Vindkraftverk kan störa nattsömnen

Med ett snett leende kommer detta ur nyhetsuppläsarens mun i SVT2, Aktuellt, kort i en mening som sista inslag. Han hänvisar vidare till svt.se.

Forskning om sambandet mellan vindkraftsbuller och sömnproblem har lagts fram vid flera tillfällen under minst 10 år. Det är oförsynt av SVT att behandla sömnproblemen på ett så nonchalant sätt. Dessutom kommer nyheten i skugga av de allt överskuggande rapporterna om Corona och om nedgången i ekonomin.

Pratkvarnarna och lögnarna kan fortsätta att skämmas.

Gamla vanor kommer till heders i samband med deklarationen

För oss var det en nostalgiresa att lämna våra deklarationer i Sundbyberg idag. Kändes inte alls som ett tvång, tvärtom det kändes som rena nöjet att kunna behålla gamla vanor i dessa corona-tider. Skatteverket har sitt kontor på Sturegatan som är en affärsgata med anor. Jag visste att man inte skulle ha mottagning av deklarationer just där, men jag ville återuppleva känslan av solidaritet med dem som alltid är ute i sista minuten. Numera är Skatteverket ytterst serviceinriktat, vilket visade sig med ett anslag i fönstret om öppethållande imorgon måndag den 4 maj för allmänheten att lämna sista dagen. Nu gjorde vi så att vi åkte till den jättestora terminalen vid Tomteboda, nu med Postnord. Men ack så mycket roligare det var med Posten. På den gamla goda tiden fanns en hel rad med brevlådor som bara stod och väntade på brevets vänner. Då hade man högfrekvent tömning alla veckans 7 dagar. Så icke nu. Tömning måndag–fredag kl 18. Basta. Med kännedom om skatteindrivningens och postgångens väsen lade vi i våra kuvert, väl vetande att de inte skulle nå fram sista dagen den 4 maj. Våra deklarationer når Skatteverket tidigast den 5 maj. Om de kommer fram överhuvudtaget. Vi snackar ju om Postnord med sitt system för sannolik utbärning. Men vi tog risken att följa samma rutt som förra året och flera år före det för vår nostalgiresa att lämna våra privata deklarationer för skatteåret 2019. Skatteverket kommer troligen inte att begära förseningsavgift, ett corona-år.

Corona-effekten i opinionsmätningar

Som väntat fick det största partiet S ökad andel av opinionen när en allvarlig kris blev ett faktum för svenska folket. Corona-krisen. S fick inte ökningen gratis enär de mobiliserade sina främsta företrädare som lade fram förslag om kraftfulla åtgärder för riksdagen att ta ställning till. Här hade regeringen ett stort övertag med kopplingen till statens finanser. Effekterna får komma senare och då öppnas möjligheter för kritik. Då får vi se om viljan till samförstånd består eller om något annat händer. Drömläge för opportunister!

Det kan tänkas att partierna hamnar i överbudspolitik, men det lär inte påverka förstaplatsen för S i opinionssiffrorna. När nu 1 maj firas är det slående hur lite utrymme som internationell solidaritet får i de digitala 1 majdemonstrationerna. Kännedomen och rapporteringen om förhållanden i tredje världen är låg. Däremot rapporteras om förhållanden i EU och USA. Om Kina, Indien och övriga Asien får vi inte veta mycket i svenska media. Förhållandena i Mellanöstern, Afrika och Sydamerika lär var fruktansvärda och underrapporterande. Vi vet för lite. De svenska politikerna engagerar sig starkt för Sverige vilket är bra, men världen i stort får inte glömmas bort. S bör tänka ”lätt fånget, lätt förgånget”.

Konjunkturbedömningar i Corona-tider

Experter kan komma att ifrågasättas hårdare i samband med Corona-krisen. Folkhälsomyndigheten har i år hunnit få både ros och ris. Ansvar, helt eller delvis, för brister i beredskap vilar på myndigheten. Ansvaret för styrning av pandemins förlopp i Sverige har alltmer kommit i fokus vid jämförelse med de nordiska länderna.

Nedgången i konjunkturen har bedömts av en rad institutioner och media. I regel har man gjort siffermässiga bedömningar, särskilt av arbetslöshetens utveckling i närtid och för 2021 och 2022. Det är patetiskt att höra hur man sätter siffror på utvecklingen med procenttal och delar av procent samtidigt som man förklarar att det är svårare än någonsin att göra prognoser. Man riskerar sin trovärdighet. Det är faktiskt inget som hindrar att låta den verbala beskrivningen harmoniera med den kvantitativa. De av media utvalda experterna och även andra experter tappar trovärdighet. Det är inte bra. Vi behöver experter och bör vårda kontakterna med dem och deras möjligheter att göra ett bra arbete. Så är det inte idag för den breda allmänheten.

Retorik och epidemiologi

Svenska folket har fått ta del av information från representanter för Folkhälsomyndigheten och andra experter inom epidemiologi och närliggande ämnen. Rutiner för information har etablerats och processen mal på dag för dag. Vi har mött vältalighet och engagemang. Man kan bli förvånad över att experterna inte lyckats förklara matematisk statistik bättre än vad som skett. Vad som har saknats är sifferexempel insatta i diagrammen. Visst har det förekommit men i regel har man på hög abstraktionsnivå visat en s.k. normalfördelning som skjutsats fram och tillbaka för att visa hur kurvan kan plattas till. En horisontell linje utan siffror har fått representera kapacitetstaket i vården av smittade.

Ett logiskt problem tycks ha varit begreppet ”platå” som ständigt återkommit i Anders Temrells presentationer. Ordet har ingett falsk säkerhet hos allmänhet och kanske också vårdpersonal. Ordet platå låter som något stabilt. Ett tillstånd för smittans spridning i landet som är oföränderligt med liten risk för ökning eller fluktuationer. Det kan ha medfört att många människor har gjort sina egna tolkningar och tänkt ”faran över”. Experterna har förklarat att inget kan vara mer fel. Denna varning har förklingat ohörd hos alla dem som velat njuta av vackert väder i glada vänners lag där ”socialt avstånd” satts ur spel. Inte minst på alla uteserveringar där sol och alkohol påverkar omdömet.

Fortfarande vidhåller myndigheterna att det är den inslagna vägen som gäller. Vi befinner oss antagligen i ett avgörande skede där hela upplägget som myndigheterna skapat sätts på nya prov.

Tidsmarkörer för Corona-krisen per vecka 17

En omvälvande katastrof, en pandemi sätter spår i språket. Följande ord och uttryck kan bli viktiga tidsmarkörer för framtidens forskare, när låt oss säga tre eller fler finns i samma text:

  • i dessa tider
  • i dessa coronatider
  • Anders
  • hålla avstånd
  • social distansering
  • sköra äldre
  • riskgrupp
  • äldre
  • äldre äldre
  • kurva
  • smittade
  • döda
  • platta till kurvan
  • vi kanske finns på en platå
  • munskydd
  • skyddsutrustning
  • det kan man inte veta
  • tvätta händerna minst 20 sek
  • handsprit
  • stanna hemma om du känner minsta lilla symptom
  • vid minsta symptom

”Pandemi” och ”epidemiolog” har också förekommit ymnigt, men de orden hör också andra tider till. Nu har vi vecka 17. Om krisen fortsätter kommer listan att kunna göras längre. Även om det gjorts hjältemodiga arbetsinsatser att driva information, så finns många oklarheter. Det får bli föremål för kommande granskning.

Så uttrycker sig många – i dessa tider

Folkliga känslor under historisk omvälvning kan påverka språket. ”I dessa tider” har blivit ett vanligt uttryck både i skriftspråk och talspråk. Uttrycket används som ett sätt att signalera något som är ovanligt nu jämfört med tidigare, som en vädjan eller förväntan om att godta något som vi vanligtvis, det vill säga tidigare inte skulle godta, hålla för troligt eller uppfatta som nu. Uttrycket visar också att början och slut inte kan bestämmas. Tidsutdräkten måsta hållas vag. Platsen är obestämd. Känslan som förmedlas och tas emot är bestämd och obestämd samtidigt. ”Nutida” anges i ordböcker som synonym, men som heller inte är definierat med bestämd början och slut. Ordet används i historiska texter om händelser och fenomen med anspråk på att ha saklig grund. ”I dessa tider” kan vara svävande och även kommunicera uppgivenhet, ironi och uttrycka ett motsatsförhållande till den tid som varit.

Sökning på nätet ”i dessa tider” ger ett stort antal exempel. Senaste månaden ger nästan 40.000 träffar. Det ser ut som att Corona-krisen har frammanat ett folkligt tänkande som bland annat återspeglas i ett uttryck. Ett mantra? Vilka uttryck kan ha blivit vanliga i samband med Corona-krisen i andra språk än det svenska?

Export av EE-plast ger 1,7 miljoner i företagsbot

Av Miljörealisten

Foto från polisens utredning

En av El-kretsens godkända entreprenörer Kuusakoski Sverige AB får en företagsbot på 1,7 miljoner kronor för illegal export av plast från EE-avfall. Vid en inspektion i Hongkong den 25-26 april 2019 upptäcktes sju containrar innehållande 170 ton anmälningspliktigt avfall. Enligt uppgift skulle containrarna innehålla ”plastic scrap”. Detta stämde inte när myndigheterna i Hongkong kontrollerade lasten. Enligt Baselkonventionen ska illegalt avfall skickas tillbaka till avsändarlandet för att där tas om hand på korrekt sätt. Hongkong returnerade därför de sju containrarna den 29 april 2019 tillbaka till Gävle hamn.

När producentansvaret infördes 2001 bildades Elkretsen av elektronikproducenterna via sina branschorganisationer för att göra återvinningsprocessen smidigare. Man har ett nära samarbete med kommuner och återvinnare. När den uttjänta elektroniken och batterierna har samlats in transporteras de till någon av våra specialiserade återvinningsanläggningar för att demonteras. Efter demontering och sortering tas miljöfarliga komponenter om hand och de olika beståndsdelarna förädlas till nya råvaror eller energi.

En lokaltidning uppmärksammande att en entreprenör har fått en företagsbot för illegal export av avfall. Entreprenören har under 2019 skickat sex frakter med en medelvikt av 152 ton till Hongkong och Malaysia. Den 15 februari 2019 skickades sju containrar (170ton) med plast, sk. Plastic scrap WEEE mixed small (P3) i Big bags till Hongkong. Materialet kom från fragmenterad elektronik som var rik på plast. Entreprenören ansåg att detta material inte var tillståndspliktigt avfall. Myndigheterna i Hongkong gjorde en annan bedömning. Containrarna skickades åter till Gävle. Materialet inspekterades av polisen samt länsstyrelsen och bestod av plastavfall tillsammans med EE-avfall som kretskort och kabelrester.

Det var således inte plastavfall B3010 enligt Baselkonventionen. Entreprenören har därför gjort sig skyldig till otillåten avfallstransport genom att exportera blandat avfall till Hongkong, som inte är med i OECD-gemenskapen. Dessutom saknade transporten vissa dokument. Påföljden blev företagsbot om 1,7 miljoner kronor. Det var endast en av de sex frakterna som bötfälldes. Eftersom det endast var denna last som returnerades, kan förtaget inte straffas för de andra som kom fram till mottagaren, eftersom brott inte kan visas. Den förklaringen har en polis som arbetat med fallet gett.

Världen efter Greta

Slutet på klimatfrågan är nådd efter pandemin Coronas utbredning i världen. Nya förutsättningar råder. SwebbTV och intervjun med Jakob Nordangård gav idag hisnande perspektiv. Stora skeenden under 1900-talet kunde sättas i ett sammanhang med Rom-klubben och World Economic Forum som institutioner för världens makthavare och storkapitalister med familjen Rockefeller som initiativtagare. Allt handlar om makt och världsherravälde. Även Wallenberg-familjen spelar en roll i spelet. En central iakttagelse är det arbete som bedrivs vid möten i Davos varje år nämligen ett scenario-spel som deltagarna vid konferensen kan delta i. Exempelvis kan de för World scenario 2030 träna sig på analyser av framtida förutsättningar långt före resten av världen. Detta är en avgörande faktor enligt Nordmangård. Framtiden kan komma att avskaffa gränser som återstår för att istället införa digitala gränser. Tekniskt kan det ske med att människorna får ett chip inopererat med alla uppgifter om bäraren. Detta skulle vara en del för att möjliggöra kontroll av varje individ som bär ett sådant chip. Användningen skulle kunna se ut som man redan idag praktiserar med hjälp av smartphone i Kina, där ”poäng” tilldelas eller fråntas individen efter kommunistpartiets regelverk. Styrning och kontroll skulle kunna tillämpas för de mål som är uppsatta inom FN. Med tanke på smittspridning kan ett chip svara på om bäraren har vaccinerat sig vilket kan göras till ett tvång för att slippa de begränsningar som annars skulle inträda för resor, sjukvård, konsumtion av vissa varor och tjänster etc. Många har läst och hört om dagens system i Kina. De flesta hånler och säger att sådant kan bara förekomma i en diktatur som Kina. Nu låter det möjligt även för andra delar av världen, om inte vi alla sätter stopp. Det måste ske utan Greta som är förbrukad i egenskap av enfrågeaktivist.

Intervjun i SwebbTV visar också på den idéhistoriska kraft som Jakob Nordangård har skaffat sig genom långa studier och forskarutbildning som genomsyrar vad han kan visa upp. Hans senaste bok är:
Nordangård, Jacob, Rockefeller: en klimatsmart historia, Första utgåvan, Stiftelsen Pharos, Norrköping, 2019.
Han var idégivare och mångårig skribent i Klimatuppupplysningen men växlade in på ett spår för ett par år sedan med stiftelsen Pharos som gett honom större frihet och större bredd med bl a arkitekturhistoria. Han är också utövande musiker, något som han verkar lite mallig för. Inom idéhistoria har han funnit sitt område som inte inte begränsas till vetenskapen. Han kan också beskrivas som filosof med globala maktstrukturer som inriktning. Det rekommenderas att tolka hans analyser fritt med utrymme för omprövning. Hans visioner är omstörtande mot bakgrund av Corona-krisen.

Lögn, förbannad lögn och statistik

Detta citat som lär komma från Mark Twain, har kommit till heders i dessa Corona-tider. Kina har legat först med lögner, när det nu uppdagats att siffran för avlidna i Corona sägs ligga 1600 över tidigare uppgift för Wuhan. Vips kommer media med beskedet att även det är en kraftig underdrift, så vad ska man tro? Men även i Sverige har vi haft problem med vederhäftiga siffror, till del beroende på eftersläpning med aktuell information efter helger. Men det går också att lägga dimridåer utan siffror. Den branta stigningen i kurvan har använts. ”Vi kanske ligger på en platå”, har använts flitigt vilket inte bidragit så värst mycket till klarhet. Det tog lång tid innan äldreboendes problem framhävdes och att bristerna i utrustning och utbildning hos personalen på äldreboenden slogs fast. Man har varit sparsam med siffror specifikt för äldreboenden. Har det funnits ett medvetet undanhållande? Information har i hög grad kommit att handla om sagesmännens trovärdighet och förmågan att tala och förkroppsliga en Corona-sanning.Det har ändå fungerat ganska bra. Frågan är hur det kommer att se ut i fortsättningen. Kommer huvudaktörerna att hålla i längden? Får vi en förtroendekris? Det kan inte bemästras med statistik.