Konjunkturbedömningar i Corona-tider

Experter kan komma att ifrågasättas hårdare i samband med Corona-krisen. Folkhälsomyndigheten har i år hunnit få både ros och ris. Ansvar, helt eller delvis, för brister i beredskap vilar på myndigheten. Ansvaret för styrning av pandemins förlopp i Sverige har alltmer kommit i fokus vid jämförelse med de nordiska länderna.

Nedgången i konjunkturen har bedömts av en rad institutioner och media. I regel har man gjort siffermässiga bedömningar, särskilt av arbetslöshetens utveckling i närtid och för 2021 och 2022. Det är patetiskt att höra hur man sätter siffror på utvecklingen med procenttal och delar av procent samtidigt som man förklarar att det är svårare än någonsin att göra prognoser. Man riskerar sin trovärdighet. Det är faktiskt inget som hindrar att låta den verbala beskrivningen harmoniera med den kvantitativa. De av media utvalda experterna och även andra experter tappar trovärdighet. Det är inte bra. Vi behöver experter och bör vårda kontakterna med dem och deras möjligheter att göra ett bra arbete. Så är det inte idag för den breda allmänheten.

Retorik och epidemiologi

Svenska folket har fått ta del av information från representanter för Folkhälsomyndigheten och andra experter inom epidemiologi och närliggande ämnen. Rutiner för information har etablerats och processen mal på dag för dag. Vi har mött vältalighet och engagemang. Man kan bli förvånad över att experterna inte lyckats förklara matematisk statistik bättre än vad som skett. Vad som har saknats är sifferexempel insatta i diagrammen. Visst har det förekommit men i regel har man på hög abstraktionsnivå visat en s.k. normalfördelning som skjutsats fram och tillbaka för att visa hur kurvan kan plattas till. En horisontell linje utan siffror har fått representera kapacitetstaket i vården av smittade.

Ett logiskt problem tycks ha varit begreppet ”platå” som ständigt återkommit i Anders Temrells presentationer. Ordet har ingett falsk säkerhet hos allmänhet och kanske också vårdpersonal. Ordet platå låter som något stabilt. Ett tillstånd för smittans spridning i landet som är oföränderligt med liten risk för ökning eller fluktuationer. Det kan ha medfört att många människor har gjort sina egna tolkningar och tänkt ”faran över”. Experterna har förklarat att inget kan vara mer fel. Denna varning har förklingat ohörd hos alla dem som velat njuta av vackert väder i glada vänners lag där ”socialt avstånd” satts ur spel. Inte minst på alla uteserveringar där sol och alkohol påverkar omdömet.

Fortfarande vidhåller myndigheterna att det är den inslagna vägen som gäller. Vi befinner oss antagligen i ett avgörande skede där hela upplägget som myndigheterna skapat sätts på nya prov.

Tidsmarkörer för Corona-krisen per vecka 17

En omvälvande katastrof, en pandemi sätter spår i språket. Följande ord och uttryck kan bli viktiga tidsmarkörer för framtidens forskare, när låt oss säga tre eller fler finns i samma text:

  • i dessa tider
  • i dessa coronatider
  • Anders
  • hålla avstånd
  • social distansering
  • sköra äldre
  • riskgrupp
  • äldre
  • äldre äldre
  • kurva
  • smittade
  • döda
  • platta till kurvan
  • vi kanske finns på en platå
  • munskydd
  • skyddsutrustning
  • det kan man inte veta
  • tvätta händerna minst 20 sek
  • handsprit
  • stanna hemma om du känner minsta lilla symptom
  • vid minsta symptom

”Pandemi” och ”epidemiolog” har också förekommit ymnigt, men de orden hör också andra tider till. Nu har vi vecka 17. Om krisen fortsätter kommer listan att kunna göras längre. Även om det gjorts hjältemodiga arbetsinsatser att driva information, så finns många oklarheter. Det får bli föremål för kommande granskning.

Så uttrycker sig många – i dessa tider

Folkliga känslor under historisk omvälvning kan påverka språket. ”I dessa tider” har blivit ett vanligt uttryck både i skriftspråk och talspråk. Uttrycket används som ett sätt att signalera något som är ovanligt nu jämfört med tidigare, som en vädjan eller förväntan om att godta något som vi vanligtvis, det vill säga tidigare inte skulle godta, hålla för troligt eller uppfatta som nu. Uttrycket visar också att början och slut inte kan bestämmas. Tidsutdräkten måsta hållas vag. Platsen är obestämd. Känslan som förmedlas och tas emot är bestämd och obestämd samtidigt. ”Nutida” anges i ordböcker som synonym, men som heller inte är definierat med bestämd början och slut. Ordet används i historiska texter om händelser och fenomen med anspråk på att ha saklig grund. ”I dessa tider” kan vara svävande och även kommunicera uppgivenhet, ironi och uttrycka ett motsatsförhållande till den tid som varit.

Sökning på nätet ”i dessa tider” ger ett stort antal exempel. Senaste månaden ger nästan 40.000 träffar. Det ser ut som att Corona-krisen har frammanat ett folkligt tänkande som bland annat återspeglas i ett uttryck. Ett mantra? Vilka uttryck kan ha blivit vanliga i samband med Corona-krisen i andra språk än det svenska?

Export av EE-plast ger 1,7 miljoner i företagsbot

Av Miljörealisten

Foto från polisens utredning

En av El-kretsens godkända entreprenörer Kuusakoski Sverige AB får en företagsbot på 1,7 miljoner kronor för illegal export av plast från EE-avfall. Vid en inspektion i Hongkong den 25-26 april 2019 upptäcktes sju containrar innehållande 170 ton anmälningspliktigt avfall. Enligt uppgift skulle containrarna innehålla ”plastic scrap”. Detta stämde inte när myndigheterna i Hongkong kontrollerade lasten. Enligt Baselkonventionen ska illegalt avfall skickas tillbaka till avsändarlandet för att där tas om hand på korrekt sätt. Hongkong returnerade därför de sju containrarna den 29 april 2019 tillbaka till Gävle hamn.

När producentansvaret infördes 2001 bildades Elkretsen av elektronikproducenterna via sina branschorganisationer för att göra återvinningsprocessen smidigare. Man har ett nära samarbete med kommuner och återvinnare. När den uttjänta elektroniken och batterierna har samlats in transporteras de till någon av våra specialiserade återvinningsanläggningar för att demonteras. Efter demontering och sortering tas miljöfarliga komponenter om hand och de olika beståndsdelarna förädlas till nya råvaror eller energi.

En lokaltidning uppmärksammande att en entreprenör har fått en företagsbot för illegal export av avfall. Entreprenören har under 2019 skickat sex frakter med en medelvikt av 152 ton till Hongkong och Malaysia. Den 15 februari 2019 skickades sju containrar (170ton) med plast, sk. Plastic scrap WEEE mixed small (P3) i Big bags till Hongkong. Materialet kom från fragmenterad elektronik som var rik på plast. Entreprenören ansåg att detta material inte var tillståndspliktigt avfall. Myndigheterna i Hongkong gjorde en annan bedömning. Containrarna skickades åter till Gävle. Materialet inspekterades av polisen samt länsstyrelsen och bestod av plastavfall tillsammans med EE-avfall som kretskort och kabelrester.

Det var således inte plastavfall B3010 enligt Baselkonventionen. Entreprenören har därför gjort sig skyldig till otillåten avfallstransport genom att exportera blandat avfall till Hongkong, som inte är med i OECD-gemenskapen. Dessutom saknade transporten vissa dokument. Påföljden blev företagsbot om 1,7 miljoner kronor. Det var endast en av de sex frakterna som bötfälldes. Eftersom det endast var denna last som returnerades, kan förtaget inte straffas för de andra som kom fram till mottagaren, eftersom brott inte kan visas. Den förklaringen har en polis som arbetat med fallet gett.

Världen efter Greta

Slutet på klimatfrågan är nådd efter pandemin Coronas utbredning i världen. Nya förutsättningar råder. SwebbTV och intervjun med Jakob Nordangård gav idag hisnande perspektiv. Stora skeenden under 1900-talet kunde sättas i ett sammanhang med Rom-klubben och World Economic Forum som institutioner för världens makthavare och storkapitalister med familjen Rockefeller som initiativtagare. Allt handlar om makt och världsherravälde. Även Wallenberg-familjen spelar en roll i spelet. En central iakttagelse är det arbete som bedrivs vid möten i Davos varje år nämligen ett scenario-spel som deltagarna vid konferensen kan delta i. Exempelvis kan de för World scenario 2030 träna sig på analyser av framtida förutsättningar långt före resten av världen. Detta är en avgörande faktor enligt Nordmangård. Framtiden kan komma att avskaffa gränser som återstår för att istället införa digitala gränser. Tekniskt kan det ske med att människorna får ett chip inopererat med alla uppgifter om bäraren. Detta skulle vara en del för att möjliggöra kontroll av varje individ som bär ett sådant chip. Användningen skulle kunna se ut som man redan idag praktiserar med hjälp av smartphone i Kina, där ”poäng” tilldelas eller fråntas individen efter kommunistpartiets regelverk. Styrning och kontroll skulle kunna tillämpas för de mål som är uppsatta inom FN. Med tanke på smittspridning kan ett chip svara på om bäraren har vaccinerat sig vilket kan göras till ett tvång för att slippa de begränsningar som annars skulle inträda för resor, sjukvård, konsumtion av vissa varor och tjänster etc. Många har läst och hört om dagens system i Kina. De flesta hånler och säger att sådant kan bara förekomma i en diktatur som Kina. Nu låter det möjligt även för andra delar av världen, om inte vi alla sätter stopp. Det måste ske utan Greta som är förbrukad i egenskap av enfrågeaktivist.

Intervjun i SwebbTV visar också på den idéhistoriska kraft som Jakob Nordangård har skaffat sig genom långa studier och forskarutbildning som genomsyrar vad han kan visa upp. Hans senaste bok är:
Nordangård, Jacob, Rockefeller: en klimatsmart historia, Första utgåvan, Stiftelsen Pharos, Norrköping, 2019.
Han var idégivare och mångårig skribent i Klimatuppupplysningen men växlade in på ett spår för ett par år sedan med stiftelsen Pharos som gett honom större frihet och större bredd med bl a arkitekturhistoria. Han är också utövande musiker, något som han verkar lite mallig för. Inom idéhistoria har han funnit sitt område som inte inte begränsas till vetenskapen. Han kan också beskrivas som filosof med globala maktstrukturer som inriktning. Det rekommenderas att tolka hans analyser fritt med utrymme för omprövning. Hans visioner är omstörtande mot bakgrund av Corona-krisen.

Lögn, förbannad lögn och statistik

Detta citat som lär komma från Mark Twain, har kommit till heders i dessa Corona-tider. Kina har legat först med lögner, när det nu uppdagats att siffran för avlidna i Corona sägs ligga 1600 över tidigare uppgift för Wuhan. Vips kommer media med beskedet att även det är en kraftig underdrift, så vad ska man tro? Men även i Sverige har vi haft problem med vederhäftiga siffror, till del beroende på eftersläpning med aktuell information efter helger. Men det går också att lägga dimridåer utan siffror. Den branta stigningen i kurvan har använts. ”Vi kanske ligger på en platå”, har använts flitigt vilket inte bidragit så värst mycket till klarhet. Det tog lång tid innan äldreboendes problem framhävdes och att bristerna i utrustning och utbildning hos personalen på äldreboenden slogs fast. Man har varit sparsam med siffror specifikt för äldreboenden. Har det funnits ett medvetet undanhållande? Information har i hög grad kommit att handla om sagesmännens trovärdighet och förmågan att tala och förkroppsliga en Corona-sanning.Det har ändå fungerat ganska bra. Frågan är hur det kommer att se ut i fortsättningen. Kommer huvudaktörerna att hålla i längden? Får vi en förtroendekris? Det kan inte bemästras med statistik.

Kina vill bygga fabrik vid Northvolt i Skellefteå

För inte länge sedan läste vi om Kinas jättesatsning i Markbygden vindkraft. Nu kan vi läsa om fabrik vid Northvolt. Kommentarerna till artikeln problematiserar investeringen. En skribent tror inte att några batterier kommer att produceras. En annan skribent visar på utsläpp i strid med miljöbalken. En tredje pekar på den svenska godtrogenheten att släppa in Kina. En fjärde talar om att 90 procent av arbetskraften kan bli kinesisk.

Företrädare för kommunen har inte yttrat sig. Var denna fabrik med redan från början i förhandlingarna om storsatsningen Northvolt, men att man valde att hålla projektet hemligt för kommuninvånarna?

Kalla kårar går längs ryggen efter rapporter om Kina som duggar tätt. Nu senast om ett kinesiskt universitet Fudan i Budapest, Ungern, som har inskrivet i stadgarna att vara lojalt till den kinesiska staten och kommunistpartiet.

Vad kriser har gemensamt

Corona-krisen har tagit över klimatkrisen. Orsaken till Corona tillskrevs marknader med levande djur i Wuhan, Kina. Levande djur av många slag som slaktas på plats, på marknadsplatsen. Pandemiexperten Björn Olsson förklarade i TV att virus söker och får nya värddjur i den miljö som skapas på marknaderna. Människan är också att betrakta som värddjur. Den här typen av marknader finns i Kina och hela Asien, liksom i andra världsdelar. Människan sätter sig över naturen. Makthavarnas och gräsrötternas intressen möts i det system som finns med djurhållning och konsumtion. Djurhållningen, här småskalig, skapar arbetstillfällen för befolkningen och makthavarna avlastas i sitt ansvar att bygga samhällen och livets nödtorft. Utan förståelse för konsekvenserna kan omfattande katastrofer bryta ut lokalt och i hela världen, något vi kan se med Corona. Journalisterna har gjort ett bra arbete genom att närvara i Italien, England, USA, Kina med flera länder. De har kunnat vara TV-tittarnas ersättare, undersökt och ställt inträngande frågor. Uppburna vetenskapare har ofta velat föregripa kunskapsinhämtningen och kommit med spekulationer om framtiden.

Även klimatkrisen har starka samband till livsmedelsförsörjningen. Animalieproduktionen har under sekler skapat rubbningar i den ekologiska balansen. Det har framkommit i vetenskapliga rapporter på en annan nivå med fokus på koldioxid och klimatförändring. Det är fullt möjligt att ta livsmedelsproduktionen, här storskalig, med förödande stor andel animalier som fokus.

Med Corona-krisen förutspås en kraftig ökning av fattigdom i världen. Sambandet till livsmedelsförsurning är uppenbar. Svält, sjukdom och död blir följden.

Vi kan även tala om energikris, där ropen efter förnyelsebart varit dominanta. Många tänker då på vindkraft. Men är verkligen vindkraftverk förnyelsebara? Med stilla eftertanke kan vem som helst inse att beteckningen förnyelsebart är missvisande.Efter ca 20 år är verken uttjänta, såväl fundament som torn och motorblad. De orealistiska förväntningarna på tillgång av billig energi skapar orealistiska förväntningar på konsumtion, där köttkonsumtionen hotar öka i utvecklingsländer och Kina. Även i västvärlden kan köttkonsumtionen komma att ligga kvar på en hög nivå. Med begrepp som flexitarian kan den etiska idén gå förlorad. Det är fullt tänkbart att äta anklever och krispig sallad och inbilla sig att man har uträttat något bra. Tyvärr har kockcelebriteter och media erövrat utvecklingen och kör i eget intresse, där etik och logik kommer på undantag. Det är en plåga att se TV-kockarna blanda gott med ont i tron att summan är god.

Vad blir nästa kris? När Corona är över finns en eftermarknad för många intellektuella branscher, att smida medan järnet är varmt. Sedan kommer en tid när glömskan tar över. Detta kommer inte att hindra media och akademien att mediera och forska. Det ger små effekter på den stora massan. Nästa kris kommer, var så säker, men vi vet inte när och vad. Supermakterna med intresse att hota eller kuva resten av världen kommer att kunna flytta fram sina positioner när de lärt sig de fundamentala bristerna i beredskap hos de underkuvade. Världen blir mer osäker trots eller tack vare teknisk utveckling.

Risker att utelämna partier i Corona-krisen

Under kalla krigets dagar utelämnades kommunisterna i beslut som ansågs känsliga för Sveriges relationer till västmakterna och därmed också östblocket. Principen skulle vara ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Forskning har visat att Sverige skulle få skydd av NATO efter diplomatins medverkan. Sverige gjorde uppoffringar och tjänster i utbyte, som i signalspaning genom FRA- Försvarets radioanstalt. Det här förhållandet är välkänt sedan länge. Uteslutning av kommunisterna i försvarsfrågor var kontroversiellt men det var inte möjligt att visa på en annan handlingsväg utifrån rådande terrorbalans mellan öst och väst.

När nu regeringen ska stifta lagar för att möjliggöra snabba beslut i akuta situationer har januariregeringen öppnat för samarbete med M, men inte V och SD. Detta kan skapa grogrund för spekulationer om att Corona-koalitionen vill kunna mörka. I det korta perspektivet behöver det inte vara ett stort problem. Men när och om dåliga beslut fattas i samband med Corona då får SD möjlighet att kritisera. Teoretiskt även V. Det vore mycket olyckligt. Men å andra sidan kan det ur demokratisk synpunkt vara en vinst att skapa utrymme för demokratisk kritik. KD har hittills lämnats utanför denna diskussion. Här slås en kil mellan M och KD, något som borde ses som sekundärt i ett sammanhang som ser ut som den svåraste krisen i modern tid.

PS: SvD rapporterade kl 18:43 tisdagen den 7 april:

Efter långa partiledaröverläggningar fick regeringen på tisdagen samtliga riksdagspartiers stöd för en krislag som tillfälligt ger regeringen ökade maktbefogenheter att stänga ned exempelvis restauranger och kommunikationer.