RagnSells image håller inte när man skrapar på ytan. Läs rapport!

PM Kommentarer till "Periodisk besiktning av Ragn-Sells, Fagerliden deponi och avfallsanläggning 2011".

Läs rapporten PM kommentarer till periodisk besiktning 2011.2012-03-05.pdf 

Vår granskning visar på allvarliga brister i efterlevnaden av de villkor som finns i tillståndet, som bekräftar argumenten och kravet att tillståndet ska återkallas. PM av Göran Bergström, WSP ställer egenkontrollen i fokus. Vi tvingas konstatera att tillsynen brister och företagets egna drivkrafter saknas för att genomföra egenkontrollen på ett professionellt sätt, vilket har medfört att verksamheten vid RagnSells Fagerliden AB ligger långt från efterlevnad av gällande lagar, villkor och beslut. Besiktningen har tydliggjort tidigare okända brister i verksamheten som oklar organisations- och ansvarsfördelning, okunnighet om gällande provisoriska föreskrifter och verksamhetsutövarens egen bedömning beträffande säkerheten i lakvattendammarnas konstruktion.

RagnSells miljökonsult har väldigt klart för sig vad en besiktning enligt balken skall innehålla, se här Ragn-Sell Miljökontults egen text!

RagnSells är ett företag som har en image utåt som inte håller när man skrapar på ytan. Man kan konstatera att bolaget inte vill att för mycket når offentlighetens ljus! Förhållandena på RagnSells Fagerliden bör föras ut till offentligheten av dem som bär ansvaret!

Skottdagen är en bra dag för personliga ställningstaganden

<– Klicka på bilden

Skottdagen inträffar vart 4:e år. För 20 år sedan tog jag som referenspunkt skottdagen den 29 februari 1992 för mina privata tankar om europasamarbetet. Detta gör det möjligt att ta fram tankegodset varje efterföljande skottdag för jämförelser och reflektion. Då i början på 90-talet var jag hjärtligt trött på debatten, som jag tyckte dominerades av okunniga men självsäkra tyckare. För mitt inre döpte jag hånfullt dessa tyckare till "ungmoderater". 

Min handling skottdagen 1992 blev att göra en bild på ett A4-papper. Jag hade nyligen skaffat en fin dator, en Mac II med bland annat ett skrivprogram. Det krävde ett visst mod att skapa dokumentet, eftersom jag var nybörjare. Jag ville ta första bästa uttrycksmedel att ge mina tankar en visuell representation. Jag vände mig i den stunden inte till någon annan än mig själv. 

Det föll sig då att jag skrev ned en protest . Det fanns inte en klar logik men den starka känslan minns jag än i dag. Jag ville skapa en frihet för mig själv att slippa debattera europasamarbetet ständigt och jämt med skränfockar som visste och begrep allt. Mitt val blev – Lägg idéerna på hemlig plats och ta fram dina innersta tankar efter lång tid för att se om de hade något för sig.

När jag idag ser på skrivsättet och ordningsföljden av Ja, Nej och EG, EU kan jag se mening. Ja till EG, Ja till EG fortsättning med Nej till EG var min personliga framtidsvision om att EG inte skulle förbli ett EG som grundarna och efterföljarna tänkte och ville.

EG skulle förändras till något som jag inte ville se, ett överstatligt toppstyrt Europa. Ett EU med gemensam valuta ville jag inte.

Så småningom kom då folkomröstningen 1994 om EU-medlemskap och 2003 om införande av euron. Jag röstade efter stor vånda ja till EU-medlemskap med förhoppningen att "de gröna" skulle medverka till ett demokratiskt europasamarbete. Några år senare röstade jag utan tvekan nej till införande av euron.

Min modiga handling skottdagen 1992 med konstruktion av en visuell formel för mig själv kan jag nu se som en mental yttring som jag inte kunde verbalisera längre än så. 

En psykolog kanske kan förklara med någon av de vanligt förekommande förkortningarna ADHE eller ADD, DAMP eller något sådant. 

Händelseutvecklingen i europasamarbetet har betytt för mig att den 20 år gamla bilden nu kan kultförklaras, av mig själv för mig själv. 

Nu återstår för mig att göra det som tidigare aldrig blev av, nämligen ett ekonomisk-historisk forskningsarbete i form av en vetenskaplig artikel eller uppsats.

Chefer i RagnSells misstänkta för ekobrott – del 1

Vi kommer att presentera utdrag ur offentliga handlingar gällande brott som gäller bestickning, mutbrott, skattebrott som åklagaren riktar mot två chefer i RagnSells och en företagare med affärer i Västerbotten och internationellt. 

Vi börjar med den brottsanmälan som gjorts mot Lars Göran Lindgren som varit platschef för anläggningen RagnSells Fagerliden i Robertsfors.

Klicka här för att läsa brottsanmälan.

Mark- och miljööverdomstolen, Svea Hovrätt ger bakläxa till Umeå tingsrätt

Mark- och miljödomstolen MMD, Umeå Tingsrätt har tidigare avvisat ett överklagande från SäkraMiljön angående beslut av Länsstyrelsen Västerbotten, angående lakvattendammarna på RagnSells avfallsanläggning för farligt avfall i Fagerliden, Robertsfors.

Detta beslut överklagades av Urban Zingmark i Mark- och miljööverdomstolen, MMÖD. Domen kom den 2 februari 2012 från Svea Hovrätt.

MMÖD återförvisar målet till mark- och miljödomstolen MMD, Umeå Tingsrätt. 

Nu har Umeå tingsrätt fått bakläxa för andra gången på kort tid från Svea Hovrätt när det gäller Länsstyrelsen Västerbotten och RagnSells Fagerliden.

Förra gången var i ett mål som avgjordes 12 december 2011.

Jobbet för SäkraMiljön att driva denna och andra rättsprocesser är tungt och tidskrävande. Framgång gör jobbet lättare…

Läs hela domslutet här.

Ragnsellscheferna ska inför rätta för miljonmutor!


Umeå Tingsrätt har vilandeförklarat målet!

För att inte brottslingarna ska få dubbla straff har tingsrätten lagt locket på i målet med Ragnsellscheferna. Anders Carlbaum, rådman vid Umeå tingsrätt har informerat om att målet är vilandeförklarat. Grund för beslutet är att rätten avvaktar besked från högre instanser, hovrätten och EU-domstolen. Beskeden kommer att dröja till våren 2012. Då har det gått många år från det att de grova mutbrotten och skattebrotten sattes i verket.

En av de åtalade var platschef från start 2006 för RagnSells Fagerliden AB, Robertsfors. Det är således den anläggning för farligt avfall som WSP:s tekniska expert har visat vara ett fuskbygge. Anläggningen har haft två stora haverier. Länsstyrelsen vill trots detta inte stänga anläggningen.

Faran med fördröjningen i detta brottmål, att fälla brottslingar för mutbrott i mångmiljonklassen, är att andra beslut har koppling till detta mål. För närvarande ligger ett miljömål i Mark- och miljödomstolen och två miljömål i Mark- och miljööverdomstolen. När dessa mål avgörs av domstolen har mutbrotten i mångmiljonklassen inte klarats ut.

Rättsröta!

”Chefen undercover” eller ”Undercover marketing”?

Så försöker RagnSells köpa sig ur vissa problem i företaget. Läs deras sajt.

"Chefen Undercover" är en kommersiell programidé från USA som kan liknas med produktplacering.

Företag betalar stora pengar för att göra reklam i TV-program för företaget och sin produkt, men utan att det ska uppfattas som betald reklam. Dolda avsikter med andra ord. Är detta etiskt försvarbart? Är programmet ett fall av undercover marketing, dvs en täckmantel för marknadsföring av företaget och deras affärer med avfall och farligt avfall? Hur det förhåller sig berättar inte RagnSells för oss TV-tittare. Expressen uttrycker att det är så:

Upplägget är mycket amerikanskt, delvis iscensatt, och har i USA visat sig vara mycket bra marknadsföring. 

Vad vi kan vara helt säkra på redan innan vi har sett programmet är att RagnSells på detta sätt får hjälp till ett bättre rykte efter alla skandaler som uppmärksammats av media. Detta har gällt påstådda svartjobb och mutbrott, skattebrott i Stockholm respektive Västerbotten. För närvarande har företaget inte någon ny anmälan om miljöbrott.

"Chefen undercover" vill visa på målmedvetet arbete för att förbättra positionen på marknaden för ett företag med problem. 

Tyvärr kan RagnSells inte sopa undan redan begångna fel, inte ens genom att anställa en käck marknadschef som ska charma publiken i TV. Kolla själv TV4 kl 21.00 den 30 januari!

Protesterna mot kärnkraft i Pyhäjoki

Det finns långt gångna planer att bygga ett kärnkraftsverk i Pyhäjoki, Finland som ligger cirka 16 mil från Skellefteå och 20 mil från Umeå. I helgen ordnar nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken manifestationer mot byggandet – i Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå och Pyhäjoki.

Som framgår av reportage i norrländska media har anslutningen till manifestationerna inte varit så stor om man ser till antalet deltagare. Det finns förmodligen minst lika många personer som i hånfulla ordalag kritiserar aktionen. Kritikerna är sådana som hänger upp hela sitt liv på fredagsmys… Inte utsläppspys…

Minnet är kort och konstigt. Tsunamin och haverierna i Japan, kärnkraftverken i Fukushima skedde i mars 2011. Paradoxalt nog är kanske minnet av Tjernobyl starkare hos allmänheten trots att det skedde 1986, alltså för 25 år sedan.

Nätverket Kärnkraftfritt Bottenviken har tagit på sig en svår uppgift att förklara riskerna för invånarna och politikerna runt Bottenviken. Att informera och att väcka opinion för något som är en risk och inte ett fullbordat faktum är och förblir svårt.

Just därför är det en livsviktig uppgift!

Läs mer i Norrländska SocialdemokratenVK och Naturskyddsföreningen. Se på SVT och YLE.

Diskussionen om djurplågeri och djurrätt får ökad spridning!

Här får du lästips för jul- och nyårshelgen!

Understrecket i Svenska Dagbladet 16/12 2011 bär rubriken "Vår relation till djur är både kär och galen". Författaren heter Anders Mathlein. Läs artikeln här! Om du inte läst böckerna som han bygger sin artikel på, läs åtminstone följande böcker (beskrivna här):

 

Jämförelser har gjorts med slaveriet och Förintelsen. Det hade också varit på sin plats att jämföra med vanskötseln av de äldre i Sverige. Men då kanske vi storknar av ny insikt om våra livslögner.

Läs även "Förnuftet som försvar för rätten att döda djur" av Jesús Alcalá (27/12 2009).

God Jul!

Melkers Falukorv + Vindkraft = Sant

Jag och min hustru var i Storkyrkan för att höra julkonsert. På bänken framför satt en person som jag kände igen, Leif Lind.

Efter den fina konserten knackade jag honom i axeln och sa att jag uppskattade hans bok om produktlanseringar. Lena och jag handhälsade på Leif och hans fru. Boken "Framgångsrika produktlanseringar" kom ut 1968 och blev en mycket stor framgång.

Leif Lind var en av 1970-talets verkligt stora "marknadsgurus" inom livsmedel och andra dagligvaror. Sen började det gå fel i karriären, bl.a. motgång med butikskedjan Buketten, vilket han har kompenserat med hårt arbete och många nya uppdrag.

Leif har bland annat ägt och varit företagsledare i Buketten, Torsåsens Fjäderfäslakteri, styrelseordförande i Melkers Chark i Falun och Sörensens Fågelchark i Sävsjö och sitter i styrelsen för ytterligare ett 10-tal företag.

Jag frågade vad han gjorde idag. Han svarade att han är 74 år och att han tänker dö med stövlarna på. Han sa att han driver ett företag med sin son, ett försörjningssystem för flyg.

För att utmana sa jag att jag också tänker dö med stövlarna på, men inte med samma stövlar som på 70-talet. "Jag har köpt nya stövlar", sa jag och stirrade stint på paret Lind. Och att jag nu vid mogen ålder har gått över till ideell verksamhet. Leif och hans hustru såg frågande ut. Min hustru tyckte visst att jag var kvick i mun. Min avsikt var att snabbt positionsbestämma Leif, sisådär 35 år efter min senaste kontakt med honom.

På väg ut från kyrkan passade jag också på att fråga vad han har kvar i sin hemtrakt Dalarna. Han nämnde Melkers i Gagnef, Falun. "Jag har kontakt med en förening i Svartnäsbygden som kämpar mot vindkraften", sa jag. Leif svarade att det kände han igen, och att ingen vill ha vindkraft nära sig ("not in my backyard"). "Men vi måste ju ha el", tyckte han. "Men vi kan spara, du och jag är ju ekonomer eller hur? Och du har tydligen inte hört bullret", sa jag. "Vi måste ha vindkraft för att få el, gärna med mycket buller", sa Leif. Med eftertryck, på sjungande dalmål.

Då kände vi på ömse håll att det var läge att välja olika väg ut ur kyrkan. Leif Lind med fru sa att de skulle titta på julkrubban…

"Kul att träffas", sa jag och gled ut genom stora porten på Storkyrkan med Lena ut till marknadsgycklet på Stortorget…

Media måste bättre bevaka JO-anmälningar

Norran driver – med all rätt – och med stöd av fler ansvariga utgivare i länet och Publicistklubben en JO-anmälan mot landstingets förbud mot filminspelning, foto och ljudupptagning i sina lokaler. Och detta ärende får stort utrymme i media. Hur vore det om samma media – med samma beslutsamhet – granskade sin rapportering av andra JO-anmälningar.

Ett exempel i mängden av nonchalerade fall är detta: En JO-anmälan av en chefstjänsteman, enhetschef i Länsstyrelsen Västerbotten juni 2009, fick inte ens ett omnämnande. Ärendet gällde bl.a vägran att besvara skrivelser från sakägaren i frågor som gällde en provisorisk miljödom. Både när det gäller anmälan mot landstinget och exemplet med länsstyrelsen kan det handla om passivitet och översitteri som allvarligt kan skada nyhetsförmedling och medborgerliga rättigheter.

Media bör i eget och i allmänhetens intresse förbättra sin bevakning av JO-anmälningar överhuvud taget. Inte bara när media, här Norran med flera själva står för anmälan till JO.

Läs mer på Medievärlden.