Brutal misshandel av får

Skrivet av redaktionen den 12 Juli, 2014
[ Djurrätt, Snabba nyheter | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt


Aktuellt har visat brutal misshandel av får i Australien. Djurplågeriet har smygfilmats av djurrättsorganisationen PETA. Se inslaget här! SVT har tagit bort de värsta bilderna. Är det rätt beslut av SVT att inte visa de värsta bilderna?

alt

Partiledare glömmer djuren

Skrivet av redaktionen den 04 Juli, 2014
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Partiledarna har dragit igång en hejdlös överbudspolitik i Almedalen inför valet i september. Man tävlar och vill hinna före andra partier. Snabbtåg, studentbostäder, arbetsmarknad, arbetstid, kvinnor som norm, världens bästa sjukvård etc etc.

Denna orgie i överbud medför tyvärr att många angelägna politikområden blir helt bortglömda. När det gäller energi så talar partiledarna bara om kärnkraften, inte om vindkraftens skadeverkningar. Det sköter representanterna från FSL, Föreningen för svenskt landskapsskydd. Avfallsskandalerna med RagnSells på Gotland diskuteras inte trots att man är på plats. På parnassen som Almedalsveckan kommit att bli är det medialogik med överbudspolitik som styr.

Partiledarna vänder sig till väljarna för att vinna förtroende och röster. Djuren röstar inte. Deras intressen bevakas av Djurens Rätt. Djurskyddet bevakas av Djurskyddet Sverige. I någon omfattning finns också företrädare för radikal djurrätt, som kallas abolitionism, en term som det är lika bra att lära sig om man intresserar sig för framtida förändring.

Nu får tittarna och publiken se om partiledare och debattestradörer tar upp frågan om ny djurskyddslag på den korta tid som återstår. Sedan flera år, åtminstone sedan 2011, har förespråkarna för reformerat djurskydd väntat.

I jakten på väljare glömmer makthavarna de värnlösa djuren. Ann Heberlein, teologie doktor med etik som inriktning sa i kvällens TV-debatt att ett samhälle ska bedömas efter hur de svaga och gamla behandlas. Glömde också hon djuren?

Klimatfrågan - stopp eller mer av allt?

Skrivet av redaktionen den 27 Juni, 2014
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Djurens Rätt hade rikskonferens i slutet av maj 2014. En av frågorna som diskuterades var det nya handlingsprogrammet för 2015-2019. I styrelsens förslag tas klimatfrågan bort. Stopp? Djurens Rätt är en djurrättsorganisation heter det. Då ska föreningen inte satsa på miljöfrågorna sägs det. Valet av termen miljöfråga istället för klimatfråga är intressant men har inte närmare förklarats av debattörerna. Djurens Rätt har ca 30 000 medlemmar. 

Svenska Naturskyddsföreningen genom sin lokalförening i Linköping har tagit initiativet till Klimatriksdagen i början av juni 2014. SNF har många medlemmar ca 200 000.

Mer av allt? En undran uppstår när man ser floran av föredrag och föredragshållare. Men det stora intresset som FN- rapporten 2006 om köttets enorma betydelse för utsläpp av CO2 och metan, s.k. klimatgaser är som bortblåst. Köttet svarar enligt rapporten för 18 procent av utsläppen av klimatgaser, mer än hela transportsektorn. Endast en enstaka motion om köttskatt nr 106 fanns med på naturskyddssveriges generalmönstring i Norrköping. Motionen om köttskatt kom inte ens med bland de 35 motioner som röstades fram.

Det är mycket som talar för att frågan om köttskatt är politiskt död. Stendöd. Om både Djurens Rätt och Naturskyddsföreningen inte vill arbeta för köttskatt, då lär inte heller något av de större politiska partierna göra det. Men det utesluter inte att frågan kan väckas till liv.

Ekonomer har sedan mitten av 1900-talet talat om miljöförstöring som externa kostnader, eller externalities. Begreppet som skapades 1920 av Arthur C Pigou har levt vidare och använts på flera områden. Skatt på externalities har till exempel införts på tobak och alkohol. Efter FN-rapportens publicering 2006 har SMMI, Svensk mat- och miljöinformation, från 2009 arbetat för införande av köttskatt.

Under tiden får debattörerna i Naturskyddsföreningen och Klimatriksdagen rusa vidare i klimatdebatten med nygamla frågor om miljön och klimatet. Att frågorna har ett längre historiskt perspektiv som oftast förbises bekräftas i dagens understreckare i SvD. Historielösheten gör sig påmind även i klimatdebatten.

FN:s klimatpanel IPPC och aktuella rapporter från Berlin

Skrivet av redaktionen den 12 April, 2014
[ Politik, Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Nu ska rapporter medieras med åtgärder för att minska koldioxid och metan, så kallade klimatgaser. SR 1 säger sig ha fått tillgång till en läckt rapport på nätet.

I dagens rapport från SR tar man på nytt fram idéerna om att fånga klimatgaser med ny teknik för att föra ned i underjorden. Det låter ju både fantastiskt, för att inte säga underhållande! Dessutom är det konfliktneutralt i någon mening. Publiken, allmänheten ser ju bara vinnare och inga förlorare. Det är nog ett naivt sätt att se det, då det alltid måste finnas någon som får göra uppoffringar, t ex skattebetalarna. 

Sedan flera år, kanske från 2007 när filosofen och vegangurun Peter Singer tog till orda i bloggosfären om climate change, har alltfler individer och grupper kopplat klimatgaser till köttkonsumtion. Singer och andra har räknat fram att köttet står för större utsläpp än alla transporter i världen. Då vore det synnerligen befogat att vetenskapsjournalister tar fram denna konflikt av ofattbar omfattning. Men då kommer media omedelbart i konflikt med det starkaste maktblocket alla kategorier - jordbruket och animalieproduktionen och därmed beroende näringar. Tänk tanken att en reporter skulle börja tala om att köttet måste minska genom en särskild köttskatt som beslutas av FN. Ett sådant scenario är numera mycket lätt att tänka sig. Idén om köttskatt har funnits i många år. Men vilka politiker eller journalister skulle våga föra fram det till folket? Eller till köttproducenter, handel, industri? 

Vad skulle hända om djuruppfödarnas hotas minska eller upphöra med produktionen av kor, grisar, kycklingar? Förra gången det hände något stort i Berlin, då gällde det muren. Nästa gång det rapporteras något riktigt stort från Berlin då kan det kanske kan gälla köttskatt world-wide som ett förslag från FN:s klimatpanel IPPC.

Satans djurplågare

Skrivet av redaktionen den 14 December, 2013
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt

Återigen har vi sett hur djurskyddslagen inte fungerar. Se inslaget i SVT här och här.

En djurskyddsinspektör vid länsstyrelsen svarar undvikande att det är "lite bekymmersamt" att anmälningarna om djurplågeri och djurtransporter inte leder till åtal. Detta anser vi vara helt oacceptabelt, att tillsynsmyndigheten inte driver anmälda fall så att bestämmelserna i djurskyddslagen efterlevs.

Skulden till det omfattande djurplågeriet ligger på många personer och led i produktionskedjan. Ägaren till Kronfågel - som är Lantmännen - har det yttersta ansvaret. Ändå vågar VD och styrelse inte träda fram när media vill ha svar på frågorna om massdöd under transporterna till slakteriet i Valla.

Lantmännens och Kronfågels företagsledningar är satans djurplågare!

Djurrättsalliansen har gjort det igen

Skrivet av redaktionen den 07 December, 2013
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Djurrättsalliansen har gjort det igen. Avslöjat djurplågeriet i grisuppfödningar. När SVT intervjuar länsveterinären i Södermanlands län, som högsta instans för tillsyn enligt djurskyddslagen 2011 kommer en rad besynnerliga svar, läs länken!

Det låter ju som att länsveterinären försvarar de hemska förhållandena. Länsveterinären och även praktiserande veterinärer har en besvärlig position mellan djuren och djurägarna/uppfödarna och allmänheten. Till detta kommer trycket från mäktiga organisationer som LRF - Lantbrukarnas riksförbund och uppfödarna i Sveriges Grisföretagare.

Förra gången som Djurrättsalliansen redovisade smygtagna bilder blev reaktionerna stora. Grisuppfödarna gjorde allt för att förneka bildernas äkthet. Denna gång 2013 har samma fruktansvärda förhållanden kunnat styrkas och dateras genom att avbilda dagens tidning i den tagna bilden på vanvårdade grisar.

Grisuppfödarna har nu bytt strategi. Den går ut på att inte försöka blåneka - vilket ju vore helt absurt. I stället erkänner man och försöker göra troligt att det rör sig om enstaka fall. På detta sätt tycks både länsveterinären och grisuppfödarna tro att strategin ska leda till att kritiken om djurplågeri ska falla platt.

Jag som skriver detta hörde länsveterinären i Stockholm i samband med en presentation av Jordbruksverket och den nya djurskyddslagen 2011. Temat var "Djurskydd för journalister". Som om journalister måste lyftas upp ur djup okunnighet som bara gäller journalister. Det var slående hur både Jordbruksverkets representanter och Länsveterinären tonade ned djurplågeriet och gav idealiserade, tillrättalagda bilder. Det var ytterst få professionella journalister som hade hörsammat inbjudan att möta personer som kunde uppfattas som djurförtryckets försvarare.

Jämför de idealiserade PowerPoint-bilderna med djurrättsalliansens bilder! Pdf av den här.

alt alt

Vandringsled och fåglar får ge vika?

Skrivet av redaktionen den 21 Oktober, 2013
[ Vindkraftverk, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vandringsled riskerar avbrott, Bohusleden riskerar att få ett nio kilometer långt avbrott sedan en markägare i Tanum begärt att tre rastplatser ska plockas bort. (TT)

Miljöjuristen Gunilla Sellberg och ägaren till RagnSells, Erik Sellberg söker tillstånd för tre vindkraftverk i Töftedals-Bön. Fågellivet riskerar att skadas. Nu vill Sellbergs även riskera den 37 mil långa vandringsleden som sträcker sig mellan Lindome i söder och Strömstad i norr.

Läs mer i Bohuslänningen här.

Lästips - Hur mår maten?

Skrivet av redaktionen den 10 Augusti, 2013
[ Litteratur, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

altHåglös och på dåligt humör stegade jag in på biblioteket i Täby för att läsa tidningar. Efter spärren vid hyllan där "Kulturrådets favoriter" finns utlagda stannade jag till. Den första bok som min blick fastnade på bar titeln "Hur mår maten? Djurhållning och djurskydd i Sverige" av Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Boken verkade tråkig, som ett beställningsarbete av LRF lantbruks-kooperationen. Efter en stunds bläddrande infann sig intresse för läsning och kritik.

I mina studier och forskning har jag tillägnat mig vanan att i tur och ordning läsa texten på pärmarna, förordet och listan på källor och referenser. Först därefter ger jag mig in på delar av boken. Innan jag läst boken färdigt har jag också googlat och skummat recensioner.

Peter Nilsson, Djurens Rätt skrev så här den den 8 december 2012:
Hur mår maten? är en väldigt elegant och utbildande bok som folk verkligen borde läsa – och jo, då tänker jag också på den inbitne djurrättaren som kanske inte köper Per Jensens etiska ställningstagande (mer om dessa senare) men som vill lära sig mer om hur djuren i den svenska livsmedelsproduktionen har det. Kunskap är styrka.

Tina Gerdien, Östgötacorren skrev den 4 december 2012:
- Per Jensen vill inte att vi ska sluta äta kött. Tvärt om. Han argumenterar för att ett liv utan lantbrukets djur skulle bli ett torftigt liv. Det har, menar han, att göra med att människor och djur lever i ett ömsesidigt beroende sedan tusentals år tillbaka och vår samvaro ger oss inte bara mat och kläder utan också kulturlandskap och livskvalitet.

Man kan gott säga att kritiken har varit mycket välvillig. Ett standardverk om animalieproduktion i Sverige har välkomnats från flera håll, som här exemplifierats med Djurens Rätt och den stora lokaltidningen i författarens närmiljö i Linköping, Östergötland.

Men redan ett enkelt trovärdighetstest visar på allvarliga brister. Katarina Vikström, allehanda.se Härnösand, Västernorrland, skriver den 1 augusti 2013:
- Djurförbud blir allt vanligare. Allt fler svenskar förbjuds att ha djur. Under första halvåret i år har 125 djurförbud utfärdats i landet.

Aktuell information om förekomsten av brott mot djurskyddslagen borde vara av central betydelse i boken. Varför inte med realistiska fotografiska bilder? Per Jensen har heller inte redovisat statistik om brott mot djurskyddslagen. Han skriver på sid 79:

I praktiken är det ytterst få som döms i domstol för brott mot djurskyddslagen. Man kan se det på två sätt. Möjligen har vi en tandlös lagstiftning i Sverige, som gör att man inte hittar och lagför dem som begår brotten. Men det kan lika väl vara så att vi faktiskt överlag har duktiga och laglydiga djuruppfödare och att överträdelserna faktiskt inte är fler än så. Jag vill gärna tro på det sista alternativet.

Innan jag själv läser boken färdigt gör jag det med ett antagandet  att Per Jensen grovt underskattar djurplågeriet och brotten mot djurskyddslagen. Jag söker också efter Jensens egen empiri. Har han inte gjort egna besök i djurstallar och hos bönder? Och då ska det inte bara vara mönsteranläggningar anvisade av centrala organisationer utan även problemanläggningar som Djurrättsalliansen har visat på. Jensen åtnjuter  ekonomiskt stöd av staten genom Kulturrådet. Men Djurrättsalliansen som avslöjar djurplågeri har blivit åtalade för sina otillåtna besök och filmning i grisfabrikerna.

Jag är inte ledsen för att jag upptäckte bokens utgivning 8 månader sent. Fördelen är att jag kan studera boken, recensionerna och aktuell händelseutveckling i efterhand. Försöker Jensen desavouera kritiken mot animalieproduktionen genom att erkänna existensen av kritiken? Jag har aldrig sett en lista på källor och referenser som ideologiskt är så heterogen som i denna bok. Här finns både källor från lantbrukets etablerade maktstrukturer för animalieproduktion och även filosofer som Singer och Regan samt organisationer som Djurens Rätt och PETA.

Denna bok och liknade framställningar i media kan också sättas in i ett idéhistoriskt sammanhang där den akademiska forskningen och undervisningen i Sverige kan studeras som ett hinder för ett idéflöde och som står fritt, så fritt som möjligt från stat, näringsliv och institutioner.

Almedalen 2013 och miljöfrågorna, hemifrån

Skrivet av redaktionen den 06 Juli, 2013
[ Andra farliga platser, Agering, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Åsa Domeij är för många ikonen för miljöfrågorna i svensk politik och debatt. Hon är sedan 2008 miljöchef i Axfood som behärskar en stor del av svensk matmarknad. I ett blogginlägg skriver Domeij: Miljöfrågan dominerar Almedalen. Hon är aktiv bloggare där hon för ut budskap i Axfoods intressen, delvis genom det så kallade Hagainitiativet - företag för aktivt klimatansvar. Vilken cynisk benämning för storskalig miljöförstöring!

Hagainitiativet har initierats av åtta välkända företag; Axfood, Coca-Cola Enterprises Sverige, Fortum Värme, JM, Procter & Gamble Sverige, Stena Recycling, Statoil Fuel & Retail Sverige och Vasakronan. Tillkommande nya företag är Lantmännen, HKScan Sweden, Löfbergs och McDonald's. Läs mer här.

Här marknadsförs "Hagainitiativet" och de bakomliggande företagen. Det innebär att några av miljöns största hot kuppat in sig i Almedalen och den stora good-will som här finns både nationellt och internationellt. De ingående företagen i Hagainitiativet representerar dagligvaruhandel och import av livsmedel som förstör miljön i en global skala. Bland de inhemska företagen finns de största slakteriföretagen som vill bevara och öka animalieproduktionen. I blogginlägget skriver Domeij pliktskyldigast om Axfoods seminarium "Vaccinera dig mot pessimismen - för en hållbar framtid". Här handlar det om Axfoods investering i solceller.

Hur kan jag som enskild person utan makt och kapitalintressen orientera mig i allt detta, frågar man sig. Företagen i Hagainitiativet och en lång rad andra företag snyltar på Almendalens goda rykte. "Snylta" är ett alldeles för snällt ord, det borde heta blodsuga! Ett annat företag i raden är RagnSells som har seminarium i tre dagar med inbjudna deltagare från bl.a Naturvårdsverket. Det är ett ödets ironi att företaget dömts för miljöbrott just på Gotland. 
En numera vanlig metod att möta kritiken är att skylta med investeringar med förment goda effekter på miljön. Almedalen är en torgplats där åthävor är vanliga och förs ut till media. Axfood gör reklam för sitt företag genom att tala om en investering i solceller, som tycks ha ytterst marginell betydelse för miljön och företaget. RagnSells gör reklam för sitt företag genom paneldebatter "öka takten på klimatarbetet", som kan bedömas ha stor betydelse för miljön, ja faktiskt, och företaget.

Här har exempel getts på diskussioner som har koppling till Almedalen. Här på denna blogg kan vi se många tänkbara fördelar för miljön i alla de 500 seminarier som handlar om miljö. Vi kan också se hur många stora och små företag ägnar sig åt att blodsuga varumärket Almedalen. Vi kan också se hur många stora och små företag försöker bikta sig, köpa sig fria för sina stora och små miljöbrott genom att lova investeringar i miljön.

Är det tillräckligt att studera Almedalen indirekt genom media och internet? Nej, kanske inte. Det kan vara effektivare att göra studiebesök i den så kallade Verkligheten. Besök den typ av vindkraftverk som Polarbageriet i Älsbyn avser att bygga, hör bullret som grannarna kommer att få leva med 25 år framåt! Besök någon av RagnSells anläggningar för farligt avfall, fråga grannarna om utsläppet av farliga gifter men som inte syns för blotta ögat! Eller, något som du kan göra redan idag - besök någon av Axfoods butiker, Willys och se kritiskt på vad som finns i diskarna och hyllorna! Vilka produkter kan du konsumera med gott miljösamvete? Har du några frågor så maila till både oss och Åsa Domeij.

Djurförsök och medicinsk forskning - seminarium

Skrivet av redaktionen den 24 Maj, 2013
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt
Klicka för större

En rad intressenter hade enats om att hålla ett seminarium "Djurförsök och medicinsk forskning - alltid lika omdebatterat, fortfarande lika viktigt". Läs inbjudan och program.

Föredragshållare representerade Vetenskapsrådet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Reumatikerförbundet, Jordbruksverket som i många stycken visade på en uppgiven och konservativ syn. Alla dessa förutsåg en fortsatt användning av försöksdjur i medicinsk forskning, i oförändrad eller kanske ökande omfattning i ett perspektiv på 10 till 15 år. Annars finns risken att dessa försök flyttas ut till andra länder. Föredragshållarna talade om 3R-forskningen, som står för R-replacement, R-refinement och R-reduction. Begreppet myntades 1959 av två brittiska forskare. Läs mer här.

Representanter för Forska Utan Djurförsök, Djurens Rätt och Sveriges Lantbruksuniversitet omfattar synen att utveckla praktikerna för 3R och är i hög grad pådrivande i utvecklingen att försöka ersätta, förfina och minska användningen av djurförsök. Stiftelsen Forska Utan Djurförsök har visioner om fundamentala förändringar och hämtar styrka från teknikområden som IT och kommunikation. Vem trodde på 1950-talet att dagens utveckling med IT och internet var möjlig? Varför ska inte medicinsk forskning kunna förändras i grunden med forskning in vitro med cellkulturer och stamceller, in silico med datormodeller? Om detta talar även etablissemanget inom forskningen, men hur allvarligt menat är det egentligen? Djurens Rätt arbetar även för bättre lagstiftning och att stävja missbruket hos de forskande företagen att inte specifikt redovisa syftet med användningen av försöksdjur. Sveriges Lantbruksuniversitet bidrar genom att hålla ett lektorat i djuretik.

I kaffepausen ställde jag frågan om fritt tänkande till en professor i zoologi som säger sig tänka på djuren i första hand, snarare än forskningen. Han hävdade att alla kunde känna att det var högt i tak. Om detta tillät jag mig tvivla. På sätt och vis kan man säga att jag frågade en person som var både djurens vårdare och domare. Och domen kan endast bli lidande och död... En lärdom denna dag är trots allt: Alla medverkande har en policy för sin huvudman/institution att följa och talar i egen sak. Att förväxla självlegitimering med fritt tänkande är ett misstag.

Kommer Stiftelsen Forska Utan Djurförsök att kunna dra till sig donationer som kan förmedlas till forskning? Spännande fortsättning följer...

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera