Matprofiler

Skrivet av redaktionen den 28 Januari, 2018
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Under ett halvt sekel har väsentliga förändringar skett med avseende på matprofiler. Strikt definierade matprofiler har gradvis luckrats upp och förändrats med avseende på etik och hälsa. Djuretiska till skillnad från hälsoberoende bevekelsegrunder har under tiden fram till klimatfrågans vändning 2007 separerats. Därefter har gränsen suddats ut när jakten på klimatgaser gjort båda dessa områden för besparingar angelägna. Kampanjer som "Köttfri måndag" är exempel på idéell differentiering för att nå överordnade mål. Fenomenet kan också observeras i cafékulturens expansion där ”vegansk” kan användas som säljargument för vegomackor till nya kundgrupper vid sidan av kött-, ost- eller fiskbaserade mackor. Detta hade varit stötande bara för ett par år sedan. Överhuvudtaget har gränserna förskjutits och nyanseringar uppkommit. ”Flexitarianer”, ”Fuskvegetarianer” och ”Stockholmsveganer” har blivit populära namn på konsumenter som i viss utsträckning äter fisk, kött, ägg, ost och andra animalier.

I Finland har den mycket populära kandidaten i valet till president utgett sig för att äta kött endast en dag i veckan. Sveriges förre statsminister väckte stort uppseende när han 2000 talade om fördelarna med veganism och vegetarianism. Men utan att själv ändra sina matvanor! De tidigare förekommande beteckningarna ovo-vegetarian, ovo-lacto-vegetarian finns kvar men är inte längre relevanta eftersom variationen i animaliska tillval för den växtbaserade baskosten hos dessa konsumentgrupper är mer varierad än vad beteckningarna visar.

Information och länkar

Delta med kommentarer, håll reda på vad andra säger, eller länka till detta från din blog.