Säkramiljön.nu – Sida 129

…genom Umeå till Robertsfors den 12 oktober

När jag anländer med flygbussen till Vasaplan, Umeå går jag som vanligt mot biblioteket. För att läsa och för att känna in den trygga umepulsen, dagtid. Biblioteket har fått en frist för flytt tack vare ett överklagande i Mark- och miljööverdomstolen. Detta tack vare ett initiativ av Föreningen Byggnadskultur i Umeå. Överklagandet gäller Kulturväven, som är namnet på ett planerat kulturhus vid älven, nedanför Stora Hotellet. Överklagandet tar sikte på att rivningstillstånd har beviljats för K-märkta byggnader. En av många konsekvenser blir att flytten av biblioteket till Kulturväven också skjuts upp i avvaktan på rättsprocessens utgång. Så det kändes denna gång extra fint att stega in på biblioteket, till tidningsrummet och till Bibliotekscaféet och kolla på förbipasserande.

I grannfastigheten, Tornbergska huset härjar byggbolaget Baltic-gruppen med rivningsarbete efter en långdragen strid, där kommunen och Baltic-gruppen axel-vid-axel sablat ned umeborna och kulturvetarna. Butiker och Umeås bästa vegetariska restaurang har deporterats till nya lokaler. Tornbergs modehus till Rådhusesplanaden och Rost restaurang ett stycke bort på Skolgatan.

I bibliotekts tidningsrum läser jag som vanligt dagens VK. Jag möts av Ola Nordebos artikel om samhällskritiska umebor. Längre bak i tidningen läser jag den insändare som Nordebo smular. Kritiken mot VK avfärdas av Nordebo genom det retoriska greppet – PARS PRO TOTO. ”En del får representera en helhet”. Här blir det rena rama verklighetsförfalskningen. Låt mig förklara!

Nordebo säger i sin ledarartikel att kritiken mot VK och honom tar sig två uttryck. Några säger att han sitter i knät på kommunen och kommunalrådet Holmlund. De andra sägs hävda motsatsen, att VK bedriver en konspirationskampanj mot Holmlund. Med denna verklighetsbeskrivning vill Nordebo avleda läsarna från annan kritik, menar jag som skriver denna betraktelse. Har Nordebo glömt kritiken från kulturvetare som går ut på att VK och chefredaktören sitter i knät på det stora byggbolaget Baltic-gruppen? Det stora byggbolaget i Umeå som har ägarintressen i VK-koncernen?

När jag sitter i tidningsrummet på bibblan tänker jag också på den tv-film som visades i SVT, Västerbottensnytt kvällen innan. Där intervjuades den städse närvarande och glitterpigga Staffan Ling, sedan några år fungerande kommunikationsdirektör i Baltic-gruppen. Filmen sades vara inspelad av Staffan Ling för 40 år sedan. Nu fick han tillfälle att skrodera om sina meriter som studenternas och sin blivande frus prins Valiant mot ockrarna i fastighetsbolaget som äger studentbostäder. Tänk så lägligt för Baltic-gruppen att lyfta fram en av sina direktörer med ett ärorikt förflutet i studentkvarteren på Gluntens väg, Ålidbacken… Tror Baltic-gruppen att man på detta sätt kan mildra kritiken från dagens studenter?

Efter dessa intryck från myglarnas och kulturvävarnas Umeå kändes det skönt att sätta sig på bussen till Robertsfors. För att möta tystnaden i skogen – underbart!

Men allt annat än underbart är tystnaden hos den kuvade lokala opinionen. I Robertsfors med sina 6.802 invånare sticker man inte ut hakan i onödan. Mer än hälften är direkt beroende av anställningsförhållanden som styrs av kommunen. Så säg inget ont om kommunen, sossar, centerpartister! Inte ens ute i skogen.

Urban Zingmark

Tranströmer intervjuas och läser dikten Allegro

Gammal deponi skapar problem för kommunen Timrå

Ansvar för sluttäckning av gammal deponi bestrids.

Timrå kommun ska enligt ett beslut av länsstyrelsen lämna in en avslutningsplan för den miljöfarliga deponin i Gasabäck. Länsstyrelsens beslut har dock bestridits. Gasabäckens avfallsanläggning användes under 19 år mellan 1970 till 1989. Det var flera bolag som i samråd med Timrå kommun dumpade både industri- och hushållsavfall. Tippen låg i skogen ovanför den lilla byn Gasabäck i Söråker. Källa: Sundsvalls Tidning.

Kommunens och bolagens ansvariga personer bör läsa Hàvamàl. I jakt på pengar utan ansvar gjorde man en tipp i skogen för avfallet.

Människorna i bygden kommer för all framtid att minnas vilka de var, vad de hette och vad de gjorde. Och nu finns internet som aldrig glömmer.

Fänad dör, fränder dör, själv dör du även; ett vet jag som aldrig dör; dom över död man

Avfallsbranschens rötägg

Bromsäng Recycling AB i Söderhamn har vållat miljön och kommunen stora problem.

Nu ska miljöåklagaren driva fallet inför domstol. Trots att konsekvenserna har varit så stora, har miljöåklagaren en tuff uppgift. Miljöbalken och rättstillämpning är otillräcklig och otydlig.

Bromsängs Recycling AB har valt att gå konkurs och har därigenom övervältrat ansvaret för hanteringen av berget av faligt industriavfall på Söderhamns kommun.

Andra kommuner som Robertsfors kommun lever farligt. Där har ett stort bolag som RagnSells Avfallshantering AB bildat ett litet dotterbolag RagnSells Fagerliden AB med litet kapital.

Två stora haverier har redan inträffat. Om nästa haveri blir för dyrt så finns risk att bolaget inte tar ansvaret. Och då finns risk att Robertsfors kommun hamnar i samma läge som Söderhams kommun.

Läs hela artikeln i Helahälsingland.

Biogas bör varudeklareras

Biogas har kommit att bli en energikälla som utnyttjas både i gasform och omvandlad till el. Biogas kan utvinnas från hushållssopor och annat nedbrytbart biologiskt avfall. Biogas på Wikipedia

Med beteckningen biogas har också spåren suddats ut med vilka komponenter gasen framställts. Beteckningen associerar till bio, som betyder liv.

Metaforen kretslopp finns också närvarande. Mer sällan får vi veta vilka råvaror som kan ingå. Även användningen kan vara oklar. Det är som att vi har att göra med en livsprocess som är av naturen given. Är det en osynlig hand som tar av livet för att återbörda till livet? Mycket är höljt i dunkel men med en fasad av metafysik.

Verkligheten är schaskig. Matavfallet i berg av hushållssopor på Roma, Gotland under bar himmel med läckage till Godthemsån och outhärlig stank för människor och icke-asätande djur skapar problem. Planerna är nu att föra hushållssoporna till en rötanläggning, på Gotland eller fastlandet för att utvinna biogas (Läs mer). Biogasen ska återföras till människans konsumtion i olika former, som gas till bilar, som gas till el med mera.

Så bra kan vi utropa! Men för alla konsumenter är inte detta etiskt hållbart. En del av gasen, som är okänd till sin omfattning, har animaliskt ursprung. Till rötanläggningen tillförs hushållssopor som till en del innehåller animaliska rester. Vad med resterna från reningsanläggningar för avloppsvatten? Det kan också finnas slaktavfall från slakterier, inälvor, maginnehåll, gödsel, hudar, hår, fett etc. Det har vi alla rätt att få veta!

För närvarande har vi några procent konsumenter som är veganer. Ingen tycks ha tänkt på att veganer inte vill utnyttja djur i någon form, varken som mat eller för andra ändamål.

Här finns ett etiskt problem som är märkbart och som kommer att öka i betydelse.

Därför bör produktionen varudeklareras, så att konsumenterna kan välja bort biogas med innehåll av animaliskt ursprung. Svenska slaktdjursuppfödare och slakterier har genomdrivit ursprungsmärkning av kött, så att konsumenten i butiken ska kunna välja. Principen om konsumentens rätt att välja bör också gälla val av energi. Här visas på veganernas rätt att slippa animaliska råvaror i energiprodukter. Diskussionen kan också utvidgas till valfrihet när det gäller andra energikällor, som el från vindkraftverk.

Till det ska vi återkomma i nästa blogginlägg.

RagnSells gör så litet som möjligt på Roma kompostanläggning

RagnSells framfart på Gotland har väckt bestörtning och protester.

Nu försöker man rädda situationen genom att bygga stödmur och tak över orsaken, kompostmassorna som släpper ut lakvatten till Gothemsån. Allt enligt SR Gotland.

Man får frågor:

Gör RagnSells så litet som möjligt i alla lägen?
Är det först när grannar och allmänhet klagar högljutt som något händer?
Är det först när skadorna blir synliga i naturen som något görs?
Varför har RagnSells inte kunnat göra skyddsåtgärder på ett tidigare stadium?
Är det vinstintresset eller inkompetens? Eller både och?

Lyssna själv på en duckande Johan Börje på RagnSells:

Om Gotlands sophantering och företaget Ragn-sells giftutsläpp

Marita Jonsson, författare och bloggare, har skrivit en stark och välmotiverad kritik mot RagnSells sanslösa framfart på Gotland.

Läs vad RagnSells glömt att ta med i sin rapportering 2010 om sina giftutsläpp på Gotland! Miljöbalken medger egentillsyn, att företaget självt ska svara för kontroll av sin verksamhet. Lagen måste ändras så att miljöbrotten förhindras!

Marita Jonsson skriver:

…företagets kompostanläggning i Roma släppte ut allt gift, mer än 100 gånger tillåtna halter hamnade bl.a. i Gothemsån. Och detta visste man om på Ragn-sells sedan mer än ett halvår, då de fick påpekande av miljöinspektören. Men man struntade i det. Nu är allt liv i ån dött, vattnet är svart och bubbligt och illaluktande. Vad gör Gotlandsregionen? Inget.

Läs hela inlägget på hennes blog här.

WSP Samhällsbyggnad har lagt grunden till ett förverkligande av Norrbotniabanan

Vi som arbetar med Stoppa Fagerliden har haft anledning att studera hur de stora teknikkonsulterna arbetar. Vi har med skräck och fasa sett hur en stor teknikkonsult som Sweco-Viak skötte uppdraget med anläggning för farligt avfall i Robertsfors kommun. Där var samrådsförfarandet 2005 ett skräckexempel med att avstå kontakt med 20 direkt berörda grannar till anläggningen. Anläggningen har haft stora problem med bl.a. två stora haverier och ett utbrett missnöje.

Vi vill se samrådsarbetet som bedrivits med Norrbotniabanan som en förebild. WSP:s arbete med utredningen för Umeå-Robertsfors visar på högsta kvalitet med samrådsförfarande och teknisk planering. Informationen i massmedia och politiska signaler idag från Almedalen visar på att chanserna har ökat påtagligt för ett förverkligande. Den 5 juli 2011 är en märkesdag för WSP och politikerna och de blivande nyttjarna.

(Uppdatering 2013-03-17 – SVT har tagit bort detta klipp)

WSP Samhällsbyggnad har vårt uppdrag göra utredningar som kan ligga till grund för rättelser av fel och misstag som har begåtts i samband med satsningen på Fagerliden, Robertsfors som mottagare av farligt avfall från Västerbotten, Ångermanland, Norrbotten. Uppdraget består i att genomföra kvalificerade tekniska utredningar som verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten inte vill eller förmår göra. Utredningarna ligger till grund för yttranden och framställningar till domstolar, centrala myndigheter och länsstyrelsen i Västerbotten län.

Vindkraftsparken på Gabrielsberget invigd

Investeringen är på 630 miljoner kr som Enercon och Svevind gör i första etappen med 20 vindkraftverk. Markägaren får under en 25-årsperiod ca 625 tusen kronor, dvs. mindre än en promille av investeringen. Markägaren påstår att han känner sig nöjd.

Vindkraften är en samhällsekonomiskt urusel affär. Exploatörerna som Enercon och Svevind gör stora vinster.

Här berättar en markägare som har tagit emot en spottstyver, 20 tusen kronor för markintrång per år. Han kunde har begärt 10-falt mer utan att det hade märkts i Enercons och Svevinds kassakista som översvämmas av skattesubventioner från näringsminister Maud Olofsson.

(Uppdatering 2013-03-17: SVT har tagit bort detta klipp)

Yttrande till MiljöDomstolen inlämnat

Som sakägare lämnade Urban Zingmark personligen idag in ett yttrande till Miljödomstolen, i mål M 4903-04 Ragn-Sells Fagerliden AB. Yttrandet avser prövotidsutredningen och förslaget till slutliga villkor.

Några citat:

Yrkande

Mitt förstahandsyrkande är att prövotidsredovisningen inte godkänns. Bolaget bör ges en rimlig tid att komplettera prövotidsredovisningen så att den blir fullständig. Under denna tid bör de provisoriska villkoren skärpas enligt vad som följer i den tekniska inlagan…

Motiveringar

Bolagets ofullständiga prövotidsredovisningar kan inte utgöra hinder för Miljödomstolen att fastställa strängare provisoriska villkor under en fortsatt prövotid. Den förlängda prövotiden bör inte vara mer än ett år.

Även om Miljödomstolen nu har att fatta beslut om prövotidsredovisning, vill vi ändå beröra frågan om återkallande av tillstånd. Vi kommer närmast att inge en begäran om återkallande enligt bestämmelserna i Miljöbalken kap 24, före eller efter Miljödomstolens beslut i föreliggande mål.

Läs hela Yttrandet 2011-01-17 (pdf)

Bilagor: