Korvboken: Hjälpreda och kulturhistoria

Skrivet av redaktionen den 27 November, 2011
[ Litteratur, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Av Karl-Olov Arnstberg och Anders Björklund.

Förhållandet mellan djur och människor har blivit en av vår tids stora frågor. Författare som Jonathan Foer och Pelle Strindlund har rört om ordentligt.

Många säger att om man läser Foers Att äta djur, då blir man vegetarian. Arnstberg och Björklund tillhör knappast den målgruppen. Dessa herrar tycker att det är viktigare med Korvbok än att undersöka kulturhistoriska omvälvningar med vegetabiliska råvaror.

Kokboksfloden fortsätter att överflöda marknaden med mer än en ny bok per dag i Sverige. Kokbok som beteckning är alltför snäv. Mat, resor, umgängesformer - för att inte tala om författaregot - har klistrats på den traditionella receptkokboken. I den akademiska världen vill man också hänga med. Ämnet etnologi, som tidigare hette folklivsforskning, har knoppat av med matetnologi. Och mat har blivit ett område som nått samma status som musiklyssning och musikutövning för akademiker, måna om sin image och lycka.

Två etnologer som jobbar på sin bredd och image är Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet och Anders Björklund, chef för Etnografiska museet, Stockholm.

Korvboken har nu utkommit i en tredje omarbetad upplaga. Public relations genom intervju i Sveriges radio är ett led i lanseringen. Där tävlar författarna med intervjuaren om makt i korvdiskursen med kommentarer om älgkorv och vildsvinskorv. Den kunnige lyssnaren kan avslöja djup okunskap om råvaror och korvtillverkning, men professorerna maskerar skickligt med machosnack om korvens välsignelser, som "...min kropp har ju fått en angenäm rondör...".

När kommer Cigarett- och knarkboken: Hjälpreda och kulturhistoria?

Information och länkar

Delta med kommentarer, håll reda på vad andra säger, eller länka till detta från din blog.