Lättattityd vs radikalism

Skrivet av redaktionen den 31 Mars, 2019
[ Politik, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vid ett svep över några aktuella samhällsfrågor i olika domäner kan gemensamma drag upptäckas. Det är åtminstone möjligt att formulera en hypotes: Finns en rörelse i folkdjupet att avstå från vad som uppfattas som ytterligheter, även om ytterligheten är det som lockar. När det gäller väljarundersökningar ökar KD mycket påtagligt, nu med ca 12 procent av väljarna. Har det att göra med attityder till SD som extremistparti och därför otänkbart för väljare på drift i sina politikfunderingar. KD kan då bli ett val om de uppfattas som toleranta för SD. Kan man tala om lättfascism? Lättkonservatism? Med motsvarande köksbordsfilosofi kan man se på socialdemokrati som lättsocialism. När det gäller veganism och vegetarianism kan det konstateras att andelen ökar markant även om mätningarna inte alltid är jämförbara. Orsaken tillskrivs klimatfrågan och till mindre del ökning av sympatier för djurrättsveganism. Gruppen flexitarianer har ökat kraftigt, till stor del beroende på storhushåll i skolor, sjukhus, personalrestauranger etc. som hakat på trenden för hälsa och klimat. Också för lägre portionskostnad. Det finns fog för att –något nedvärderande – tala om lättveganism. Flera områden är genomdränkta av attityder som växt fram som lättvarianter av radikala idéer.

Ett försvar kan vara att ”lättattityd" är en väg att på sikt nå längre, att närma sig den radikala idén.

Fragmentisering av gröna idéer, fragmentering av partier

Skrivet av redaktionen den 16 Februari, 2019
[ Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Redan vegetarianismen och veganismen har under hela 1900-talet haft splittring som normaltillstånd. Det har inte hindrat att dessa grupper vuxit i storlek. Kanske är det splittringen som starkt bidragit till en stadig tillväxt. Tack var klimatfrågan har tillväxten ökat ännu mer under 00-talet och 10-talet.

FN:s klimatpanel med sina slutsatser om de främsta orsakerna till global uppvärmning har haft ett inflytande på vegansk livsstil som inte hade kunnat uppammas av egen kraft. Klimatfrågan har utmanat de gröna idéerna som funnits i Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministpartiet och nu även det nytillkomna Vändpunkt. Klimatfrågan har också tvingat de andra gamla partierna att förhålla sig till den nya spelplanen. Per Garthon, grundare av Miljöpartiet, har snabbt kommenterat tillkomsten av ett nytt miljöparti, som en förbannelse i likhet med Spaniens situation. Där finns åtta miljöpartier enligt Garthon, men inget är tillräckligt stort för att ta plats i det spanska parlamentet – Cortes Generales.

De gröna idéerna har visat sig vara starka och långsiktigt bärkraftiga. Det har medfört att alla partier har gröna inslag. En sådan utveckling är fullt möjlig även i fortsättningen, men då krävs något mycket mer än vad som hittills uppvisats hos Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministpartiet och det nytillkomna Vändpunkt. När, vad och hur är partiernas egen huvudvärk. Socialdemokrater, Liberaler, Centern, Moderater och KD får det ännu svettigare att utforma och föra ut trovärdiga gröna utspel. Sverigedemokraterna kommer nog sist i kön därför att man redan arbetar med många frågor där strategin är att vara som andra, t ex i EU-frågan.

Läget kan sammanfattas sålunda, att det finns två möjliga linjer. Ett: fortsatt utveckling med fragmentisering av gröna frågor, med fragmentering av miljöpartier som följd. Två: en utveckling där befintliga partier utvecklar sin gröna politik, som utestänger fler nya miljöpartier. I båda linjer kan man ägna sig åt systemkritik, eller inte.

Ny regering

Skrivet av redaktionen den 22 Januari, 2019
[ Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Inget påtagligt tycks ha har framkommit på nationell nivå under valkampanjen 2018 eller under efterföljande regeringsbildningsprocess som väcker förhoppningar för de som är drabbade av vindkraftens skadeverkningar eller de som blivit störda av anläggningar med farligt avfall. Expansionen av vindkraft kommer att fortsätta av allt att döma. Regeringsmedlemmar talar slagordsmässigt om ”fossilfritt samhälle” och liknande. När det gäller landets avfallsanläggningar och hantering av farligt avfall yttrar sig regeringsmedlemmar inte alls, vad vi sett. Politiker har kapitulerat inför problematiken och överlåtit ansvaret på miljödomstolar och Naturvårdsverket och tillsynsmyndigheter som länsstyrelser och kommuner. Kanske har höjdarna glömt att systemet bygger på verksamhetsutövarnas egentillsyn, vilket lämnat fältet fritt för praktiker som kan öka risker och utsläpp av farliga gifter i naturen till skada för människor och djur. Just nu är det inte miljöfrågor som media har i fokus, utan valet av kulturminister.

Länsrådet i W-botten är sent ute

Skrivet av redaktionen den 21 Januari, 2019
[ Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Länsrådet vid länsstyrelsen Västerbotten beklagar att regeringen inte beviljat extraanslag för arbete med miljöprövningar i samband med Norrbotniabanan. Läs här. Lyssna här.

Man har begärt 2 miljoner kr per år under tre år men förklarar inte för allmänheten hur pengarna ska användas och hur kompetens ska anskaffas. Det är väl känt i facket att länsstyrelsen har svårt att rekrytera och behålla kompetens. Omsättningen är hög för flytt till privata sektorn.

Att som nu på nytt ropa "vargen kommer” är en självironi som är mer träffande än kanske länsrådets avsikt var. Den bittra sanningen tycks vara att länsstyrelsen med länsrådet inte fick tummen ur i tid att använda media som påtryckning.

Regeringsförklaring 2019, vad fattas för miljön?

Skrivet av redaktionen den 21 Januari, 2019
[ Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Om energipolitiken sägs inte mycket. Inget sägs om vindkraften eller kärnkraften. Efter det att klimatfrågan kommit in i politiken kan man gömma sig bakom slagord: "Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå. Reformarbetet för att genomföra Parisavtalet intensifieras. 1,5-gradersmålet måste nås.

Om de kontroversiella gruvprojekten sägs inget. Inte något om Norra Kärr som kan förgifta Vättern. Inget om gruvprojekten i Norrbotten. Inget om efterarbetet med havererade gruvor som den i Blaiken med enorma utsläpp. Hur vill regeringen arbeta för att öka ansvaret för verksamhetsutövare när det gäller sanering av havererade projekt inom gruvnäring och avfall?

Om samerna som lider av vindkraften och gruvnäringen, sägs: ”En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas”.

Varför inte tala konkret om vilka rättigheter som ska hävdas? Många frågor ligger på en annan nivå än regeringsnivån, men det bör inte hindra statsministern att formulera sig utan att bli beskylld för ministerstyre. Dessa exempel pekar på brister. Likaså fattas allt om den (hemliga) listan som V säger sig ha upprättat med S i regeringsförhandlingarna. Hur S ska kunna sammansmälta eller ens bedriva miljöpolitik med MP, C och L är svårt att se i regeringsförklaringen 2019.

Katowice 2018 - den skramlande kolhinken

Skrivet av redaktionen den 18 December, 2018
[ Politik, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

En regelbok sägs vara den stora behållningen från miljökonferensen i Polen. En kommentar har lämnats av regeringskansliet.

Isabella Lövin medlade i en känslig fråga sägs det. Det gäller IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning, där Saudiarabien, USA, Ryssland och Kuwait inte ville – som det heter på diplomatspråk – ”välkomna” rapporten. Regeringens sammanfattning vill heller inte peka ut värdlandet Polen som vill marknadsföra ”ren kolenergi”.

Utgångspunkten i samtalen har varit att inte politisera vetenskapen och innehållet i denna viktiga rapport. Nu har ländernas enats om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och man erkänner att rapporten är den bästa vetenskapen vi har just nu, säger Isabella Lövin.

I klartext betyder det att flera av de största producenterna av fossila bränslen och därmed av klimatgaser som ger upphov till uppvärmning, inte har förbundit sig till något. Det är fåfängt att tro att ledare som president Putin, president Trump, kung Salman bin Abdul Aziz och emir Sabah Ahmad al-Sabah har för avsikt att ”låta sig vägledas av den bästa vetenskapen”. Att använda sådana floskler i kommentarer – som vill visa att Katowice 2018 har gett resultat – är ett beklämmande exempel på svenskt kryperi för stormakter. Katowice 2018 var en skramlande kolhink.

Göra allt vi kan för klimatet?

Skrivet av redaktionen den 07 December, 2018
[ Politik, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Diskussionerna om klimat och energi har ofta varit fientliga mellan individer och myndigheter, mellan individer med övertygelser, mellan politiker med ambitioner. Det har ofta gällt inlägg som vill bevisa något, vilja få rätt. Ibland utan veta om vad. Hopplösheten har varit förnimbar bakom de aggressiva utspelen. Diskussionerna har pågått i så många år att många deltagare har känt svårigheter att nå någonstans. En övergång till en mer vädjande attityd snarare än befallande och bevisande har märkts i media. I många fall är vädjande attityder märkbara genom ett argument som kan vara effektivt men också verkningslöst: "Vi måste göra allt.” Utan att stapla referenser vågar jag som gjort observationer tro att många kan känna igen sig. Ett intressant sammanhang är diskussionen om olika energiformer, där striden står mellan vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solkraft etc. I stället för att bli osams om kärnkraft eller vindkraft eller någon annan energiform när klimatfrågan diskuteras kan samförstånd uppstå som genom ett trollslag med: ”Vi måste göra allt”. 

Och redan har denna attityd gjort genomslag på bred front för kärnkraft vid sidan av andra energiformer. Här handlar det om uttalanden på högsta nivå, FN:s IPCC. Men argumentet ”Vi måste göra allt” är gångbart i alla lägen, hur orimligt det än kan låta att göra allt.

Storkrig för klimatet?

Skrivet av redaktionen den 04 December, 2018
[ Politik, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Röster som vill bedriva kampen för klimatet under krigsliknande förhållanden måste visa och göra troligt hur det ska bedrivas. Ett krig, även om det bedrivs utan vapen sätter demokratin ur spel. Hur ska då besluten fattas? Av parlamentet som utsågs vid det senaste valet? Hur ska målen ställas upp? Hur ska resurserna fördelas? På vilken eller vilka nivåer? EU, FN, land? Eller något annat tidigare okänt?

Troligen kommer förslag om krigsliknande samhällsordning diskuteras i ökad omfattning för att finna lösningar på klimatfrågan. Det är förvånande att förslag om klimatdiktatur kan komma från personer och organ som säger sig hylla demokrati.

Ödesfrågorna finns knappast med

Skrivet av redaktionen den 28 November, 2018
[ Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Det är ett mysterium att frågor som bedömts som ödesfrågor inte syns i regeringsförhandlingarna. Under en tid var migration ödesfrågan, därefter blev det klimatet och därmed förenade frågor som konsumtion av livsmedel och resor som skapar utsläpp av klimatgaser. Hur kommer eftervärlden att se på den utdragna politiska processen? Varför ställer inte media frågor till politikerna om ödesfrågorna? Krigsrisk i närområdet har knappast nämnts en enda gång. Och fler ödesfrågor finns.

Kan en förklaring vara att ”alla” har blivit aktörer, i stället för tidigare roller? Har medias roll förändrats från att rapportera och kommentera, till att bevaka egen makt och position? I turerna för regeringsförhandlingar tycks många representanter för media vara rädda för att leverera bedömingar som kan slå fel. Media, vare sig det gäller något etermedia eller någon Jönköpingspost eller någon annan, har ett varumärke att vårda. Belöningen för en djärv bedömning som slår in är begränsad om ens någon. Bättre då att spela med i debatten utan att ta risker. Safety First.

Eftervärlden, om det finns någon, kommer att ställa frågor av många slag. Varför gavs inte utrymme för ödesfrågorna i regeringsförhandlingarna 2018? Eventuellt kommer extraval med nya regeringsförhandlingar som följd. Kommer ödesfrågorna fram i ett sådant scenario? Det behöver inte utgöra hinder för tekniska diskussioner om valresultat och regeringsbildning. 

Etiskt dilemma skapar osäkerhet i regeringsbildning

Skrivet av redaktionen den 09 November, 2018
[ Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Opiniosnundersökningar har visat att alltfler väljare som röstat på något av allianspartierna anser att förhandlingar med SD kan bedrivas. Det är naturligtvis omöjligt att fastställa orsakerna till denna förändring men ändå viktigt att reflektera över. Denna förändring i opinionen har skett trots alla varningar om att SD inte kommer att förhandla utan krav på en regeringsbildare. Redan på detta stadium blinkar varningslamporna. Men det ser inte alla de väljarskaror som blivit alltmer eftergivliga visavi SD. Om det förhåller sig så, då kan man ha tagit ställning för förhandlingar utan kännedom om SD:s krav. Och om konsekvenserna i fortsättningen av SD:s ultimativa krav beträffande hårdare reglering av migrationen, krav som dessutom inte är utbytbara enligt SD:s partiledning.

Det är här som faran ligger. De regeringskåta inom M och KD kan komma att tro sig handla i överensstämmelse med opinionen om de tar stöd, aktivt eller passivt från SD. Men opinionen kan ha förträngt SD:s krav om härdare reglering av migrationen i det schackrande som bedrivits alltsedan valet. Ska opinionen få råda även om den inte orkat följa med i alla turer om migrationen? Det är ett etiskt dilemma.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12  Nästa»

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera