmedlemmar har sällan eller aldrig någon egentlig möjlighet att påverka, framför allt inte när det gäller att motsätta sig det planerade. Här har vi i sak behandlat problemet under fem år, dock utan att använda termen " förankringsprocess ", som tycks vara vedertaget i statsvetenskap och i den planeringsforskning som Claes-Erik Simonsbacka hänvisar till nedan. Termen förankringsprocess är partsneutral och används i många sammanhang och forskningsrapporter. Urban Zingmark har för vår diskussion på denna sajt, om Västerbotten och farligt avfall, tillskapat termen " intressentblock " och även använt den folkliga termen " överkörning ". Syftet med dessa termer är att tydligt visa på motsättningen mellan myndigheter och kommersiella intressen å ena sidan och medborgarna å andra sidan. Termen " intressentblock " indikerar att deltagarna har gemensamma intressen som kan sabotera demokratiska intressen och sätta Miljöbalkens anda och bokstav ur spel. Här behöver man inte fråga: Förankringsprocesser - för vem?  Om förankringsprocesser skrev fil.dr Thomas Johansson i sin rapport "Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun" från maj 2010. Claes-Erik Simonsbacka har läst den och meddelar nedanstående kommentarer. Hans slutsats lyder: Rapportens slutsatser ligger i linje med erfarenheterna från planeringsforskningen. Forskningen menar att den svenska samhällsplaneringen knappast motsvarar någon demokratisk idealbild. Den så kallade förhandlingsplanering som äger rum innebär att centralt placerade politiker och tjänstemän prioriterar samverkan med kommersiella intressen. Förhandlingsplaneringen sker genom informella överläggningar som drivs av ett ömsesidigt utbyte av prestationer och motprestationer. De lösningar som aktörerna slutligen fastnar för kan av dessa skäl vara mycket svåra att revidera. Läs hela kommentaren, klicka på Läs mer , och ladda ner både rapporten och protokoll från Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun som tydligt visar på att slutsaten beskriver verkligheten av ett synnerligen odemokratiskt förfarande. Piteå kommun lade rapporten till handlingarna utan åtgärd... Claes-Erik Simonsbacka fortsätter: Några utdrag ur fil.dr Thomas Johanssons "Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun" av maj 2010. ISBN 978-91-628-8137-5. Figur 13. Inflytandemönstret – miljötillstånd visar att vissa aktörer hade högre inflytande över länsstyrelsens beslut än andra. Bolaget Markbygdens Vind AB noteras för ett mycket högt inflytande eftersom länsstyrelsens beslut överensstämmer med bolagets intentioner och förorsakades dessutom av bolagets handlande. Kommunala aktörer noterades för ett högt och distinkt inflytande. De aktörer som avstyrkte verksamheten hade inget inflytande över länsstyrelsens beslut. Myndigheten underkände exempelvis samebyns ståndpunkt att planerna på vindkraftverk kolliderade med rennäringen i området. Dialog och förankring Enligt bolaget har arbetet med att skapa samförståndslösningar varit framgångsrik. Förankringsprocesserna har resulterat i en genuin uppslutning kring planerna för Markbygden. Samförståndsprocessen kring projektet påbörjades 2006 och har sedan dess skett i en bred och öppen dialog med lokalbefolkningen och näringslivet. Projektet har i dag en god lokal och regional förankring. Bolagets redogörelse av det medborgerliga deltagandet är missvisande. Avsnittet visar att deltagandet omgärdades av komplikationer som i själva verket försvårade en genuin folklig förankring av bolagets planer.  Bygglovsprövning av pilotprojektet Dragaliden  Piteå kommun bestämde tillsammans med länsstyrelsen, Boverket, Naturvårdsverket och bolaget att projektet skulle prövas med planläggning. Beslutet ansågs befogat eftersom plan- och bygglagen slog fast en ny sammanhållen bebyggelse och nya enstaka byggnader som har stor omgivningspåverkan skall prövas genom planläggning. Prövningen ledde fram till att en planbeskrivning upprättades i slutet av april 2007. Detaljplanearbetet fick dock ett abrupt slut efter att miljö- och byggkontoret hade informerat sig om villkoren för jakt i Dragaliden. Polismyndigheten upplyste att det krävdes särskilt tillstånd för jakt i Dragaliden. Bolaget tog då initiativ till ett prövningsförfarende som undvek allvarliga förseningar av pilotprojektet. Bolaget föreslog att pilotprojektet skulle genomgå en bygglovsprövning och miljö- och byggkontoret följde detta förslag. Ett nytt samråd hölls i Koler Byagård 28 juni 2007. Aktörer med ett väsentligt intresse av projektet erbjöds möjlighet att lämna synpunkter på bygglovsansökan men även det detaljplanearbete som så sent som 21 juni fortfarande pågick. En dryg månad senare förklarade emellertid miljö- och byggkontoret att pilotprojektets framtid hade avgjorts innan samråd om planförslaget och bygglovet genomfördes. Kommunfullmäktige hade sedan tidigare delegerat till miljö- och byggkontoret rätten till att anta en detaljplan. Sammanfattande diskussion Föreliggande rapport visar att det formella beslutsfattandet i vindkraftsfrågor föregicks av förankringsprocesser som i väsentliga delar kännetecknas av strategiskt handlande i stället för kommunikativt handlande. Vindkraftsbolaget valde medel som bedömdes lämpliga för att uppnå önskade målsättningar. Motstående intressen erbjöds antingen in till någon form av deltagande eller hölls på avstånd. Såväl vindkraftsbolaget som kommunen bekräftade att kontakterna mellan parterna präglades av samförstånd. Av det skälet utvecklades bland regelansvariga myndigheter en serie förhärskande värderingar, åtgärder och procedurer som verkade till förmån för vindkraftbolaget på andra aktörers bekostnad Under planeringsskedet presenterades exempelvis en av vindkraftssatsningarna för allmänheten som ett fullbordat faktum fram till den tidpunkt då politiska beslut helt enkelt gjorde satsningen oåterkallelig. Löften om inflytande till allmänheten var av blott skenbar karaktär.   Ladda ner dokumenten själv här nedan:  Demokratirapporten "Fullbordat faktum"  av fil.dr Thomas Johansson (pdf) Sammanträdesprotokoll Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun, sidorna 138-139  (pdf) http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/84 Sun, 10 Apr 2011 12:36:37 +0200 Boka Söndagen den 29 augusti kl 15.00--18.00. Åk till Knutstorps Borg, strax norr om Svalöv och delta i en musikalisk protest mot felplacerade vindkraftverk. Nätverket Skyddamiljön.nu kallar till konserten och att efteråt samlas för att: agera gentemot politiker och myndigheter som oftast inte lyssnat på kommunmedlemmar som lider av vindkraftverkens ljud, skuggor och ljus - eller kommer att göra det. Medarbetare från Säkramiljön.nu kommer att vara där! Läs mer om konserten och ladda ner inbjudan  här .  http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/72 Sat, 07 Aug 2010 12:18:01 +0200 7,3 miljoner till vindkraft i Västerbotten meddelar Norran i en  artikel idag , som om det var en skänk från ovan - Regeringen. Vad som händer här, är att man köper kommunernas följsamhet, så att vindkraft blir av på det sätt som Regering och andra bestämt, vindkraftverks-lobbyn inräknad. Men finns det även pengar till rättshjälp när kommunmedlemmars miljö förstörs av vindkraftverken, och till spridandet av korrekt information som talar emot vindkraft? Vad tror du? Och, är det etiskt försvarbart att söka pengar från staten, som behandlar oss så illa? Illa, därför att kommunmedlemmar inte har något att säga till om vare sig antal eller placering av vindkraftverken. Och kommunerna bara tackar och tar emot pengarna, och lyssnar därefter föga till kommunmedlemmar som till äventyrs skulle klaga på vindkraftverken. Så här reagerade Bernd Stymer, från  Helgaröliv : Så köper makten idioternas röster för en spottstyver. Så har kommunen Strängnäs också gjort, men de har fått nästan två miljoner därför att motståndet varit så stort. Pengarna används till att ta fram tillägg till översiktsplaner som smygs igenom. I Strängnäs höjdes inte en enda politisk röst när tillägget beslöts i fullmäktige, annars babblas det om allt. Alla hade i förväg kommit överens om besluten. Så utövas politisk makt i dag - rena fascistfasoner. Vår analys av detta läge fortsätter med ännu högre intensitet när Sveriges semestertider är över, var så säker. http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/70 Sat, 31 Jul 2010 15:22:41 +0200 Ett kort men bra och sammanfattande inslag från TV4, av och med reportern Bo Holmström, där ett fall av uppsatta vindkraftverk utgör ett miljöbrott på flera punkter. Vindkraftbolag har ljugit, Länsstyrelsen inte kontrollerat angivna uppgifter, och medborgare har polisanmält - bland annat på grund av bullret. Ännu har inget hänt. Denna trend är tydlig, inte bara vad gäller vindkraftverk. Se inslaget på TV4 här: http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/69 Thu, 29 Jul 2010 19:26:13 +0200 Så här skriver  Norrbottens-Kuriren 2010-07-23 : Vindkraftsparken i Piteå kan bli regeringsfråga Planerna på den stora vindkraftsparken i Markbygden kommer att beröra fler fastigheter än vad som framgått tidigare. Därför anser Länsstyrelsen i Norrbotten att det krävs ett nytt regeringsbeslut om planerna att bygga 1.100 vindkraftverk i Piteå. Regeringen har i mars 2010 sagt ja till byggprojektet. I sin ursprungliga ansökan hävdade Markbygden Vind AB att planerna på vindparken kommer att påverka tre fastigheter. Nu kräver Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation att beslutet rivs upp. I själva verket är det ett hundratal fastigheter som berörs av projektet som kan leda till investeringar i 50-miljardersklassen. Ja vad ska man säga? Å ena sidan en möjlig framgång för rätt och förnuft. Å andra sidan finns risk att diskussionen om regeringsreträtt beträffande Vindkraftsparken i Markbygden, Piteå överskuggar andra vkv-projekt, som inte får den uppmärksamhet som är motiverad. Om regeringen gör en reträtt kan syftet vara att vinna förtroende och att vinna väljarsympatier.  Först när projektet i Markbygden är skrotat eller reducerat till riksproportionell andel för bygden kan valfläskvarning blåsas av. Men då lär valet redan vara överstökat. http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/68 Fri, 23 Jul 2010 19:04:37 +0200 I artikeln " Alla vindkraftverk måste stängas! " frågar en av våra besökare, Sven Ekholm: Har något hänt i denna fråga? Vi är mitt uppe i en etablering av vkv och förespråkarna hävdar att det är trams att områdena runt vkv blir otillgängliga. Tacksam för besked Här kommer ett uttömmande svar från Claes-Erik Simonsbacka: Klicka på (Mer) Sven Ekolm frågar: " Har något hänt i denna fråga? "   Då arbetsmiljöverket i sitt yttrande RET 2010/100291 (2010-03-11) uppger, att " För närvarande planeras ingen utpräglad marknadskontrollinsats inom området. Vi planerar däremot en nationell tillsynsinsats mot vindkraftverk som kommer att starta inom kort. " Med stöd av genomförda tillsynsprotokoll kan tyvärr konstateras, att inga maskinrelaterade säkerhetsaspekter har beaktats vid tillsynen. Tillsynen har i princip endast beaktat organisatoriska arbetsgivarfrågor. Arbetsmiljöverket har i samband med tillsynen inte i ett enda fall/ärende ens bemödat sig om att begära in tillverkarens tillverkningsdokumantationen ur hans " tekniska akt "  (TCF, Technical Construktion File), MD bilaga 5 och t.ex. granskat och kontrollerat att de harmoniserade standarder som bl.a. avses i maskindirektiv (MD) 98/37/EC 6 § tredje stycket har har tillämpats på korrekt sätt och att tillverkaren utfärdat ett intyg om dokumentationens korrekthet. Den tekniska dokumentationen som skall ingå i den " tekniska akten " ska syfta till att ge information om vindkraftverkets konstruktion, tillverkning och drift på dess fysiska uppställningsplats.     Då Arbetsmiljöverket enligt ovan tydliggjort sin avsikt att "blunda" för de i driftvarande vindkraftverksmaskinernas hälso- och säkerhetsrisker för person samt i förekommande fall egendom och husdjur kan inte ett slutligt avgörande erhållas utan, att EG-domstolen lämnat ett förhandsavgörande eller avkunnat en dom i ärendet/frågan.   NOTERA , att EG-domstolens huvudsakliga uppgift är att tolka EU-ländernas gemensamma regelverk och har ensamt mandat att tolka och döma i tvister/mål om hur EG-rätten skall tillämpas. Detta innebär att ingen svensk domstol har mandat att tolka och döma i mål som t.ex. berör EG:s-produktdirektiv utan, att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.   OBSERVERA även, att arbetsgivaren/verksamhetsutövaren har ansvaret för maskinens/vindkraftverkets säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej. Arbetsgivaren/verksamhetsutövaren måste också alltid själv förvissa sig om att en maskin verkligen är säker att använda. En arbetsgivare/verksamhetsutövare får endast använda maskinen, vindkraftverket, om den minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EG-produktdirektiv samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 - Användning av arbetsutrustning.   Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.   Sven Ekolm frågar vidare: " Vi är mitt uppe i en etablering av vkv och förespråkarna hävdar att det är trams att områdena runt vkv blir otillgängliga. "   Kan inte kommentera "förespråkarnas" bristande kunskap om " den nya metodens " (The New Approach) lagstiftningsteknik.   NOTERA även, att den svenska tillståndsprocessens som samråd, tillståndsprövning, tillåtlighetsbeslut och bygglov inte alls omfattar maskinsäkerhetsrelaterade aspekter och därigenom behöver myndigheterna inte bedöma om miljöbalkens portalparagraf, 1 kap 1 §, punkt 1 uppfylls, trots att vindkraftverk bevisligen kan utsätta människor för allvarliga skador och andra olägenheter.   "För att tillståndsgivande myndigheter i varje enskild tillståndsprocess även skall kunna beakta farliga maskinrelaterade hälso- och säkerhetsrisker, bör sakägare och/eller andra berörda begära/kräva att tillverkaren/exploatören vid samråd åtminstone redovisa följande, för att bl.a. kommunen legalt skall kunna ansvara för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras.” (Vindkraftshandboken sida 32-33): Vad räckvidden, skyddsområdet, är på uppställningsplatsen för utkastande föremål som iskast, blad, bladdelar, bultar etc. ("Worst-Case Scenario")? Om och hur krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) uppfylls? Om och hur säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar uppfyller de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen på uppställningsplatsen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 (”Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet”), 1.2.2 (”Manöverdon”), 1.2.4 (”Stoppanordningar”), 1.2.6 (”Fel i kraftförsörjningen”) och 1.2.7 (”Fel i styrkrets”)? Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, (”Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”)? Om vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka farliga tillstånd, är utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet - Maskiners elutrustning - Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas. Om och hur nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 ("Brand”), uppfylls?  Om och hur säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 ("Vibrationer”), uppfylls? Om och hur vindkraftverket är försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som på uppställningsplatsen uppfyller MD:s och lågspänningsdirektivets grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en avisningscykel? Om och hur skyddsanordningar/skyddsfunktioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer), på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, uppfyller relevanta fordringar på  säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)? Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav skall redogöras för hur respektive noterad risk skall åtgärdas. Om och hur krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”), uppfylls? Om och hur vindkraftverket på uppställningsplatsen uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC? ”Tillverkaren”/”Importören” skall enligt MD identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav skall informeras om den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa och/eller i förekommande fall egendom (inkl. renar) samt husdjur, som på uppställningsplatsen befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan, p.g.a.: - Iskast? - Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning? - Utkastande delar av rotorblad? - Utkastande rotorblad? - Fallande vindkraftverk? - Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen? - Brand? 13.  Åskskyddssystemets utformning?   Bureå 2010-07-04 Claes-Erik Simonsbacka http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/59 Sun, 04 Jul 2010 19:49:56 +0200 Ja, det skulle kunna bli rubriken i svensk media om man tar konsekvensen av rapporten som Claes-Erik Simonsbacka nyligen skrivit. Tekniskt, men ändå tillgängligt, klargör rapporten att egentligen är inga av de vindkraftverk som redan är uppsatta - eller planerade - möjliga att godkänna enligt ett regelverk som redan finns för dem. Därför skrev Claes-Erik Simonsbacka en begäran till Statsrådsberedningen den 12e april i år, med avsikt att åtminstone få svar på varför man åsidosatt detta regelverk, och att regeringen yttrar sig över det alarmerande i rapporten. Hörsammar man allvaret i den bör man dessutom upphäva alla tillåtlighetsbeslut och bygglov för uppförande av vindkraftverken. Läs denna begäran själv och informera dig. Kontakta gärna redaktionen om du vill samverka till att informationen sprids till rätt personer eller har synpunkter. Dokumenten kan du ladda ner och läsa  här . http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/53 Tue, 11 May 2010 20:30:11 +0200 I tisdags, 9 mars, gick följande brev iväg till Robertsfors kommun.  Undertecknad är som ägare av fast egendom kommunmedlem med en uppsättning skyldigheter och rättigheter. Tyvärr råder här en betydande obalans, som bl a har visat sig i etableringen av avfallsanläggningen Fagerliden/Edfastmark, där jag inte ens fick information i förväg, än mindre inbjudan till samråd. Sedan en tid har vindkraftsnurror, både iverksatta och planerade skapat nya hot för mig och för andra i Robertsfors. I byn Jomark strax norr om tätorten har jag en släktgård och en skogsfastighet. I Jomark och i grannbyn Buafors finns två områden utpekade för vindkraft. Om dessutom Norrbotniabanan förverkligas kommer ett område på ca 5x5 km att vanställas till ett snurrande, blinkande, förgiftat och bullrande industrilandskap som insiktsfulla personer med föreställningsförmåga varnat för. Enbart Norrbotniabanan tror jag kan få gehör hos lokalbefolkningen på sikt, men med både vindsnurror, järnväg och befintlig anläggning för farligt avfall kommer byalivet på medellång sikt att utplånas. Klicka för att ladda ner hela brevet . Bilagora finns länkar till nedan. Bilagor:  Bilaga 1 -  klicka Bilaga 2 -  klicka http://www.xn--skramiljn-v2a9r.nu/post/1/35 Thu, 11 Mar 2010 23:50:19 +0100