Revolution utan våld - #metoo

Skrivet av redaktionen den 18 November, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

#metoo är början av en revolution utan våld som avslöjar våld och övergrepp utan pardon. Område efter område uppdagas. Vi har bara sett början. Det handlar om kränkningar, sexuella trakasserier och våldtäkter. Löpelden har på svensk mark spritt sig efter anklagelserna mot Marvey Weinstein och en rad andra med stjärnstatus i USA. Många s.k. celebrities. Redan före #metoo blev ”Kulturmannen” identifierad som en både uppblåst och ömklig person. Nu går drevet för fullt även i Sverige. Dagens exempel i programmet Spanarna SR1 är Ingmar Bergman kallad ”Fettklumpen” i ett tänkt filmprojekt har förvandlats från nationalhelgon till demon. Det spelar ingen roll vilken cell för revolutionen som studeras för att förstå kraften i vad som nu sker. Allt har fått en sådan omfattning att det känns lätt att förutse hur löpelden kommer att fortsätta ända ut i minsta fintrådiga nät av samhället. Särskilt till hierarkiskt styrda strukturer, företrädesvis dominerade av män. Men inte bara. Även kvinnor kommer att bli anklagade, dvs. alla de som kan sägas ha brutit mot systerskapets skrivna och oskrivna normer som en tragisk konsekvens.

Därför räcker det inte att kolla Dramatens och Stadsteaterns inställda föreställningar för att lista ut namnen på de anklagade. Inte heller räcker det att läsa mellan raderna i Aftonbladet eller att spetsa öronen för återkommande rapporterar i Public Service om sextrakasserier med namn på gärningsmän som SVT-profilen, nöjesprofilen, chef i försäkringsbolag eller andra benämningar. Idag gjorde programledaren i Ekots lördagsintervju ett misstag (?) genom att namnge en krönikör i Aftonbladet (som alla vet namnet på vid det här laget).

Många kan se på utvecklingen som spännande och kittlande, allrahelst om man inte själv känner sig hotad. Men när löpelden når längre ut, till arbetsplatser och miljöer vilka som helst, då närmar vi oss ett samhälle liknande gamla DDR dvs. Östtyskland med angiveri som ledande princip. Kanske är vi redan där.

Det finns också en vision om att det som inletts med #metoo är det bästa som hänt sedan rösträttens införande. Civilkurage i kombination med kollektiv som idé och praktik har tagits till en ny nivå. #metoo kommer att bli förebild för aktioner på en rad områden där man stått och stampat utan stora framsteg. Ett sådant område är djurrätten. I likhet med våld och övergrepp mot kvinnor och män vet praktiskt taget alla att djuren utsätts för våld och övergrepp. Men få talar ut. Det är obegripligt att vårt utbildningsväsende med flera hundra tusen lärare och studenter inte säger något, inte rör ett finger, utan bara låter våld och övergrepp fortgå. I England däremot, vid Oxford Centre for Animal Ethics, har man tagit initiativ. I ett land som behandlar någon illa och värre än så, människor eller djur, är det stor risk att det det sprider sig till andra områden.

Kändisar och klimatfrågan

Skrivet av redaktionen den 14 November, 2017
[ Djurrätt, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Klimatfrågan är komplex och det finns vitt skilda åsiktsriktningar. Forskare Inom KTH har gått igenom vetenskapsförnekelse de senaste 25 åren, läs här.

Motsättningarna i klimatfrågan tycks vara långlivade. Vad innebär det för media att frågorna är komplexa? Hur kommunicerar media klimatfrågorna? Ett sätt för media är att ställa de komplexa frågorna till experter och politiker, som SvD gör i dagens SvD genom en intervju med Isabella Lövin (MP), läs här.

Hon får frågor som: Flyger privat? Har du dragit ner på ditt privata flygande? Kör? När säljer du den? När får Sverige ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen? Hur ska vi nå ner till ett ton utsläpp per person och år? Får vi tråkigare liv med mindre konsumtion? Här balanserar SvD:s reporter på gränsen mellan det privata och det politiska. Varför? Är det för svårt för SvD att hålla sig till frågor om MP:s program och därigenom riskera att stöta bort läsare som ogillar MP ? Vill SvD driva klimatfrågan genom att lyfta fram någon annan, här Isabella Lövin? Lövin får frågor om sina egna privata förhållanden till klimatfrågan. Frågorna och svaren berör det privata men utan att bli för privat.

Hur övertygande är det för läsaren? Hur står svaren i förhållande till MP:s politik och till andra förgrundspersoner i partiet? I juni 2015 intervjuades Åsa Romson om köttskatt jämfört med skatt på bensin, läs här.

Under intervjuerna med både professorn och klimatministern tar vi fram en bensindunk, och ett kilo nötfärs och frågar vilken man snarast borde höja skatten på för klimatets skull.
– Jag skulle definitivt höja skatten på kött, nötköttet, säger professorn.
Miljöminister Åsa Romson valde att höja på bensinen.
– Ja men hon driver heller inte någon kostnadseffektiv miljöpolitik, det kan vara en förklaring, säger professor Ing-Marie Green.
Åsa Romsons förklarar varför hon vill höja skatterna på bensindunken, men inte på köttet.
– Det kanske är lite lättare att prioritera att man cyklar och hämtar barn, eller tar buss eller tåg, eller åker kollektivt från förskolan, för att minska transportutsläppen. 
Men däremot vill man ställa mat på bordet, och vissa dagar i veckan väljer man att ha köttfärssås till spaghettin. Det är många barn som gillar det, säger hon.

Frågorna och svaren ger intryck av att gälla både det privata och MP:s politik. SvD respektive SVT utnyttjar Isabella Lövin och Åsa Romson – vilka båda låter sig utnyttjas – för att besvara komplexa klimatfrågor. Båda har förekommit ofta i media under många år. Vad är privata frågor/svar och vad är uttryck för MP:s politik? Spelar det någon roll? För vilka? Vem tjänar på kort och lång sikt på denna personfixering och privatisering? Är det media som slipper tränga djupare in på sakfrågorna?

Det ser ut som att det är media som tjänar på privatisering av journalistik genom att producera kändisskap. Det ger lägre produktionskostnader för media och publiken får sin hunger av kändisar tillfälligt mättad.

New Book: Animal Ethics for Veterinarians

Skrivet av redaktionen den 03 November, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

The Oxford Centre for Animal Ethics
New Book: Animal Ethics for Veterinarians
Helping vets address ethical issues and make ethically informed judgments.

Veterinarians serve on the front lines working to prevent animal suffering and abuse. For centuries, their compassion and expertise have improved the quality of life and death for animals in their care. However, modern interest in animal rights has led more and more people to ask questions about the ethical considerations that lie behind common veterinary practices.

This Common Threads volume, drawn from articles originally published in the Journal of Animal Ethics (JAE), offers veterinarians and other interested readers a primer on key issues in the field. Essays in the first section discuss aspects of veterinary oaths, how advances in animal cognition science factor into current ethical debates, and the rise of complementary and alternative veterinary medicine and its relationship to traditional veterinary medicine. The second section continues with an essay that addresses why veterinarians have an obligation to educate animal caregivers to look past "cuteness" in order to treat all animals with dignity. The collection closes with three short sections focusing on animals in farming, trade, and research—areas where veterinarians encounter conflicts between their job and their duty to advocate and care for animals.

Contributors: Judith Benz-Schwarzburg, Vanessa Carli Bones, Grace Clement, Simon Coghlan, Priscilla N. Cohn, Mark J. Estren, Elisa Galgut, Eleonora Gullone, Matthew C. Halteman, Andrew Knight, Drew Leder, Andrew Linzey, Clair Linzey, Kay Peggs, Megan Schommer, Clifford Warwick, and James W. Yeates.
 

Andrew Linzey is the director of the Oxford Centre for Animal Ethics. He has written or edited twenty books, including The Ethical Case against Animal Experiments and Animal TheologyClair Linzey is the deputy director of the Oxford Centre for Animal Ethics and associate editor of the Journal of Animal Ethics.

To order online:
https://www.press.uillinois.edu/books/catalog/46pfq5pg9780252083198.html

To order by phone:
(800) 621-2736 (USA/Canada)
(773) 702-7000 (International)

More information is available here:
https://www.press.uillinois.edu/books/catalog/46pfq5pg9780252083198.html

Vegovågen sköljer över marknaden, så även MacDonalds

Skrivet av redaktionen den 16 Oktober, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Veckans Affärer utropar att vi i Norden är först ut.

Det var inte riktat sant, eftersom MacDonalds tidigare har tagit upp MacBean och andra veganska rätter på menyn i Sverige. 

Vegovågen har rullat sedan många år med sådan uthållighet och styrka att det har blivit svårt att ha uppsikt på vad som händer på marknaden.

Hyckleriet om julgrisen har redan börjat

Skrivet av redaktionen den 04 Oktober, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ett sådant hyckleri tidningen Norran gör sig skyldig till. En leende utkommenderad besökare gör sig till för fotografen, smekande grisens tryne.

Tror någon på Norran att det är så det ser ut i grisstallarna någon annan dag på året? När Norran nu spridit bilden av ett lyckorike för grisarna är det dags att visa på hur grisarna har det i verkligheten. Visa också bilder på slakten! Visa upphängda griskroppar, döda eller fortfarande vid liv, på väg till skållning och urtagning och styckning!

Berätta om hur smågrisar skiljs från sin mamma och att antalet dagar nu ska minska hos mamman. Det är den för dagen mest omdebatterade frågan om djurhållning. Det larvande Norran ägnar sig åt är så pinsamt, så enfaldigt, så falskt.

Aktieförvaltare kvar på hotellet?

Skrivet av redaktionen den 02 Oktober, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Verkstadsbolag, banker och laxodlingar är föremål för aktieförvaltares kommentarer på Handelsbankens sajt EFN. Se och hör aktieförvaltarnas inramning med kommentar om hur ”svårslaget” vackert det är i norska fjordar. Vokabulären är också förskönad med ”lyxigaste laxaktien”. En av herrarna i slips och kostym berättar att hans barn inte äter fisk, men tycker mycket om lax.

Ingen talar om det fruktansvärda djurplågeri som laxodlingar faktiskt är. Odlingskassarna är proppfulla med lax som försöker simma omkring i sin egen träck för att finna små pellets som är deras föda. Läs mer om gifter och uppfödning.

Det kan mycket väl vara så att aktier i laxodlingsföretag är en lönsam investering på kort sikt. Aktieförvaltarna bortser från risken att media och kraftfulla idéella organisationer med global räckvidd kan sänka laxaktierna genom informationskampanjer om hälsorisker för konsumenterna och djurplågeri. Sjukdomar och genförändringar orsakade av odlingen på såväl odlad som vild lax tillkommer.

Vi tycker att det är beklagligt att EFN som håller hög kvalitet på sina inslag släpper igenom stupida kommentarer, typ "lyxigaste laxaktien" om laxindustrin. Lämnade herrarna aldrig hotellet på sin laxlyxresa? Må denna fördjupning bli deras laxläxa!

Call for Papers for Oxford Summer School 2018

Skrivet av redaktionen den 02 Oktober, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Fifth Annual Oxford Animal Ethics Summer School
 
Animal Ethics and Law:
Affecting Positive Change for Animals

22 - 25 July, 2018
St Stephen’s House, University of Oxford
in partnership with Pillsbury Winthrop Shaw Pittman LLP
 
Animal law has now become a recognised academic subject in its own right alongside animal ethics.
 
Papers are invited from academics worldwide on topics relating to animal law, animal ethics, and the relation between the two. We welcome a variety of perspectives that have bearing on this relationship, including philosophical and religious ethics, historical, anthropological, psychological, scientific, psychological, and sociological perspectives.
 
Our particular focus is on how law can affect positive change for animals, including the motivations and strategies for achieving legal reform and issues involving the administration, enforcement and effectiveness of existing legislation. We welcome perspectives from ethicists, legal scholars, barristers and solicitors, law enforcers, anti-cruelty inspectors, politicians, and opinion formers.
 
We are particularly interested in receiving contributions from countries worldwide in which animal legislation is developing as well as contributions from countries where such legislation is more established.
 
Abstracts of proposed contributions (no more than 300 words) should be sent to Clair Linzey via email: depdirector@oxfordanimalethics.com. The deadline for abstracts is 1 January 2018. Accepted papers will be considered for publication in a subsequent book volume or in the Journal of Animal Ethics.
 
St Stephen’s House is an Anglican Theological College and a Hall of the University of Oxford. See https://www.ssho.ox.ac.uk/.
 
Further information about Pillsbury Winthrop Shaw Pittman LLP can be found at https://www.pillsburylaw.com/en/.
 
The Oxford Centre for Animal Ethics was founded in 2006 and pioneers ethical perspectives on animals through academic research, teaching, and publication. See www.oxfordanimalethics.com.
 
A short film of the previous 2017 Oxford Summer School can be found here, and the gallery of photographs here.

Fåglarna är vår räddning

Skrivet av redaktionen den 23 September, 2017
[ Kommunalt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Många vindkraftprojekt har stoppats p.g.a hoten mot fåglar. Ön i Umeå kan komma att räddas från exploatering tack vare den vitryggiga hackspetten.Läs SVT här.

När beslutfattare inte begriper bättre ifråga om skyddsvärda miljöer kan fåglarna bli räddningen. Umeå har genomlevt en stadsomvandling utan like. Resultatet är bedrövligt. Se på svulstiga Kulturväven! Se på Rådhustorget och omgivande kvarter, med radhus på taket till det smaklösa köptemplet! Och många utraderade historiska byggnader och miljöer. Tyvärr kunde inte motståndarna stoppa eländet. Och våra bundsförvanter fåglarna har inte bildat stadsgerilla ännu. Vi skulle önska att det funnes en tätortsalbatross som skiter träffsäkert på miljöbarbarer.

Sedan många år har exploatörer och kommunpolitiker kastat lystna blickar på natursköna Ön som ligger mitt i Umeälven. Vi hoppas att snart kunna säga TJILLIGT till alla snikna exploatörer. Det betyder TJI FICK NI.

Medel för allergidiagnos

Skrivet av redaktionen den 23 September, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

I dagarna har media uppmärksammat GW, han som heter Leif GW Persson. Han har gjort ett klipp genom att teckna aktier i ett bolag som lanserar ett medel för allergidiagnoser. Den omedelbara värdeökningen för GW blev åtta miljoner kronor. I intervjuer har GW kommenterat hur hans näsa för affärer gett impulser till hjärnkontoret. Det lär ha varit tilltalande för GW att medlet har forskats fram utan djurförsök! Försöken har istället gjorts med cellprover. Det var mycket framsynt av GW tycker vi här. Vi hade också investerat om vi hade haft kunskap om den förestående emissionen. Vi har mindre pengar än GW men om möjligt ännu starkare tro på idén med djurfri forskning.

Media blåser upp vinsten på åtta miljoner. Mytbildningen om GW är huvudsaken. Den stora saken är något helt annat, nämligen den djuretiska vinsten, att slippa göra försök på levande djur. Läs vår artikel från 2013.

Industriell vegomat som boomar

Skrivet av redaktionen den 26 Juli, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Quorn uppfattas som veganmat av många, men det stämmer inte eftersom hönsäggvita – om än i liten mängd – ingår. Huvudråvaran är en svamp. Försäljningen rakar i höjden på många marknader. Gruppen flexitarianer anses vara orsaken eftersom de väljer Quorn istället för kött i allt större utsträckning. Här har vi att göra med konsumenter som känner ett starkt behov att minska på kött utan att vara vegetarianer eller veganer.

Flexitarian eaters are behind the unprecedented rise in sales of the meat substitute Quorn, which is made from a fungus. The company behind Quorn Foods says global growth in the first half of this year is up 19 per cent worldwide which they believe is because of the rise of the "flexitarian" diet which means people are reducing meat consumption and looking for other protein sources. Quorn can be made to mimic mince, bacon, burgers, sausages, chicken or ham. Quorn is available in 15 countries.

Quorn Foods, now owned by a Filipino company, says it is investing £150m to double production at its main plant in Teeside and expects to create 300 new jobs there in the next five years.

Läs mer här.

1 2 3 4 5 6 7 8 9  Nästa»

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera