Tillsynsmyndigheten insåg inte allvaret i Blaiken

Skrivet av redaktionen den 11 Maj, 2014
[ Andra farliga platser, Politik, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Från 2008 och senare har massiva utsläpp gjorts i Blaiken av ett gruvbolag.

Se nyheten på SVT Aktuellt.

Ska det behöva ta 6-7 år för tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen i Västerbotten att inse det fulla allvaret för fjällsjöarna? Saneringskostnaderna beräknas uppgå till 300 miljoner kronor.

Aktuellt visade ett inslag med länsstyrelsen idag söndag. Ingen förklaring gavs till varför det tar åratal att inse vad alla varelser redan insett - utom möjligen likmaskarna.

Staten bör inte ha tillsynsmyndigheter med tjänstemän som inte gör sitt jobb! Anställ folk som förstår idén med tillsyn.

Cocktail-effekten på RagnSells i Västerbotten

Skrivet av redaktionen den 29 Mars, 2014
[ Andra farliga platser, Kommunalt | Permalink | Trackbacks (0) ]

I diskussionen om farliga ämnen kan det handla om enskilda ämnen. Vad man då ofta bortser ifrån är den samlade effekten av många ämnen, den så kallade cocktail-effekten.

Det är hög tid att införa ett liknande resonemang på ett företag som RagnSells. Det finns redan i många branscher en uppförandekod.

Även RagnSells har en uppförandekod. Här finns t ex en rad om "Överträdelser"

Ragn-Sells anställda, chefer och styrelsemedlemmar ska notera följande: Brott mot regler i denna uppförandekod kan resultera i disciplinära åtgärder. I förekommande fall kan saken även bli föremål för disciplinära åtgärder eller polisanmälan med eventuellt åtal som följd.

Efter Konkurrensverkets razzia mot RagnSells för att säkra bevis om misstänkt anbudskartell uppkommer nu en rad intressanta frågor. Kommer någon i företaget att göra polisanmälan om risk finns för olagliga avtalsvillkor? Vi låter frågan hänga luften i väntan på fortsatt utredning. Under tiden konstaterar vi att RagnSells bygger en cocktaileffekt. Varje fall av miljöbrott, mutor, skattebrott etc. är var för sig en allvarlig sak. De rättsvårdande myndigheterna har ansvaret att undersöka och föra till åtal om fällande dom kan uppnås.

Dessutom är det hög tid för företagets intressenter, dvs anställda, ägare, storkunder, kommuner och myndigheter, samarbetspartners och vi vanliga sopsorterande miljöintresserade hushåll, att se på helheten. Hur ska vi förhålla oss till ett företag som på område efter område gör grova överträdelser och lagbrott? Ska vi tåla denna häxbrygd, denna giftcocktail?

RagnSells framfart på Gotland - fortsätter!

Skrivet av redaktionen den 04 Februari, 2014
[ Andra farliga platser | Permalink | Trackbacks (0) ]

RagnSells kan inte eller skiter i regelverket. I vissa fall krävs ett så kallat ändringstillstånd hos tillsynsmyndigheten. För kort tid sedan missade RagnSells att söka ändringstillstånd i Robertsfors kommun. Nu har företaget missat igen.

Läs mer på Säkramiljön.nu och på Helagotland.se

Nya hot mot invånarna på Gotland

Skrivet av redaktionen den 22 Augusti, 2013
[ Andra farliga platser | Permalink | Trackbacks (0) ]

Som om Gotland inte fått nog av RagnSells.

Senast var det utsläpp i en å, som ledde till böter. Vi har skrivit mycket om det här.

Nu startar nya hot och provokationer mot invånarna på Gotland. I Roma skapar en slamanläggning problem för kringboende.

Hur tänker man i ett företag som RagnSells överhuvudtaget? Varför väljer man en dålig lösning på problemet om det finns en bra lösning?

Recension "Smutsiga Miljarder"

Skrivet av redaktionen den 06 Augusti, 2013
[ Andra farliga platser, Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

altArne Müller har släppt en bok "Smutsiga miljarder - Den svenska gruvboomens baksida". Han är programredaktör och journalist hos SVT i Umeå. Han har växt upp i Jokkmokk och levt större delen av sitt liv i Norr- och Västerbotten. Gruvorna har gradvis fått större uppmärksamhet hos allmänheten.

Protesterna mot Nordkalks anläggningar 2012 kan komma att framstå som en vändpunkt, skriver Müller. Han påpekar också att miljöproblemen inte medför att han i allmänhet är emot etablering av nya gruvor.

Branschen själv gör bedömningen att produktionen kan komma att tredubblas fram till 2025. Antalet personer som jobbar inom branschen skulle fördubblas. Det handlar om allt mellan återstart av små nedlagda gruvor i Bergslagen till jätteprojekt som Rönnbäcken i Västerbotten eller Kallak i Norrbotten. 19 av de 29 gruvprojekten finns i de båda nordligaste länen.

Hans berättelser om gruvverksamhet förutsätter ett tidsperspektiv. Gruvor har ett tidsförlopp som ofta inte varit känt eller erkänt hos vare sig gruvbolag, myndigheter eller domstolar. "Gruvorna har nämligen ofta den obehagliga egenskapen att ställa till riktigt stora problem när verksamheten har lagt ned, men där läckaget av metaller fortsätter och till och med kan öka." Hornträskets död är ett skrämmande exempel där Boliden som ägare och länsstyrelsen i Västerbotten som tillsynsmyndighet bär skulden till katastrofen. En tidsödande och dyrbar sanering av sjön Hornträsket på 670 hektar har sedemera inletts. Müller och medarbetare har grävt i samtliga miljörapporter som svenska gruvor enligt lag har att lämna varje år. Syftet var att se i vilken mån gruvorna klarar att följa upp de svenska miljökraven. Den bild som kom fram överensstämde inte med den bild som branschen gett av verksamheten. Detta har i sin tur utmynnat i frågor. "Om miljökrav överskrids, i vissa fall med allvarliga miljöskador som följd, borde inte det leda till polisutredningar, åtal och domar? Kommer de gamla problemen att återkomma i alla de nya projekten?"

Müllers grundliga research och levande framställningssätt av gruvboomen gör läsningen spännande. Som journalist väver han samman aspekter av näringspolitik, lokalsamhällen, ekonomi i en personlig ton och redovisning. Som läsare och engagerad person skulle du kunna förvänta klara ställningstaganden från Müller för eller mot konkreta projekt. Denna förväntan kommer på skam. Inte heller intervjun med branschorganisationen Svemin leder till ställningstaganden. Tonen är försonlig och kritiken får utläsas mellan raderna, vilket är frustrerande för läsaren. Han tycks vara medveten om att förväntningar om ställningstaganden kan finnas hos läsarna. Författaren skisserar tre olika politiska färdriktningar som försöker visa att olika slutsatser kan dras på grundval av tillgängliga fakta. Han hänvisar till krav från sin arbetsgivare: "Till saken hör att SVT påbjuder stor återhållsamhet för sina anställda när det gäller att offentligt ta ställning i politiska och samhällsfrågor." Till Müllers försvar kan ändå sägas att han ställer avgörande frågor om ansvar för verksamhetsutövare, tillsynsmyndighet, polis och åklagare. Om miljökrav överskrids, borde inte det leda till polisutredningar, åtal och domar?

Om du är intresserad av en översiktlig berättelse om gruvbranschen och gruvboomen i Sverige, i personlig ton men med stor försiktighet i ställningstaganden, då är denna bok ett måste. Boken fyller en kunskapslucka för dem som berörs av gruvboomen, och det är nästan varenda en!

Almedalen 2013 och miljöfrågorna, hemifrån

Skrivet av redaktionen den 06 Juli, 2013
[ Andra farliga platser, Agering, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Åsa Domeij är för många ikonen för miljöfrågorna i svensk politik och debatt. Hon är sedan 2008 miljöchef i Axfood som behärskar en stor del av svensk matmarknad. I ett blogginlägg skriver Domeij: Miljöfrågan dominerar Almedalen. Hon är aktiv bloggare där hon för ut budskap i Axfoods intressen, delvis genom det så kallade Hagainitiativet - företag för aktivt klimatansvar. Vilken cynisk benämning för storskalig miljöförstöring!

Hagainitiativet har initierats av åtta välkända företag; Axfood, Coca-Cola Enterprises Sverige, Fortum Värme, JM, Procter & Gamble Sverige, Stena Recycling, Statoil Fuel & Retail Sverige och Vasakronan. Tillkommande nya företag är Lantmännen, HKScan Sweden, Löfbergs och McDonald's. Läs mer här.

Här marknadsförs "Hagainitiativet" och de bakomliggande företagen. Det innebär att några av miljöns största hot kuppat in sig i Almedalen och den stora good-will som här finns både nationellt och internationellt. De ingående företagen i Hagainitiativet representerar dagligvaruhandel och import av livsmedel som förstör miljön i en global skala. Bland de inhemska företagen finns de största slakteriföretagen som vill bevara och öka animalieproduktionen. I blogginlägget skriver Domeij pliktskyldigast om Axfoods seminarium "Vaccinera dig mot pessimismen - för en hållbar framtid". Här handlar det om Axfoods investering i solceller.

Hur kan jag som enskild person utan makt och kapitalintressen orientera mig i allt detta, frågar man sig. Företagen i Hagainitiativet och en lång rad andra företag snyltar på Almendalens goda rykte. "Snylta" är ett alldeles för snällt ord, det borde heta blodsuga! Ett annat företag i raden är RagnSells som har seminarium i tre dagar med inbjudna deltagare från bl.a Naturvårdsverket. Det är ett ödets ironi att företaget dömts för miljöbrott just på Gotland. 
En numera vanlig metod att möta kritiken är att skylta med investeringar med förment goda effekter på miljön. Almedalen är en torgplats där åthävor är vanliga och förs ut till media. Axfood gör reklam för sitt företag genom att tala om en investering i solceller, som tycks ha ytterst marginell betydelse för miljön och företaget. RagnSells gör reklam för sitt företag genom paneldebatter "öka takten på klimatarbetet", som kan bedömas ha stor betydelse för miljön, ja faktiskt, och företaget.

Här har exempel getts på diskussioner som har koppling till Almedalen. Här på denna blogg kan vi se många tänkbara fördelar för miljön i alla de 500 seminarier som handlar om miljö. Vi kan också se hur många stora och små företag ägnar sig åt att blodsuga varumärket Almedalen. Vi kan också se hur många stora och små företag försöker bikta sig, köpa sig fria för sina stora och små miljöbrott genom att lova investeringar i miljön.

Är det tillräckligt att studera Almedalen indirekt genom media och internet? Nej, kanske inte. Det kan vara effektivare att göra studiebesök i den så kallade Verkligheten. Besök den typ av vindkraftverk som Polarbageriet i Älsbyn avser att bygga, hör bullret som grannarna kommer att få leva med 25 år framåt! Besök någon av RagnSells anläggningar för farligt avfall, fråga grannarna om utsläppet av farliga gifter men som inte syns för blotta ögat! Eller, något som du kan göra redan idag - besök någon av Axfoods butiker, Willys och se kritiskt på vad som finns i diskarna och hyllorna! Vilka produkter kan du konsumera med gott miljösamvete? Har du några frågor så maila till både oss och Åsa Domeij.

Vad göra när PRISM är avslöjat?

Skrivet av redaktionen den 16 Juni, 2013
[ Andra farliga platser | Permalink | Trackbacks (0) ]

altMånga har reagerat och fördömt övervakningssamhället som visat sitt nya ansikte efter avslöjanden av Edward Snowden. PRISM är ett hemligt system för övervakning som drivs av NSA - National Security Agency - som ingår i USA:s försvarsdepartement.

Om de organisatoriska sambanden har det skrivits mycket den senaste tiden. De stora bolag som nämns i de läckta dokumenten är främst Microsoft, Yahoo, Facebook, Google, Apple och Dropbox. Dessa bolag har gjort uttalanden som försöker dämpa kritiken. Att granska dessa och andra uttalanden är förstås en viktig fråga, men här finns också ett annat fokus som har med det egna personliga ställningstagandet att göra.

I vilken mån är vi villiga att dra konsekvenser av läckan som avslöjar Microsoft, Facebook, Google och de andra? Vilka konsekvenser finns för oss i konsumentrollen och i andra roller som anställd eller leverantör? Vilka konsekvenser finns för forskare och affärsutvecklare som direkt eller indirekt arbetar åt bolagen ifråga? Den senaste tiden har vi på nära håll erfarit de etiska problem som finns i Telia Sonera och bolagets universum. Efter dessa avslöjanden, har du bytt abonnemang? Har du överhuvud taget tänkt mer på saken efter "Uppdrag granskning" i SVT?

Som konsument har man makt. Det brukar kallas för att "rösta med fötterna". Med massverkan kan världens gång rubbas! Om jag ser till mig själv kommer jag att fortsätta vägra använda Facebook. Nu har argumenten att vägra stärkts ytterligare. Nu kan jag förmodligen finna förståelse hos alla de personer som under den tid Facebook funnits aldrig fått svar från mig. Jag valde att registrera mig med avsikten att vara passiv och att inte svara, för att på detta långsamt verkande sätt visa var jag står. Jag kommer heller inte att skaffa Instagram eller andra alternativ. Jag kommer inte att använda Twitter där jag har registrerat en adress. Jag kommer att fortsätta vara lika njugg med alla sociala media som StayFriends som kan tyckas vara en oförarglig företeelse, men är ändå är en del i en sjuk kultur - sociala medier under övervakning av NSA. Jag kommer aldrig att gå omkring med värkande nacke, stirrande i en smartphone. Men dessa avståndstaganden är ändå en blygsam del. Google används flera gånger per dag. Och min användning av mail är pyramidal. Jag vet inte hur jag ska kunna leva utan alla dessa kommunikationsmedel. Den chockverkan som läckan från Snowden har skapat är ännu ganska ny. Därför kan jag inte utesluta fler åtgärder från mig själv.

Jag ser framför mig historiens fördömande som en förlängning av SSSR, Sovjetunionen med KGB och DDR, Tyska demokratiska republiken med Stasi. Handen på hjärtat - vill du bli medlöpare till NSA- National Security Agency med alla sina trådar in i våra liv?

Gruva riskerar stora böter för miljöbrott

Skrivet av redaktionen den 12 Juni, 2013
[ Andra farliga platser | Permalink | Trackbacks (0) ]

Miljöåklagaren har ett otacksamt jobb. Det är nästan omöjligt att få fällande dom med stöd av nuvarande miljöbalk. Men den här gången ser det ut att vara möjligt.

Läs i VK: Gruva riskerar stora böter för miljöbrott.

Miljöbrott - RagnSells spillolja

Skrivet av redaktionen den 24 Maj, 2013
[ Andra farliga platser | Permalink | Trackbacks (0) ]

Dags igen för miljöbrott. Denna gång har RagnSells tappat kontrollen över 7.000 liter spillolja som rann ut på företaget Ragnsells fastighets dagvattenbrunnar och ner i en bäck.

Läs Helsingborgs Dagblad.

Läs- och föredragstips

Skrivet av redaktionen den 18 April, 2013
[ Andra farliga platser | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt

Klas Åmark är professor i historia vid Stockholms universitet. Han har ikväll hållit föredrag om sin senaste bok i en hörna av ett bibliotek. Bitvis hemföll han till yrkessjukdomen för en historiker - kalenderbitande eller encyklopedisk kunskap med datum, årtal, siffror och detaljer. Men det var en försumbar del i ett långt och fängslande föredrag:

Att bo granne med ondskan - Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen

Klas är relativt ung med dagens begrepp, född 1944 men redan professor emeritus! Han utstrålade vitalitet och engagemang. Det kan förhoppningsvis också upplevas genom att läsa denna hans nionde bok. Under efterföljande frågestund kom många frågor. En av dessa var: "När visste och förstod man vad som pågick med förintelsen?" Klas svarade att många har gjort försök att datera ett sådant genombrott i vetandet. En möjlig datering är september 1942 när de första bilderna av utmärglade och svårt lidandefrån Bergen-Belsen fick allmän spridning i världspressen. Men frågan kvarstår ändå enligt historieprofessorn: Skillnaden mellan att veta och förstå. En bonde någonstans i Sverige som läste en tidning med bondepartiet som partifärg visste och förstod inte förrän sent. De som hade tillgång till skildringar av radikala liberaler som Ingrid Wiberg-Segerstedt och hennes far Torgny Segerstedt, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning hade helt andra möjligheter att både veta och förstå på ett relativt tidigt stadium av den pågående Förintelsen. 

Denna skillnad mellan att veta och förstå pekar mot ny forskning för att vinna kunskap. Det gäller Förintelsen, men också en rad andra områden som historiker kan arbeta med. Så detta blir nu ett mantra för att nå levnadsvisdom under lång tid framöver: Veta eller förstå, veta eller förstå, veta eller förstå...

Stadsbiblioteket i Stockholm har ett program för föredrag, föreläsningar eller evenemang. Välj vad som ligger bäst i munnen!

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera