Belackarna får argument

En ny undersökning Ungdomsbarometern visar på ökat intresse och beundran för vegansk och vegetarisk livsstil.

Det verkar som att idén om en eller flera köttfria dagar i veckan har ökat sitt genomslag. Dessutom har det blivit en lockelse i sig att kalla sig vegan eller vegetarian även om man inte är konsekvent.

Det är rimligt att anta att denna utveckling också skapar argument hos motsidan, köttätarna. Var femte person mellan 15-24 år som kallar sig vegetarian äter i själva verket kött. Undersökningen visar också vad man kan se i media som utnyttjar den starka veganska trenden genom att satsa på både och. Det gillas inte av veganer.

Regeringen talar offentligt om militär insats i förorter

Att bekämpa gängkriminalitet med militär går emot erfarenheter från gerillakrig. Hur kan regeringen vara så okunnig och omdömeslös? Och hur kan man avslöja sin strategi i detta sammanhang?

Sådana utspel kan möjligen tilltala väljare på kort sikt inför valet i höst. Men risken är att våldsverkarna segrar på samma sätt som gerillakrigare brukar göra. Förslaget att införa stränga straff för ”blåljussabotage” dvs. sabotage mot ambulanser, polisbilar och räddningsfordon torde tilltala många väljare och är genomförbart.

Medlemspolicy i Djurens Rätt

Verksamhetsledaren Benny Andersson – inte förbundsordföranden Camilla Björkbom – har fått ansvaret att inför media försvara beslutet att SD-politiker inte får ha ledande positioner i Djurens Rätt. Som en konsekvens har SD:s koryfé Richard Jomshof beslutat lämna Djurens Rätt. Detta kan tolkas som att styrelsen inte vill ta i SD-politiker ens med tång. Det torde vara ett unikum att en medlem i Djurens Rätt tvingas bort på grund av politisk tillhörighet.

Ska beslutet tolkas så att samma förbud – att ha ledande position – införs för andra medlemmar med hemvist i högerextrema och vänsterextrema politiska partier? I så fall har Djurens Rätt ett stort och krävande arbete framför sig.

Veganskt är Big Business

Vegansk burgare är ännu ett exempel på stadig trend uppåt för veganskt. McDonalds lanserar i mellandagarna en vegansk burgare. Läs här. Tillverkning sker hos Anamma på Österlen. Det var inte länge sedan som norska Orkla genom Orkla Sverige AB förvärvade Anamma. Orkla Sverige AB är redan ägare av flera livsmedelsindustrier med en årsomsättning på 5 miljarder kronor. Orkla och McDonalds (trodde du inte?) ligger långt framme i förståelsen av utvecklingen för veganskt och vegetariskt.

Revolution utan våld – #metoo

#metoo är början av en revolution utan våld som avslöjar våld och övergrepp utan pardon. Område efter område uppdagas. Vi har bara sett början. Det handlar om kränkningar, sexuella trakasserier och våldtäkter. Löpelden har på svensk mark spritt sig efter anklagelserna mot Marvey Weinstein och en rad andra med stjärnstatus i USA. Många s.k. celebrities. Redan före #metoo blev ”Kulturmannen” identifierad som en både uppblåst och ömklig person. Nu går drevet för fullt även i Sverige. Dagens exempel i programmet Spanarna SR1 är Ingmar Bergman kallad ”Fettklumpen” i ett tänkt filmprojekt har förvandlats från nationalhelgon till demon. Det spelar ingen roll vilken cell för revolutionen som studeras för att förstå kraften i vad som nu sker. Allt har fått en sådan omfattning att det känns lätt att förutse hur löpelden kommer att fortsätta ända ut i minsta fintrådiga nät av samhället. Särskilt till hierarkiskt styrda strukturer, företrädesvis dominerade av män. Men inte bara. Även kvinnor kommer att bli anklagade, dvs. alla de som kan sägas ha brutit mot systerskapets skrivna och oskrivna normer som en tragisk konsekvens.

Därför räcker det inte att kolla Dramatens och Stadsteaterns inställda föreställningar för att lista ut namnen på de anklagade. Inte heller räcker det att läsa mellan raderna i Aftonbladet eller att spetsa öronen för återkommande rapporterar i Public Service om sextrakasserier med namn på gärningsmän som SVT-profilen, nöjesprofilen, chef i försäkringsbolag eller andra benämningar. Idag gjorde programledaren i Ekots lördagsintervju ett misstag (?) genom att namnge en krönikör i Aftonbladet (som alla vet namnet på vid det här laget).

Många kan se på utvecklingen som spännande och kittlande, allrahelst om man inte själv känner sig hotad. Men när löpelden når längre ut, till arbetsplatser och miljöer vilka som helst, då närmar vi oss ett samhälle liknande gamla DDR dvs. Östtyskland med angiveri som ledande princip. Kanske är vi redan där.

Det finns också en vision om att det som inletts med #metoo är det bästa som hänt sedan rösträttens införande. Civilkurage i kombination med kollektiv som idé och praktik har tagits till en ny nivå. #metoo kommer att bli förebild för aktioner på en rad områden där man stått och stampat utan stora framsteg. Ett sådant område är djurrätten. I likhet med våld och övergrepp mot kvinnor och män vet praktiskt taget alla att djuren utsätts för våld och övergrepp. Men få talar ut. Det är obegripligt att vårt utbildningsväsende med flera hundra tusen lärare och studenter inte säger något, inte rör ett finger, utan bara låter våld och övergrepp fortgå. I England däremot, vid Oxford Centre for Animal Ethics, har man tagit initiativ. I ett land som behandlar någon illa och värre än så, människor eller djur, är det stor risk att det det sprider sig till andra områden.

Kändisar och klimatfrågan

Klimatfrågan är komplex och det finns vitt skilda åsiktsriktningar. Forskare Inom KTH har gått igenom vetenskapsförnekelse de senaste 25 åren, läs här.

Motsättningarna i klimatfrågan tycks vara långlivade. Vad innebär det för media att frågorna är komplexa? Hur kommunicerar media klimatfrågorna? Ett sätt för media är att ställa de komplexa frågorna till experter och politiker, som SvD gör i dagens SvD genom en intervju med Isabella Lövin (MP), läs här.

Hon får frågor som: Flyger privat? Har du dragit ner på ditt privata flygande? Kör? När säljer du den? När får Sverige ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen? Hur ska vi nå ner till ett ton utsläpp per person och år? Får vi tråkigare liv med mindre konsumtion? Här balanserar SvD:s reporter på gränsen mellan det privata och det politiska. Varför? Är det för svårt för SvD att hålla sig till frågor om MP:s program och därigenom riskera att stöta bort läsare som ogillar MP ? Vill SvD driva klimatfrågan genom att lyfta fram någon annan, här Isabella Lövin? Lövin får frågor om sina egna privata förhållanden till klimatfrågan. Frågorna och svaren berör det privata men utan att bli för privat.

Hur övertygande är det för läsaren? Hur står svaren i förhållande till MP:s politik och till andra förgrundspersoner i partiet? I juni 2015 intervjuades Åsa Romson om köttskatt jämfört med skatt på bensin, läs här.

Under intervjuerna med både professorn och klimatministern tar vi fram en bensindunk, och ett kilo nötfärs och frågar vilken man snarast borde höja skatten på för klimatets skull.
– Jag skulle definitivt höja skatten på kött, nötköttet, säger professorn.
Miljöminister Åsa Romson valde att höja på bensinen.
– Ja men hon driver heller inte någon kostnadseffektiv miljöpolitik, det kan vara en förklaring, säger professor Ing-Marie Green.
Åsa Romsons förklarar varför hon vill höja skatterna på bensindunken, men inte på köttet.
– Det kanske är lite lättare att prioritera att man cyklar och hämtar barn, eller tar buss eller tåg, eller åker kollektivt från förskolan, för att minska transportutsläppen. 
Men däremot vill man ställa mat på bordet, och vissa dagar i veckan väljer man att ha köttfärssås till spaghettin. Det är många barn som gillar det, säger hon.

Frågorna och svaren ger intryck av att gälla både det privata och MP:s politik. SvD respektive SVT utnyttjar Isabella Lövin och Åsa Romson – vilka båda låter sig utnyttjas – för att besvara komplexa klimatfrågor. Båda har förekommit ofta i media under många år. Vad är privata frågor/svar och vad är uttryck för MP:s politik? Spelar det någon roll? För vilka? Vem tjänar på kort och lång sikt på denna personfixering och privatisering? Är det media som slipper tränga djupare in på sakfrågorna?

Det ser ut som att det är media som tjänar på privatisering av journalistik genom att producera kändisskap. Det ger lägre produktionskostnader för media och publiken får sin hunger av kändisar tillfälligt mättad.

Matkonsumtionen fjärmar oss från klimatfrågan

Maten hänger ihop med klimatet. Det fastslogs redan i FN-rapport 2006.Utsläppen av klimatgaser kommer till stor del från matproduktion och matkonsumtion. För alla i livsmedelsbranschen finns en million-dollar question: Hur kommer matkonsumtionen att utvecklas i framtiden? För att komma närmare svaren gäller det att förstå underliggande faktorer. Det är inte bara att dra ut den historiska kurvan till framtiden.

Två avgörande indikatorer är:
– Konsumtionen av färdigmat
– Uteätandets utveckling

Statistiken från Jordbruksverket är tillförlitlig men ger inte tillräckligt stöd i bedömning av den framtida utvecklingen. En hypotes är att stora delar av befolkningen har tagit till sig klimatdebatten, men att konsumenter i alla samhällsskikt tycker att klimatdebatten med sina förutsägelser om framtiden är mycket komplex. Då ligger det nära till hands att överlåta besluten till andra, till media, till experter, till matproducenter, till matförädlare, till storhushållen inklusive restaurangerna.

SR 1 i programmet ”Blev restaurangen någonsin vårt vardagsrum” begränsade blickfältet till historisk utveckling i restaurangnäringen. Kommersiella företrädare deltog, en restaurangchef från innekrogen Riche. Och en matanalytiker från United Minds. Ett problem med buller – hög musik och slammer –  på restauranger fick också ingående behandling. Inga fria debattörer gavs plats. Den kunniga företrädaren för hörselskadade fick bli alibi för SR:s opartiskhet, men fick obehindrat göra varumärkesreklam för en restaurangguide.

Det vore intressant att få höra om hur besökarna själva ser på uteätandet i restauranger och storhushåll. Känns det som en befrielse att slippa välja maten i butiken och att slippa laga maten hemma? Slippa bära världens problem på sina axlar. Samtidigt kan vi se att konsumtionen av färdiglagat, lagat av butiken eller matproducenten fortsätter att öka. United Minds, ett framgångsrikt undersökningsföretag deltog med sin främsta matanalytiker på länk från Kalifornien. Följsamheten till USA har alltid varit stor, men det gäller att tillfredsställa uppdragsgivarna, inte att rädda klimatet.

Varför kan inte SR vara progressiv och göra program om framtidens mat? Det som brukar kallas klimatsmart mat. Det kommer att bli en jätteutmaning för restaurangbranschen. Än så länge är denna del underutvecklad och det kommer att kräva stora förändringar i en stockkonservativ bransch. Snart har du för sista gången sett kocken flambera Tournedos vid bordsänden. När kommer första miljöaktivisten inta sin plats för att presentera vegorätter på Riche? Det kommer nydanaren Tore Wretman – han med pizzan till Sverige –  att gilla i sin himmel.

Diskussion om miljöprövning av gruvor i SR1, Dagens Eko

Jonas Rudberg, Naturskyddsföreningen kritiserar Naturvårdsverkets förslag till miljöprövning. Karolina Skog, miljöminister tycker att förslaget är bra. Per Ahl, vd i Swemin AB, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, tycker att regelverket inte ska förändras i grunden, tycker att förslaget är ganska bra. Så här säger de på sin hemsida: ”Dagens prövningssystem för gruvor måste förändras och bli mer effektivt och tydligt. Det föreslås i förslaget till gruvavfallsstrategi som överlämnades till regeringen på torsdagen. Bra, tycker Svemin men hade samtidigt gärna sett en bredare helhetssyn hållbarhetsfrågorna.” Denna uppställning av intressenter kan liknas vid teorin om ”järntriangel”, formulerad av en norsk sociolog. Läs här.

Maktspelarna i järntriangeln är alla av samma skrot och korn. Det gäller även Naturskyddsföreningen som inte kan agera självständigt. ( Pssst…NF uppbär statsbidrag och bidrag från näringslivet utöver medlemsavgifterna.)

Maktspelarna i järntriangeln inhämtar inga synpunkter från de som drabbats av gruvnäringens avfall och giftutsläpp. De bevakar sin egen position och sina intressen. Punkt.

Det ska vara säkert på bibliotek

Roger Mogert (s) skrev en artikel som anklagade dem som ville ha tysta bibliotek.

Flera bibliotek i s.k. utanförskapsområden har rapporterat att hot och våld har förekommit. I detta debattklimat kom då Mogerts debattartikel. Det är sådant som kan kallas opportunism. Det var därför välgörande att höra duellen i SVT2 Aktuellt mellan Mogert och Paulina Neuding, SvD. Mogerts argument blev alltmer skruvade med talet om ”underton i biblioteksdebatten av främlingsfientlighet och klassförakt”. Neuding fick sista ordet genom att peka på att Mogerts angrepp var grova.

Sex bibliotek har fått stänga på grund av oroligheter, enligt Neuding. En dryg maktsosse som Mogert tycks inte tåla kritik för vanskötsel av ett av folkets viktigaste offentliga platser – biblioteket.