Läckage till gängledare och deras slavar kan leda till döden

Onsdagen den 10 april skedde mordet av en pappa som med sin son var på väg till simhallen i Skärholmen. Media var snabba att rapportera. Flera kända politiker handlade genom sin närvaro på platsen för mordet med uttalanden i media. Detta har Jimmy Åkesson, SD kallat för att ”posera”. Även systern till mordoffret visade sitt avståndstagande till politikernas dragning till kamerorna genom att avlägsna sig från Magdalena Anderssons framträdande i en intervju. Är politikernas framträdande ”posering”?

Ända från polisens inträde i mordfallet som började med undersökningar på plats ställde media frågor om gripandet av förövarna. Polisen svarade vid ett otal tillfällen att man hade ”god uppfattning” om vilka förövarna kunde vara och andra löftesrika uttalanden, men med diplomatisk försiktighet. Allmänheten kunde få intrycket att det bara var en fråga om timmar eller dagar innan ett gripande kunde ske.

Intervjun i DN med en hög polischef ger en mörk bild på samverkan mellan polis och allmänhet. Förutom ökad rädsla att röra sig i sitt bostadsområde ökar rädslan att samtala med andra. Risken för upptäckt genom läckage till gängledarna avhåller människor att tala fritt. Läckage kan leda till döden.

Skärholmen Gate den 11 april 2024

I avsaknad på förståelse av gängvåldets fortsättning och upptrappning söker nyhetsjournalisterna ord som biter. Har vi passerat en gräns? Den frågan ställs om och om igen. Varje gång känns det värre än någonsin. Frågan är nu om mordet av en förälder i Skärholmen står i särklass. Kommer dagens mord att skapa en motkraft med politiker och medborgare med historisk tyngd? Då har vi ett Skärholmen-Gate. Historia är hart när omöjlig att skriva när den pågår. Hur blev det idag?

Climate – the movie

En idéhistorisk uppgörelse om klimatfrågan har kommit i form av en video på Youtube och som publicerats av Swebbtv. Svenska forskare har haft en roll i debatten som inte framkommer på videon. En av dem var professor Wibjörn Karlén vid Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett dokument från 2005 vittnar om trängseln av forskare som kämpade för uppmärksamhet. Wibjörn Karlén (1937–2021) förde en ojämn kamp mot den framväxande klimatlobbyn inom forskning och politik. Dock hade han stöd från Klimatupplysningen och Stockholmsinitiativet.

Jag åhörde offentliga föreläsningar vid Naturgeografiska när Karlén ännu var laborator. I videon Climate – the movie talas om stopp i karriären för klimatskeptiker, men Karlén hann bli befordrad till professor innan dörrarna stängdes för skeptiker.

Budskapet i Climate – the movie kan uppfattas som ett rop på vetenskaplighet i klimatfrågan med idén att solen har avgörande betydelse för klimatet.

DCA-avtalet

Det låter som en förkortning vilken som helst för gemene man. I Sverige görs många intervjuundersökningar om kännedom, beteenden och attityder inom politik och konsumtion. Vi får hoppas på initiativ som gäller DCA-avtalet. Visserligen ska Riksdagen rösta, där det krävs tre fjärdedels majoritet för ett godkännande av DCA-avtalet. Men utgången är redan given. Bara V och MP är emot, de andra partierna är för i dagsläget. Partipiskan väntas vina. Därför är det viktigt att göra mätningar bland allmänheten med ett slumpvis urval och med bättre svarsfrekvens än SOM-undersökningarna som bara har ca 50 procent svarsfrekvens.

Det är också viktigt att ställa frågor som SOM inte vill ställa pga. av lojalitet med den politiska makten. Formulering av frågor bör bl.a gälla:

  • Vet du vad DCA-avtalet är, betyder? Svarsalternativ.
  • Är du för att USA ska få ha militärbaser i Sverige? Eller mot? Eller vet ej?
  • Vet du hur många baser det handlar om? Svarsalternativ.
  • Hur många år ska avtalet gälla. Svarsalternativ.
  • Är avtalet en del av Nato-avtalet för Sverige?
  • Tycker du att Sverige ska tacka nej till DCA-avtalet och behålla Nato-avtalet?
  • Tycker du att Sverige ska tacka nej till både DCA-avtalet och Nato-avtalet?
  • Tycker du att Sverige ska tacka ja till DCA-avtalet?
  • Vid ja, ska riksdagen vara med och bestämma vad DCA-avtalet ska innehålla?
  • Vid ja, ska riksdagen kunna förbjuda kärnvapen på baser som USA får ha i Sverige?

Dessa frågor kan en undersökning bland allmänheten innehålla, med publicering av resultaten på internet.

DCA-avtalet till beslut i Riksdagen

Kommande beslut i riksdagen blir som det verkar en formsak. Invändningarna till DCA-avtalet har kommit gradvis ute i landet, inte minst i landsortspressen från norr till söder. Frågan har förmodligen varit diffus för många. Sammanblandning med Nato-avtalet är legio. Men som f.d. ambassadören i Ryssland, Sven Hirdman har klargjort i Swebbtv, är det två skilda avtal. Tillsammans med programledare Mikael Willgert har Hirdman gett en uttömmande berättelse om Sveriges försvarspolitik med betoning på DCA-avtalet. En aspekt som inte kommenterats är förhållandet till samerna. Vilka rättigheter har Sàpmi som breder ut sig i fyra länder på Nordkalotten? Har den svenska regeringen konsulterat företrädare för Sàpmi? I Sverige Sametinget. Samerna får stora inskränkningar av flera slag, utbyggnad av vindkraft, gruvor, turism och nu USA:s militärbaser där flera planeras ligga inom Sàpmi. Det är upprörande att Sveriges försvarsminister Jonson gjort upp med sin USA-kollega, Austin, om DCA (Defence Cooperation Agreement). Innebörd: villkorslös upplåtelse av 17 svenska försvarsområden till USA. Varav 6 ligger i Norrland & Sàpmi.

För att få en bredare berättelse, lyssna på Sven Hirdman i Swebbtv!

Inte bara DCA-avtalet

Som individ blir man lätt förvirrad av konflikter och pågående krig, kränkningar av mänskliga rättigheter och infiltration i Sverige av främmande makt. Att sätta in folkmord i uppräkningen känns som en hädelse. Folkmord är inte bara det allvarligaste brottet en stat kan begå, det är bortom all mänsklig värdighet. Som individ är det omöjligt att hålla alla hot huvudet mot vår säkerhet. Än svårare är det att komma fram till förståelse eller uppslag till individuell handling.

En möjlighet är att måla upp sin egen bild av världen. Kanske är det den enda möjliga vägen. Att tänka i stora breda kategorier leder lätt till frustration – EU, Nato, Sverige, Sverige-Kina, demokrati, migration från Afrika, för att nämna några exempel. Jag kan istället välja vad som känns (obs ”känns”) viktigt.

  • Sveriges underkastelse mot USA genom DCA-avtalet, Defence Cooperation Agreement, 2023.
  • Flathet i företag och universitet att omhulda personer från Kina som alla sägs ha skyldighet att rapportera till Kinas kommunistiska parti.
  • Frihet att ifrågasätta EU, Economic Forum, WHO eller någon annan jätteamöba på världsarenan.
  • Tid att ifrågasätta slöa, okunniga kommunpolitiker i din hemkommun och region. Men också att identifiera duktiga och ärliga personer och deras agenda.

Redan denna lista är lång och över mänsklig förmåga att gå till grunden med. Men skillnaden är att du kan välja själv och försöka fokusera på något.

SSAB:s beslut om stålverk

Beslutet idag kan ge intryck av att alla problem är lösta för bygge av stålverk med start 2028. Tron kan försätta berg, heter det i ordspråket. Kommer det att gälla försörjningen av elektricitet för att tillverka fossilfritt stål? Beslut om investeringar kommer att krävas under en fyraårsperiod. Ledningen kommer att varje dag, det handlar om över 1000 dagar, upprätthålla tillit om att projektet ska förverkligas. Att en vacker dag låta kungen klippa sidenbandet för invigning. Huvudkoncentrationen kommer att ligga på strömförsörjning som för fossilfritt stål motsvarar en och en halv gång den förbrukning som finns i hela Finland, enligt professor Jan Blomgren, expert på kärnkraft och sakkunnig på hela området energi. Blomgren har gjort beräkningen för behov av ny elproduktion till fossilfritt stål. I detta fall kanske det inte är så noga med exaktheten i beräkningarna. Här gäller det snarare att göra en rimlighetsbedömning. Statens och regeringens engagemang väger tungt i beslut även om projekten vilar på företagsnivå. Idag kan vi inte bedöma hur regeringsmakten kommer att se ut under de närmaste åren. Vi vet inte ens med säkerhet om Sverige kommer att behålla sin suveränitet efter dagens definition. Allt detta gör att jätteprojektet fossilfritt stål kommer att befinna sig i ett kraftfält vars effekter är svåra att förutse. Fyra år kan motsvara nästa konjunkturcykels varaktighet, vilket kan betyda stora förändringar i de ekonomiska förutsättningarna för projektet, investeringskostnaden och räntenivå. För investeringar i ett stålverk önskar sig ekonomen ingångsvärden för elpris, stålpris och mycket annat. För att genomföra och att driva ett stålverk under dessa förutsättningar krävs en bred nationell och internationell riskfördelning. Dessutom måste beaktas att ett projekt i Sverige kan komma att ske i konkurrens med många andra. Andra projekt i konkurrens kan komma att drivas i mycket större storlek och med mycket större resurser. SSAB:s aktie har fallit med fem procent idag.

Här får man lust att lyssna på Allan Edvalls: ”Den lilla bäcken”

Å lilla bäcken mot älven rinner och älven rinner mot stora hav
Och aldrig någonsin mer du finner var lilla bäcken blev av.

Pang, bom, krasch för vindkraft och grönt stål i Sverige

Bakslagen kommer för vindkraften, men i ultrarapid. Swebbtv har i intervju med Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnteknik på nytt förklarat varför vi har en energikris och att det kan bli värre. En sammanfattning av nuläget för de stora stålprojekten är från och med idag att de inte kommer att bli av. Elen kommer inte at räcka till eller uttryckt på annat sätt så kommer inte ”grönt stål” kunna produceras och säljas på världsmarknaden till ett konkurrensmässigt pris. Det är lika bra att inse det nu och inte fortsätta att ”slänga bra pengar efter dåliga” som fysikprofessorn uttrycker saken. Vindkraftens konkursmässiga utveckling driver oss mot ruinens brant gemensamt med drömmen om grönt stål. Om vi inte gör något åt sakernas tillstånd.

Jan Blomgrens redogörelse idag den 28 mars 2024 i Swebbtv är en historisk händelse efter en lång och seg samhällsdebatt om energifrågan. Se även Dagens industri med professorerna Per Fahlén och Jan Blomgren. När idéerna om grönt stål fördes fram i media var det många som reagerade med jämförelsen till Stålverk 80. Som gick i stå. Samma öde har nu besannats för grönt stål även om aktörerna kommer att sprattla ännu en tid.

Vaka för valet av Putin är onödigt

Hela världen vet sedan länge att det är Putin som väljs som president. Valet är förutbestämt. Alla som tycker att valvaka är spännande kan känna sig blåsta på konfekten. Vad som återstår är att följa protesterna som tar sig många uttryck. Dagens clou är köbildningen precis kl 12 idag, sista dagen, söndag den 17 mars 2024 vid vallokalerna. Läs vad våra finska vänner skriver.

Clou är franska och betyder höjdpunkt. 

Klimatskepsis är nu politiskt och beslutsmässigt etablerat

Från att ha varit en utbredd hållning i diskussionen i bl.a Sverige har Sverigedemokraterna en gång för alla satt ned foten officiellt. För Lördagsintervjun i Sveriges Radio P1 väljs nyckelpersoner på dominerande politikområden. Idag var det Charlie Weimers från SD som deklarerade partiets förväntan och samtidigt partiets ståndpunkt att Parisavtalet kommer att omprövas. Parisavtalet är klimatfrågans portal som länder anslutit sig till, men med mycket varierande efterlevnad. På grund av eller tack vare SD:s starka ställning i svensk politik kan Weimers uttalanden markera ett trendbrott i svensk politik och för näringslivets planerade ”gröna omställning”. Weimers uppträder försynt men bestämt vilket understryker allvaret och beslutsamheten att medverka till omarbetning av Parisavtalet. Under alla förhållanden vill SD medverka till omarbetning av svensk klimatpolitik. Lördagsintervjun med SD:s talesperson var en milstolpe i klimatfrågan.