Från cybernetics till transhumanism till...?

Skrivet av redaktionen den 30 Maj, 2015
[ Övrigt, Annat | Permalink | Trackbacks (0) ]

Cybernetik är ett begrepp som kan spåras långt tillbaka i historien och har i grunden en enkel mening om vi ser på etymologin. Ordet kommer från grekiskans kybernetike, som betyder styrning.

Cybernetik, på engelska cybernetics, har fått en långtgående utveckling på många områden. På 1950-talet var begreppet viktigt inom operationsanalys, som utvecklades inom det amerikanska krigsmakten för att effektivisera användningen av materiella och mänskliga resurser. Matematik och statistik kunde ses som de vetenskapliga språken i operationsanalys. Krigsinsatserna och senare Marshall-hjälpen krävde rationell planering. I fredstid under 1950-talet inleddes utvecklingen av datorer och databehandling där begreppet cybernetik var en stor inspirationskälla.

I denna korta artikel vill vi lägga fram ett antagande att ordet, beteckningen för en vetenskap i sig innehåller en potential för den fortsatta utvecklingen. Ordet cybernetics kan liknas vid ett varumärke som lanseras på en marknad. Förväntningar och löften som ordet kommunicerar konstruerar successivt ny mening. Cybernetics har kommit att användas för en rad nya oråden. Inom management har bl a följande utvecklats ur cybernetics: management cybernetics, organizational cybernetics, operations research, systems engineering. Inom grundläggande cybernetics: artificial intelligence, robotics, control systems, conversation theory, new cybernetics. Utöver detta finns det en lång rad tillämpningsområden.

Frågan är denna: Har ordet cybernetics, sett som ett varumärke, haft attraktionskraft som påverkat utvecklingen från 1950-talet och framåt? Håll med om att det låter fantasieggande med ordet cybernetics!

Ett nytt begrepp med attraktionskraft under framväxt är transhumanism. Ordet består av "trans" och "humanism" som etymologiskt har en enkel mening, överskrida det mänskliga. Det kan användas som provisorisk ordförklaring att utgå från. Under sina första tio år har idéutveckling av transhumanism gett upphov till en rad böcker och uppsatser, t ex:

Hansell, Gregory R. & Grassie, William (red.), H±: transhumanism and its critics, Metanexus Institute, Philadelphia, PA, 2011.

Transhumanism är också en inspirationskälla för spelutveckling, t ex för Deus Ex som är ett s.k. actionrollspel. http://en.wikipedia.org/wiki/Deus_Ex

En annan viktig inriktning som kan inspireras av ordet transhumanism är utvecklingen av reservdelar för människan. Exempel är konstgjorda blodkärl som kan opereras in för att förbättra funktionen eller för att rädda liv. Transhumanism kan bli ett paraplybegrepp för idéutveckling på en lång rad områden på liknande sätt som cybernetics.

Det nya begreppet kan också vara lockande för krafter som inte har demokrati som ideal. Spelen som utvecklas och görs tillgängliga på internet är i många fall motbjudande och skrämmande. Till det återkommer vi här när vi studerat utbudet! I denna korta artikel är syftet begränsat till att väcka frågan om det finns fantasieggande namn på vetenskaper som generar fortsatt utveckling av vetenskapen. I det ligger också frågan hur namn med distinkta eller diffusa konnotationer kan stå i samband till utvecklingspotentialer. Vårt råd till läsaren blir om syftet är att skapa nya idéer: Fundera fritt kring flera tänkbara betydelser, och inte bara på den etymologiska betydelsen av ordet!

"Hajp och pyspunka. Klimatfrågan i djurrättsrörelsen 2006–2008"

Skrivet av redaktionen den 25 Januari, 2015
[ Djurrätt, Annat | Permalink | Trackbacks (0) ]

I Sverige är fältet öppet för vilket engagemang som klimatfrågan kommer att ha i djurrättsrörelsen med bl.a Djurens Rätt och i naturskyddsrörelsen med främst Svenska Naturskyddsföreningen. Detta har undersökts i en uppsats vid Idéhistoriska institutionen, Stockholms universitet. Läs här (pdf):

Hajp och pyspunka. Klimatfrågan i djurrättsrörelsen 2006 - 2008

Miljöbalksdagarna 2015

Skrivet av redaktionen den 17 Januari, 2015
[ Politik, Annat | Permalink | Trackbacks (0) ]

Läs programmet här.

Välkommen till Miljöbalksdagarna 2015 – den stora arenan för information, konsultation, diskussion och dialog kring miljölagstiftningen och hur den tillämpas. Det här är mötesplatsen och utbildningstillfället för dig som arbetar med tillsyn, prövning och vägledning inom kommuner och länsstyrelser, för dig som arbetar med miljöansvar inom näringsliv, myndigheter eller branschorganisationer samt för dig som är jurist med inriktning på miljörätt eller politiker med intresse för miljöfrågor.

Nu ska miljöbyråkraterna träffas igen på inbjudan av Naturvårdsverket. Konferens och middag med underhållning på kvällen. Som det brukar vara i Konferenssverige.

Som tidigare år vänder sig Naturvårdsverket inte till personer och företag som på olika sätt är drabbade av miljöbrott, miljöförstöring och felplacerade vindkraftverk. Det problematiska är inte att alla dessa personer blir bjudna på en avkopplande resa till Stockholm. Problemet är att nätverk bildas där de drabbade är uteslutna, uträknade redan från början.

Låt oss ta ett exempel: Varför ska hundratals representanter för näringsliv, länsstyrelser och andra myndigheter diskuterabullerproblem - utan insyn? Utan att en enda granne till vindkraftverk eller motorvägar deltar och ger sina erfarenheter. De som inte är bjuda har erfarenheter av sjukdom, sömnstörningar, psykiska problem. Det kan också handla om sänkta fastighetsvärden. Det kan handla om malande oro under åratal. Människor som lider av en korrupt politik och administration är inte bjudna.

VK värnar om det fria ordet?

Skrivet av redaktionen den 08 Januari, 2015
[ Annat | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt

Vad har VK gjort som meriterar att jämföra sig med Charlie Hebdo?

Chefredaktören drar sig inte för att framhålla sig och sin etik genom att snylta på en tragedi, terrordådet i Paris. Det är utmärkt om en tidning vill försvära sig till det fria ordet. Men är det vad VK gör? Eller är det ett opportunistiskt uttalande för att marknadsföra sig? Lika klyftigt som att i dödsriket säga: "Vad var det jag sa?" Det finns 365 dagar på året att värna om det fria ordet, om det är det som VK verkligen vill göra. Som en i mängden av VK:s läsare kan jag inte påminna mig ett enda fall där Ingvar Näslund av egen vilja och kraft ställt sig på barrikaderna för det fria ordet.

Det är därför synnerligen smaklöst av VK och dess chefredaktör att ställa sig med armarna i kors med ett milt PR-leende förstärkt med rubriken "VK värnar om det fria ordet". Vad blir nästa floskel?

Anmärkning: När denna artikel skrevs, fanns bilden på VK:s chefredaktör Ingvar Näslund med i själva bildspelet. Därefter är den borttagen.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera