Vindkraftsparken på Gabrielsberget invigd

Investeringen är på 630 miljoner kr som Enercon och Svevind gör i första etappen med 20 vindkraftverk. Markägaren får under en 25-årsperiod ca 625 tusen kronor, dvs. mindre än en promille av investeringen. Markägaren påstår att han känner sig nöjd. 

Vindkraften är en samhällsekonomiskt urusel affär. Exploatörerna som Enercon och Svevind gör stora vinster.

Här berättar en markägare som har tagit emot en spottstyver, 20 tusen kronor för markintrång per år. Han kunde har begärt 10-falt mer utan att det hade märkts i Enercons och Svevinds kassakista som översvämmas av skattesubventioner från näringsminister Maud Olofsson.


 (Uppdatering 2013-03-17: SVT har tagit bort detta klipp)

Yttrande till MiljöDomstolen inlämnat

Som sakägare lämnade Urban Zingmark personligen idag in ett yttrande till Miljödomstolen, i mål M 4903-04 Ragn-Sells Fagerliden AB. Yttrandet avser prövotidsutredningen och förslaget till slutliga villkor.

Några citat: 

Yrkande

Mitt förstahandsyrkande är att prövotidsredovisningen inte godkänns. Bolaget bör ges en rimlig tid att komplettera prövotidsredovisningen så att den blir fullständig. Under denna tid bör de provisoriska villkoren skärpas enligt vad som följer i den tekniska inlagan…

Motiveringar

Bolagets ofullständiga prövotidsredovisningar kan inte utgöra hinder för Miljödomstolen att fastställa strängare provisoriska villkor under en fortsatt prövotid. Den förlängda prövotiden bör inte vara mer än ett år.

Även om Miljödomstolen nu har att fatta beslut om prövotidsredovisning, vill vi ändå beröra frågan om återkallande av tillstånd. Vi kommer närmast att inge en begäran om återkallande enligt bestämmelserna i Miljöbalken kap 24, före eller efter Miljödomstolens beslut i föreliggande mål. 

Läs hela Yttrandet 2011-01-17 (pdf)

Bilagor:

  1. Teknisk utredning utförd av Göran Bergström, WSP Samhällsbyggnad (pdf)
  2. För information – Ragn-Sells avfallsanläggning Fagerliden, historik, Göran Bergström, WSP Samhällsbyggnad (pdf)
  3. För information – Om Ragn-Sells Fagerliden AB:s avfallsanläggning, Bernd Stymer, SkyddaMiljön.nu, ideell förening Robertsfors kommun (pdf)

Dessa frågor bör ställas vid varje samråd!

Claes-Erik Simonsbacka, Bureå har engagerat sig för säker miljö som författare, kursledare och konsult. Här ger han i sammanfattning sin syn på samråd. Planmässiga övergrepp och åsidosättande av regelverk är ett verkligt hot för medborgarna och demokratin. 

Inga eller undermåliga samråd har hållits, kring frågor som har med både Fagerliden och vindkraft att göra. Ofta har besluten redan fattats, och i fallet Fagerliden hade till och med verksamheten påbörjats innan samrådet!

Ett korrekt samråd bör behandla och svara på åtminstone de uppenbara frågorna som befintliga lagar och förordningar belyser, t ex Miljöbalken, EU/EG produktdirektiv mm. Att samråd inte hålls, inte utlyses eller genomförs korrekt, och att man inte tar upp de uppenbara frågorna gör att man kan ifrågasätta myndigheters hela verksamhet. Jobbar de verkligen för att säkerställa lokalbefolkningens säkerhet och boendemiljö samt för en långsiktigt hållbar lokal miljöutveckling? Eller jobbar myndigheterna för företagen som vill etablera nya verksamheter och göra stora ekonomiska vinningar, ofta även genom att tulla på regelverk och insyn samt blunda för lagbrott?

Klicka på (Mer) för ett samlingsdokument för de frågor som ska ställas i samråd, kring vindkraftfrågor. Men självklart måste liknande dokument framställas innan andra verksamheter gravt förändrar både vår och miljöns framtid. "Hållbara Robertsfors" och inkorrekt pålysta samråd kring Fagerliden var i total avsaknad av sådana dokument. [@more@]

 

Vindkraftverk – Exempel på maskinsäkerhetsrelaterade frågor som bör ställas och klarläggas vid samrådsmöten.

XYZ AB 

Att XYZ AB har det slutliga ansvaret för att maskinen, vindkraftverk, uppfyller fordringar/krav i enlighet med alla relevanta rättsakter då vindkraftverken tas i drift oavsett om de är CE-märkta eller ej innebär, att bolaget måste ha nödvändiga kunskaper om de relevanta bindande rättsreglerna och dess tillämpning. XYZ AB har därigenom även skyldighet, att informera/redovisa för sakägare, andra berörda och berörda myndigheter om alla föreliggande säkerhetsrisker och vilka åtgärder bolaget kommer att vidta för att garantera, att t.ex. människor inte kan eller kan tänkas kunna utsättas för skada och/eller olägenheter under vindkraftverkens livstid.

Samråd

Vid detta samråd begär undertecknade att XYZ AB påvisar bl.a. att miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1 § punkt 1 uppfylls, dvs. att människor hälsa skyddas mot skador och olägenheter samt att de relevanta EG-produktdirektivens grundläggande (väsentliga) arbetsmiljö- hälso- och säkerhetskrav uppfylls så, att vindkraftverken kan CE-märkas och tas i drift helt i överensstämmelse med de grundläggande kraven. 

Detta dokument med XYZ AB:s svar skall enligt undertecknarnas begäran infogas i protokollet från samrådet.

Med anledning härav begärs att XYZ AB vid detta samråd skall redovisa för alla de riskkällor som noterats av vindkraftverkets tillverkare och XYZ AB, och som kan ge upphov till farliga risksituationerna i anslutning till dessa, exempelvis:

  1. Vad är räckvidden, skyddsområdet, för utkastande föremål som iskast, blad och bladdelar etc. ("Worst-Case Scenario")?
  2. Uppfylls krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) om skyddsområdet runt vindkraftverk inte är så inhägnad, att skyddsområdet inte kan beträdas då vindkraftverk är i drift?
  3. Uppfyller säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 (”Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet”), 1.2.2 (”Manöverdon”), 1.2.4 (”Stoppanordningar”) och 1.2.7 (”Fel i styrkrets”). Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, (”Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”)? 
  4. Är vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka ett farligt tillstånd, utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet – Maskiners el utrustning – Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas.
  5. Då vindkraftverken utgör betydande risker för brand vill vi veta om nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 ("Brand”), uppfylls?
  6. a/ Då vibrationer utgör en mycket stor säkerhetsrisk vill vi veta om säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC, bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 ("Vibrationer”), uppfylls?
    b/ Är vindkraftverken försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som uppfyller MD:s och grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en ev. avisningscykel?
  7. Uppfyller, på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, skyddsanordningar/skyddssfuntioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer) relevanta fordringar på säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)? 
  8. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav begärs härmed, att XYZ AB redogör för hur respektive noterad risk skall åtgärdas.
  9. Har vindkraftverkets "Tillverkare" genom bruksanvisningen informerat XYZ AB om kvarvarande risker (MD, bilagan punkt 1.1.2 b), som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits? Har XYZ AB erhållit sådan information om kvarvarande risker begär vi nu, att få besked om vilka åtgärder som bolaget vidtar för att eliminera risken (-erna).
  10. Uppfylls krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”)?
  11. Uppfyller vindkraftverken alla krav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC?
  12. ”Tillverkaren”/”Importören skall enligt maskindirektivet identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav begär vi, att få uppgift på den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa på uppställningsplatsen, som befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan p.g.a.:
    Iskast?
    Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning?
    Utkastande delar av rotorblad?
    Utkastande rotorblad?
    Fallande vindkraftverk?
    Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen?
    Brand?
  13. Begäran, att gränsvärden för ljudnivån redovisas för de planerade nya vindkraftverken med beaktande av ljudnivån då rotorbladen är isbelagda och ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken, beaktas. 
  14. Begäran om, att en kombination av gränsvärden för A-vägd och C-vägd ljudnivå föreskrivs i tillståndet.
Fråga till byggnadsnämnden
Har eller kommer byggnadsnämnden i områdesbestämmelsen eller detaljplanen, att minst beakta tillverkarens krav på skyddsavståndet, på uppställningsplatsen, från vindkraftverket (-en) till allmänna och enskilda vägar? 
Ett ställningstagande i kommunens vindkraftsplan blir juridiskt bindande om den följs upp med områdesbestämmelser eller detaljplan.
Noteringar
Av AFS 2008:3 framgår bland annat, att ”Tillverkaren”/”Importören” skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa.
Det är ”Tillverkarens”/”Importörens” fulla ansvar att en maskin som vindkraftverk, på uppställningsplatsen, helt uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med MD:s bilaga 1. Men också de certifieringsprocedurer som finns angivna i 8-10 §§ skall ha iakttagits innan en maskin får släppas ut på marknaden eller eljest avlämnas för att tas i drift eller tas i bruk. Detta innebär tydligt och klart, att det är tillverkarens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. Alltså, de av ”Tillverkarens”/”Importören” uppgivna säkerhetskraven kan inte minskas av myndighet.
Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en delvis fullbordad maskin på marknaden, ska denne försäkra sig om att förfarandet i MD:s 14–15 §§ har fullgjorts.
”Tillverkaren”/Importörens” har ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (PAL, 1992:18). Produktansvar inträder enligt lagens 1 § när en produkt på grund av en säkerhetsbrist orsakar en skada på annat än produkten själv. Med säkerhetsbrist menas att produkten inte varit så säker som skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användningsområde, 3 §. Skadan måste ha uppkommit som en följd av att produkten i någon mån brister i säkerheten och behöver inte alltid bero på ett fel. Ett fel enligt avtal behöver inte innebära en säkerhetsbrist om produkten inte samtidigt kan anses vara farlig i någon aspekt och brista i rimlig säkerhet. En farlig egenskap kan också stämma överens med avtal och är således inget fel i köprättslig mening, men väl en säkerhetsbrist om säkerheten inte tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Solidariskt ansvar enligt PAL uppstår då säkerhetsbristen finns i en annan tillverkad beståndsdel till slutprodukten, eller om flera på annat sätt medverkat till farligheten i produkten. Den slutliga ”tillverkaren” svarar då solidariskt med ”Tillverkaren” eller ”Importören” av beståndsdelen.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Användare/verksamhetsutövare måste också själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda.
En arbetsgivare får endast använda maskinerna/vindkraftverken, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven.
OBSERVERA, tyvärr har erfarenheten entydigt visat, att "Tillverkarna"/"Importörerna" utfärdat EG-försäkran om överensstämmelse och anbringat CE-märkning utan att detta är berättigat. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) man vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
Underskrifter:
CC: Miljö- & byggnämnden, XXX Kommun.
Länsstyrelsen i YYY län. 

Att de aldrig lär sig!

"Dålig batteriförvaring anmäls" – skriver Hallandsekot, SR, när RagnSells anmäls för att inte ha förvarat batterier rätt de senaste nio åren. Läs mer. Batterierna var varken skyddade från regn eller låg invallade.

Att de aldrig lär sig. Beror det på att miljöbrott lönar sig? Att förvara batterier på ett sätt som skadar miljön kostar mindre än att bygga invallningar med geomembran (skyddsduk) och tak som regnskydd…

Hur mycket RagnSells redan solkiga anseende skadas är det ingen som räknar på. Om böter inte biter bör kännbara fängelsestraff utmätas för vanebrottslingar.

”Han vill stoppa Fagerliden!”

Läs gärna Västerbottens Folkblad fredag den 27 maj 2011! En hel del om nuläget för Fagerliden, anläggning för farligt avfall, kommer fram på en sida i papperstidningen. 

Kommentaren från RagnSells leder till motfrågor:

  • Vad vet RagnSells om opinionen? I Robertsfors vågar man inte sticka ut. Dessutom, bedömningen av Fagerliden ska ske efter miljöbalken och andra lagar.
  • Vad vet RagnSells om egenskaperna hos plastduk jämfört med gummiduk? RagnSells och länsstyrelsen har uppvisat referensprojekt för dammar med plastduk från år 2010 och  2008. De har inget objekt att uppvisa med samma hållbarhet och livslängd som de anläggningar som har gummiduk. WSP har visat på 12 objekt med gummiduk från åren 1979 till 2002. Dessa 12 objekt har inte haft haverier och läckage som på RagnSells Fagerliden.

Kravet kvarstår att RagnSells ska visa att "bästa möjliga teknik" används. Vi har väntat i fem år!

Läs hela artikeln här: Folkbladet 2011-05-27 sid12.pdf 

RagnSells Fagerliden AB, Robertsfors förlorare i konkurrensen om saneringsuppdrag i Skellefteå värt 4 miljoner kronor

Nu har Skellefteå kommun valt anbud för sanering av Scharins industriområde etapp 2. 

5900 ton massor ska schaktas bort, varav ca hälften klassas som farligt avfall. Massorna ska föras till anläggningar i Skellefteåhamn och Umeå.

Enligt anbudshandlingarna och tillgänglig information ska inte RagnSells Fagerliden i Robertsfors användas.

Valet har skett med urvalskriterierna pris, nyckelpersoners erfarenhet och genomförandeplan, där EkoTec, Skellefteåhamn fått högsta poäng. Turbulensen kring RagnSells med åtal för bl.a. miljöbrott och mutbrott har inte inte kommenterats offentligt av Skellefteå kommun. 

Säkramiljön är fortfarande kritisk till hela programmet för Scharins sanering med avseende på metoderna och idéerna.

All dokumentation finns här: Scharinsaneringen

 

Må marknaden och människorna straffa beslutsfattarna i Umeå!

Rivningen av k-märkta hus i Umeå har gjort oss uppgivna.

Vad återstår att göra? Besluten har fattats och vansinnet får härja fritt.

Rivningen av Thornbergska huset har blivit symbol för det samlade vansinnet.

Om detta vore ett isolerat problem skulle kanske skadan begränsas. Men det är inte så, hela staden kommer att utsättas för en omvandling. Ingen stor estetisk vision kan upptäckas i detta.

Det handlar om att göra om Umeå till en handelsplats och konsumtionsmaskin. Detta bäddas in i Kulturhuvudstadsår 2014 och skrytbygget Kulturväven och andra förledande desperationer. 

Som springschas, springpoke i butiker på somrarna på 1950-talet kan jag drömma mig tillbaka. När jag cyklade ut med blommor från Löfgrens blommor i Thornbergska huset, visste jag inte att huset skulle få en sådan symbolisk kraft. Speditionsfirman Henriksson fanns då på kajen, där nu det vidriga skrytbygget ska byggas. När jag cyklade på Tegsbron mellan färghandeln på Tegsborg vid brofästet och livsmedelsaffären Varuförmedlingen på Storgatan visste jag inte att utsikten från bron skulle förvandlas. Från trästaden Umeå vid älven till ett Umeå med skahajlajn därför att kommunpolitiker och byggmästare kunde få härja fritt. 

En folklig bojkott av kulturhuvudstadsåret kommer icke att bli nödvändig. Medborgarna i Umeå och många, många länsbor kommer att vara så trötta och besvikna att de redan har tappat lusten och tilltron. Marknaden, som Byggmästaren och sossarna trodde vara sin högsta beskyddare, kommer att frammana ett Götterdämmerung, ett kommersialismens Ragnarök.

 


P.S. 

Efter vår artikel ovan syntes följande skrällduser i VK, som förstärker intrycket av Ragnarök kring besluten i Umeå:

Umeå är inte i den bästa av världar (klicka)

Gogols klassiska teaterstycke "Revisorn" är en mästerligt exekverad satir om girighet, dumhet, fåfänga och om krypande inför den som för tillfället tycks ha makten. Likheterna med händelseutvecklingen i Umeå under senare år påtagliga. Mer undersökande journalistik skapar förutsättningar för att någon nutida Gogol författar en knivskarp komedi med stark lokal förankring, färdig att uppföras om tre år.

Det menar Anders E Björkman, webbredaktör på Västerbottens museum och kulturskribent i VK.

Och:

Manifestation mot flytten av biblioteket (klicka)

"Flytta inte vårat bibliotek, det skulle vara ett jävla svek!", ropar demonstranterna som samlats på Rådhustorget i Umeå på lördagen. Bakom manifestationen står nätverket Stoppa flytten av stadsbiblioteket.

Är svenska djurfabriker bättre?

I höstas kom boken "Eating animals" av Foer, på senvintern kom översättningen "Äta djur". Den är översatt till ett 40-tal språk. En svensk bok "Jordens herrar" av Strindlund har också väckt uppmärksamhet efter några års uppehåll för svenska debattörer inom djurrätt.

  (Klicka för större)

Ett motiv att ta in Foer och Strindlund i debatten är att deras djupgående kritik baserad på djurrätt är så sammanvävd med miljöfrågor, avfallsfrågor, klimatfrågor, energifrågor och resurshushållningen över huvud taget. De har också mycket att säga till lokalpolitikerna. Fler och fler kommunpolitiker försöker vinna politiska poäng genom att kräva att upphandling av skolmat ska innehålla krav på lokalproducerad ekologisk mat. Detta är baserat på en skev verklighetsbild. Vissa begrepp har bitit sig fast som honnörsbegrepp i den svenska debatten. Argumentationen kan starkt ifrågasättas. Läs t.ex. Lars Bäckström(c) i Robertsfors, förre kommunalrådet, blog här.

Citat (vår fetstil):

När vi i tisdags i kommunstyrelsen behandlade Centerpartiets Motion om att öka upphandlingen av lokalproducerad mat så ställde sig en enig kommunstyrelse bakom vårt förslag till beslut enligt nedan:

Inom lagen om offentlig upphandling finns möjligheter att ställa specifika krav. Vi anser att kött, fläsk, mejeriprodukter och ägg ska komma från djur som är uppfödda i enlighet med den djurskyddslagstiftning som vi har i Sverige.

Här talas bara om kött, fläsk, fisk, mejeriprodukter och ägg. Detta ger en mycket skev bild av tillgången på olika slags livsmedel. Denna begränsning medför att vegetarisk kost kommer på undantag. Vegetarisk kost är dock inte längre något udda och ovanligt. Utvecklingen går mycket fort. Foer, författaren av "Äta djur" skriver att av USA:s befolkning är i snitt 4 procent vegetarianer. Bland de unga studenterna är 18 procent vegetarianer. Andelen vegetarianer fortsätter att öka. Vi har samma ökningstendens i Sverige. 

Det är med andra ord helt passé att enbart tala om kött, fläsk, fisk, mejeriprodukter och ägg. Och talet om djurskyddslagstiftning klingar falskt med tanke på det djurplågeri som finns i hela Sverige och som tycks bli värre och värre.

Ska kommunpolitikerna tillåtas förhindra en utveckling mot vegetarisk kost? Nej. Det börjar bli dags att motsäga dessa argument om svenskt griskött och kyckling från politiker som inte hänger med i utvecklingen. Skolungdomarna och barnen bör ges vegetariska alternativ i skolmaten. Skolkökspersonalen har kompetens att ge näringsriktig vegetarisk kost, och skolbarnen bör få välja. En dag i veckan kan göras helt fri från kött. Sedan kan utvecklingen tillåtas gå vidare i takt med efterfrågan av köttfritt. Ett bra sätt att stimulera debatten är att hålla fram böcker som skakat om opinionen i stora delar av världen. Det är faktiskt något att tänka på i Robertsfors.