Vegotrenden och moralfilosofi

Skrivet av redaktionen den 28 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Den svart-vita djurrättsveganismen kommer troligen även i fortsättningen att ha anhängare och berättigande. Djurrättsveganism är definitionsmässigt ett förhållningssätt som förutsätter en livsstil som utesluter allt utnyttjande av djur. Till förhållningssättet hör abolitionism, ett frigörande av alla djur, känt som animal liberation. I media har uppgifter florerat om den uppåtgående vegotrenden. Ibland anges procenttal hämtade från opinionsundersökningar. Kanske för första gången i modern historia kan man känna uppgången utan statistik, bara med sina sinnesintryck. De kan komma från alla möjliga håll, från vänner och media och vad som helst. Vegotrenden har också skapat ett större spektrum av vanor och attityder. Flexitarianer som väljer mellan blandkost och vegankost. Hälsoveganer har blivit fler med hälsotrenden, men inte nödvändigtvis kopplat till djurrätt. Konsumenter kan ha mycket varierande attityder till djuren. Djurskydd framhålls utan att tänka på konsekvenserna på sikt. Förbättras djurens liv på sikt med djurskydd? Abolitionism har vunnit anhängare tack vare moralfilosofiska överväganden om att djurskydd är något som döljer missförhållanden och uppskjuter frigörelse. Med den kraftiga ökningen av vegofrågor i media har de moralfilosofiska frågorna kommit i skymundan, särskilt för de nytillkommande veganerna, vegetarianerna, flexitarianerna, hälsoveganerna, ägg-fisk-vegetarianerna, måndagsveganerna etc. Och alla de som tycker att man kan vara bara lite vegan. I extremfall bara snacka om vego.

Är det för tidigt att utvärdera utvecklingen? Vilka intressen finns att profitera på moral? Kommer vi att se manipulation från livsmedelsproducenter och livsmedelshandeln? En väg att manipulera är att påverka tillämpningen av marknadsrätt. Se på havremjölken, förlåt havredrycken som produkten ska det heta efter protester från mjölkproducenter. Mjölkproducenterna har finansiell styrka att driva rättsprocesser mot producenter av kofria alternativ för drycker och pålägg. Det är OK att använda beteckningen Vegansk ost om inte marknadsdomstolen sätter stopp. Hamburgerkedjorna har infört veganska burgare i sortimentet, men kan räkna med reaktioner från de svenska slakterierna. Skolorna för en kamp att fatta egna val men utsätts för påtryckningar från politiker som företräder animalieproducenterna med hjälp av överdrivna påståenden om svenskt kött jämfört med import. Producenterna av animaliska produkter har tagit upp konkurrensen genom att göra blandprodukter med växtbaserade råvaror. Arla har lanserat havremjölk med komjölk som ingrediens. En ostproducent har tagit upp tillverkning av vegansk ost. Och så vidare.

Är den här utvecklingen bra för djuren och för konsumenterna ur moralfilosofisk synpunkt?

Information och länkar

Delta med kommentarer, håll reda på vad andra säger, eller länka till detta från din blog.