Katowice 2018 - den skramlande kolhinken

Skrivet av redaktionen den 18 December, 2018
[ Politik, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

En regelbok sägs vara den stora behållningen från miljökonferensen i Polen. En kommentar har lämnats av regeringskansliet.

Isabella Lövin medlade i en känslig fråga sägs det. Det gäller IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning, där Saudiarabien, USA, Ryssland och Kuwait inte ville – som det heter på diplomatspråk – ”välkomna” rapporten. Regeringens sammanfattning vill heller inte peka ut värdlandet Polen som vill marknadsföra ”ren kolenergi”.

Utgångspunkten i samtalen har varit att inte politisera vetenskapen och innehållet i denna viktiga rapport. Nu har ländernas enats om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och man erkänner att rapporten är den bästa vetenskapen vi har just nu, säger Isabella Lövin.

I klartext betyder det att flera av de största producenterna av fossila bränslen och därmed av klimatgaser som ger upphov till uppvärmning, inte har förbundit sig till något. Det är fåfängt att tro att ledare som president Putin, president Trump, kung Salman bin Abdul Aziz och emir Sabah Ahmad al-Sabah har för avsikt att ”låta sig vägledas av den bästa vetenskapen”. Att använda sådana floskler i kommentarer – som vill visa att Katowice 2018 har gett resultat – är ett beklämmande exempel på svenskt kryperi för stormakter. Katowice 2018 var en skramlande kolhink.

Göra allt vi kan för klimatet?

Skrivet av redaktionen den 07 December, 2018
[ Politik, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Diskussionerna om klimat och energi har ofta varit fientliga mellan individer och myndigheter, mellan individer med övertygelser, mellan politiker med ambitioner. Det har ofta gällt inlägg som vill bevisa något, vilja få rätt. Ibland utan veta om vad. Hopplösheten har varit förnimbar bakom de aggressiva utspelen. Diskussionerna har pågått i så många år att många deltagare har känt svårigheter att nå någonstans. En övergång till en mer vädjande attityd snarare än befallande och bevisande har märkts i media. I många fall är vädjande attityder märkbara genom ett argument som kan vara effektivt men också verkningslöst: "Vi måste göra allt.” Utan att stapla referenser vågar jag som gjort observationer tro att många kan känna igen sig. Ett intressant sammanhang är diskussionen om olika energiformer, där striden står mellan vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solkraft etc. I stället för att bli osams om kärnkraft eller vindkraft eller någon annan energiform när klimatfrågan diskuteras kan samförstånd uppstå som genom ett trollslag med: ”Vi måste göra allt”. 

Och redan har denna attityd gjort genomslag på bred front för kärnkraft vid sidan av andra energiformer. Här handlar det om uttalanden på högsta nivå, FN:s IPCC. Men argumentet ”Vi måste göra allt” är gångbart i alla lägen, hur orimligt det än kan låta att göra allt.

Storkrig för klimatet?

Skrivet av redaktionen den 04 December, 2018
[ Politik, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Röster som vill bedriva kampen för klimatet under krigsliknande förhållanden måste visa och göra troligt hur det ska bedrivas. Ett krig, även om det bedrivs utan vapen sätter demokratin ur spel. Hur ska då besluten fattas? Av parlamentet som utsågs vid det senaste valet? Hur ska målen ställas upp? Hur ska resurserna fördelas? På vilken eller vilka nivåer? EU, FN, land? Eller något annat tidigare okänt?

Troligen kommer förslag om krigsliknande samhällsordning diskuteras i ökad omfattning för att finna lösningar på klimatfrågan. Det är förvånande att förslag om klimatdiktatur kan komma från personer och organ som säger sig hylla demokrati.

Klimatfrågan som krigstillstånd

Skrivet av redaktionen den 04 December, 2018
[ Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Alltfler talar i krigstermer. Torbjörn Vennström, Klimataktion var tidigt ute den 31 oktober 2018. Torbjörn som är aktivist uttrycker sig kortfattat som aktivister plägar göra, men med desto mer allvar. Läs här.

Dagens Nyheter har idag i sin kulturbilaga en lång artikel av den tyske kulturredaktören Tomas Haberkorn. Läs här.

Det är knappast att vänta att krigstermer används i klimatkonferensen i Katowice, men FN:s generalsekreterare António Guterres har hållit ett skarpt anförande på klimatmötet. Läs här.

Vad vi nu har att vänta är ett tydligare bruk av krigstermer internationellt. Det återstår att se om detta också vinner insteg i den svenska debatten. När medför det isåfall en höjning av medvetandet och en reell upptrappning av åtgärder?

Rockström versus skiten

Skrivet av redaktionen den 29 November, 2018
[ Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Professor Johan Rockström, numera verksam i Potsdam är en kändis, en klimatkändis närmare bestämt. Läs här. Denna position har han uppnått genom uthållighet och gedigna meriter. Han har gjort raketkarriär trots allt gläfs från avundsjuka och självutnämnda klimatexperter från Linköping i söder till Skellefteå i norr. Rockström har många anhängare men också många fiender. Fienderna utmärks inte så sällan av medioker utbildning i relevanta discipliner och med förakt för allt som kan förknippas med Rockström.  

En våg av nya paroxysmer från de självutnämnda experterna lär bryta ut efter Rockströms konstaterande i media idag att året 2018 är det varmaste på 10 000 år. 

Klimatförnekare och alarmister, semesterstängt?

Skrivet av redaktionen den 22 Juli, 2018
[ Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

När vintern har varit svinkall då har klimatförnekare tagit chansen att sprida sina dumdryga frågor till klimatbekännare. ”Nu har vi haft en riktigt kall vinter. Då kan det väl inte finnas någon global uppvärmning, vaaah?" I en grovt förenklad diskussion kan det vara svårt att värja sig. Så vad svarar man då utan att bli tagen för intelligenssnobb? Nu har vi haft en sommarperiod med extrem värme i vår region. Men klimatfönekarna lyser med sin frånvaro. Det kommer inga tvärsäkra utfall om global uppvärmning från dessa personer. Det skulle motsäga deras övertygelse. Motsidan, ofta kallade klimatalarmister har fått luft och talar om global uppvärmning förstärkt med termen extremväder. Stora förändringar åt båda hållen med kyla och värme stämmer till eftertanke och oro, även stark oro. Men fortfarande gäller att väder och klimat är skilda begrepp. Det ena är kortsiktigt och det andra långsiktigt.

Kanonväder för oss baddjävlar

Skrivet av redaktionen den 12 Juli, 2018
[ Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vår upplevelse av sommarväder hänger dåligt ihop med klimatfrågan och miljön. Soldyrkare och baddjävlar är så väl unnade att leva ut sina drifter, men tyvärr glömmer vi lätt nackdelarna. På grund av låga nivåer i vattenmagasinen ligger priset på el lika högt som i vintras, nämligen 45 öre per kWh. Torkan ställer till problem för bina. De måste stödutfodras med en sockerblandning för att inte svälta ihjäl. Torkan ställer till enorma problem för djuren. Många mjölkproducenter tvingas anmäla sina kor till slakt, där slaktkön kan vara upp till ett halvår. Hästar har brist på bete. Priset på foder har rakat i höjden, så att många helt enkelt inte anser sig ha råd. Djuromsorgen ställs på prov med svåra etiska avväganden.

Snart sagt kan det mesta kopplas till det extrema sommarvädret. I skogarna är det njutbart för bärplockare som är ute för att kolla tillgången på bär. I Norrbotten är hjortronen tidiga pga. värmen och säsongen kan var över på några dagar. Tillgången på blåbär förväntas dock bli stor.

Den långa sol- och värmeperioden med torka har påverkat myggens fortplantning till det sämre. Märk väl ur fåglarnas perspektiv som insektsätare. Även myggplågan har två sidor.

Vädret har betydelse i klimatdiskursen. Vi kan räkna med att många debattörer kommer att använda den senaste sommar- och vinterperioden för långtgående slutsatser i klimatfrågan. Dessa kommer dock att smulas sönder av vetenskapare som förstår att se klimatet i ett långt tidsperspektiv.

Kändisar och klimatfrågan

Skrivet av redaktionen den 14 November, 2017
[ Djurrätt, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Klimatfrågan är komplex och det finns vitt skilda åsiktsriktningar. Forskare Inom KTH har gått igenom vetenskapsförnekelse de senaste 25 åren, läs här.

Motsättningarna i klimatfrågan tycks vara långlivade. Vad innebär det för media att frågorna är komplexa? Hur kommunicerar media klimatfrågorna? Ett sätt för media är att ställa de komplexa frågorna till experter och politiker, som SvD gör i dagens SvD genom en intervju med Isabella Lövin (MP), läs här.

Hon får frågor som: Flyger privat? Har du dragit ner på ditt privata flygande? Kör? När säljer du den? När får Sverige ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen? Hur ska vi nå ner till ett ton utsläpp per person och år? Får vi tråkigare liv med mindre konsumtion? Här balanserar SvD:s reporter på gränsen mellan det privata och det politiska. Varför? Är det för svårt för SvD att hålla sig till frågor om MP:s program och därigenom riskera att stöta bort läsare som ogillar MP ? Vill SvD driva klimatfrågan genom att lyfta fram någon annan, här Isabella Lövin? Lövin får frågor om sina egna privata förhållanden till klimatfrågan. Frågorna och svaren berör det privata men utan att bli för privat.

Hur övertygande är det för läsaren? Hur står svaren i förhållande till MP:s politik och till andra förgrundspersoner i partiet? I juni 2015 intervjuades Åsa Romson om köttskatt jämfört med skatt på bensin, läs här.

Under intervjuerna med både professorn och klimatministern tar vi fram en bensindunk, och ett kilo nötfärs och frågar vilken man snarast borde höja skatten på för klimatets skull.
– Jag skulle definitivt höja skatten på kött, nötköttet, säger professorn.
Miljöminister Åsa Romson valde att höja på bensinen.
– Ja men hon driver heller inte någon kostnadseffektiv miljöpolitik, det kan vara en förklaring, säger professor Ing-Marie Green.
Åsa Romsons förklarar varför hon vill höja skatterna på bensindunken, men inte på köttet.
– Det kanske är lite lättare att prioritera att man cyklar och hämtar barn, eller tar buss eller tåg, eller åker kollektivt från förskolan, för att minska transportutsläppen. 
Men däremot vill man ställa mat på bordet, och vissa dagar i veckan väljer man att ha köttfärssås till spaghettin. Det är många barn som gillar det, säger hon.

Frågorna och svaren ger intryck av att gälla både det privata och MP:s politik. SvD respektive SVT utnyttjar Isabella Lövin och Åsa Romson – vilka båda låter sig utnyttjas – för att besvara komplexa klimatfrågor. Båda har förekommit ofta i media under många år. Vad är privata frågor/svar och vad är uttryck för MP:s politik? Spelar det någon roll? För vilka? Vem tjänar på kort och lång sikt på denna personfixering och privatisering? Är det media som slipper tränga djupare in på sakfrågorna?

Det ser ut som att det är media som tjänar på privatisering av journalistik genom att producera kändisskap. Det ger lägre produktionskostnader för media och publiken får sin hunger av kändisar tillfälligt mättad.

Sommarprat SR1 med klimattema

Skrivet av redaktionen den 22 Juli, 2017
[ Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Johan Kuylenstierna, VD sedan 2012 för Stockholm Environment Institute, hade mycket att berätta om miljöfrågor som han jobbat med i 25 år. Han utnämndes 2014 av tidningen Miljöaktuellt till Sveriges miljömäktigaste. Han berättade entusiastiskt om förnyelsebart och om den snabba ökningen.

Oklarhet 1: Han sa inte från vilken nivå som ökningen skedde. (Nivån för förnyelsebart, av vind och sol, är nämligen mycket låg, bara några procent.) Han talade med samma engagemang om sambandet mellan klimat och livsmedelsproduktion. Svensk lantbruk borde leva i framkant. Palmolja, sojabönsodlingar breder ut sig. Vi har fördubblat köttkonsumtionen. Produktionen av livsmedel kan påverka försörjningsbalansen rejält då mellan 30–40 procent av all mat som produceras aldrig konsumeras.

Oklarhet 2: Han hade inget förslag om sammansättningen av livsproduktionen. (olika köttslag/ vegetabilier).

Oklarhet 3: Miljökonferens Stockholm 1972 återkom i flera sammanhang. Då var han bara 7 år gammal. (Andra personer kan förmodligen vittna bättre)

Johan Kuylenstiernas personlighet passar in på utvecklingskurvan för klimatdiskursen i en enorm expansionsfas. Expansionen är exponentiell, kan man säga. I en sådan är det missionären, stjärnsäljaren som passar så bra för det syfte som bakomliggande intressen behöver. Längre fram, vi vet ej när, behövs kanske någon som har administrativa ledaregenskaper och en portion klimatskepticism som främsta redskap.

Frågan är om inte detta program kommer att tillhöra kanon för det svenska perspektivet i det globala. Orsaken är att programmet når oerhört många lyssnare genom denna celebritet, även dem som inte läser böcker och tidningsartiklar om klimatet.

Klimatlag för att styra minskning av klimatgaser

Skrivet av redaktionen den 05 Februari, 2017
[ Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Regeringen visar - vill visa - handlingskraft i klimatfrågan. "Politik är att vilja", sa statsminister Olof Palme på sin tid.

Nu förbereder nuvarande regering ett lagförslag i klimatfrågan. Det innebär i praktiken att regeringen vill göra utsläppen av klimatgaser till en variabel, dvs. något som kan varieras och styras för att uppnå uppsatta miljömål. Lagen ska, märk väl, gälla även för kommande regeringar.

Klimatlagen är historisk och innebär ett epokskifte för Sverige. Precis som vi ska ha ordning och reda i finanspolitiken så behövs ordning i klimatpolitiken. Det här är den viktigaste reform som vår generations politiker kommer att göra för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer", säger statsminister Stefan Löfven. Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera