Veganburgare tog 40 år att utveckla och lansera globalt

Skrivet av redaktionen den 04 Maj, 2019
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Redan 1978/79 hade livsmedelsforskningen i Sverige identifierat ”texturerat vegetabiliskt protein” som en möjlighet att skapa nya produkter. Branschgemensam forskning bedrevs i SIK, Svenska Livsmedelsinstitutet Göteborg. Se årsberättelse 1978-79.pdf. SIK hade medlemmar från hela livsmedelsindustrin i Sverige. Jordbrukets organisationer med bland andra Sveriges Slakteriförbund och Kungsörnen hade en historisk möjlighet att i flytta en stor del av konsumtionen från animaliskt protein till vegetabiliskt protein. Kungsörnen hade byggt upp ett pastautbud som skulle kunna promotas med pastasåser innehållande texturerat vegetabiliskt protein. Men makthavarna som företrädde Sveriges bönder valde att lägga innovationerna i kassaskåpet, låsa och slänga nyckeln. Man var rädda för konkurrenter till det animaliska proteinet.

Nu satsar mäktiga investerare i USA med Bill Gates som innovationsguru i vegotrenden, globalt. Denna utveckling rör inte bara burgaren i ändlösa varianter. Texturerat vegetabiliskt protein kan ersätta kött. Visionen har fångats i namnet på det nya företaget ”Beyond Meat”. Sverige finns med på ett litet hörn med egna utvecklingsprojekt att göra texturerat vegetabiliskt protein på bönor som kan odlas i Sverige, men också på importerat sojaprotein. Rollerna kunde ha varit ombytta mellan USA och Sverige om inte bakåtstävarna i jordbrukskooperation (Sveriges Slakteriförbund SCAN) hade haft sådan avgörande makt.

Vegotrenden och moralfilosofi

Skrivet av redaktionen den 28 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Den svart-vita djurrättsveganismen kommer troligen även i fortsättningen att ha anhängare och berättigande. Djurrättsveganism är definitionsmässigt ett förhållningssätt som förutsätter en livsstil som utesluter allt utnyttjande av djur. Till förhållningssättet hör abolitionism, ett frigörande av alla djur, känt som animal liberation. I media har uppgifter florerat om den uppåtgående vegotrenden. Ibland anges procenttal hämtade från opinionsundersökningar. Kanske för första gången i modern historia kan man känna uppgången utan statistik, bara med sina sinnesintryck. De kan komma från alla möjliga håll, från vänner och media och vad som helst. Vegotrenden har också skapat ett större spektrum av vanor och attityder. Flexitarianer som väljer mellan blandkost och vegankost. Hälsoveganer har blivit fler med hälsotrenden, men inte nödvändigtvis kopplat till djurrätt. Konsumenter kan ha mycket varierande attityder till djuren. Djurskydd framhålls utan att tänka på konsekvenserna på sikt. Förbättras djurens liv på sikt med djurskydd? Abolitionism har vunnit anhängare tack vare moralfilosofiska överväganden om att djurskydd är något som döljer missförhållanden och uppskjuter frigörelse. Med den kraftiga ökningen av vegofrågor i media har de moralfilosofiska frågorna kommit i skymundan, särskilt för de nytillkommande veganerna, vegetarianerna, flexitarianerna, hälsoveganerna, ägg-fisk-vegetarianerna, måndagsveganerna etc. Och alla de som tycker att man kan vara bara lite vegan. I extremfall bara snacka om vego.

Är det för tidigt att utvärdera utvecklingen? Vilka intressen finns att profitera på moral? Kommer vi att se manipulation från livsmedelsproducenter och livsmedelshandeln? En väg att manipulera är att påverka tillämpningen av marknadsrätt. Se på havremjölken, förlåt havredrycken som produkten ska det heta efter protester från mjölkproducenter. Mjölkproducenterna har finansiell styrka att driva rättsprocesser mot producenter av kofria alternativ för drycker och pålägg. Det är OK att använda beteckningen Vegansk ost om inte marknadsdomstolen sätter stopp. Hamburgerkedjorna har infört veganska burgare i sortimentet, men kan räkna med reaktioner från de svenska slakterierna. Skolorna för en kamp att fatta egna val men utsätts för påtryckningar från politiker som företräder animalieproducenterna med hjälp av överdrivna påståenden om svenskt kött jämfört med import. Producenterna av animaliska produkter har tagit upp konkurrensen genom att göra blandprodukter med växtbaserade råvaror. Arla har lanserat havremjölk med komjölk som ingrediens. En ostproducent har tagit upp tillverkning av vegansk ost. Och så vidare.

Är den här utvecklingen bra för djuren och för konsumenterna ur moralfilosofisk synpunkt?

The Oxford Centre for Animal Ethics har utsett 20 nya medlemmar

Skrivet av redaktionen den 20 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt

Appointment of New Fellows

The Oxford Centre for Animal Ethics is delighted to announce the appointment of twenty three new Fellows.

Academics, both from the sciences as well as the humanities, who are researching or intending to research in the field are eligible for consideration. Under the rules, appointment is offered only once to successful individuals within their lifetime, and appointment is by invitation or nomination only. Only a small proportion of those nominated are eventually selected.

The process of selection is rigorous, painstaking, and frequently lengthy, and individuals appointed have to have made (or be capable of making) an outstanding contribution to the field.

The new Fellows are:

  • Professor Cini Bretzlaff-Holstein (Trinity Christian College, IL), Fellow
  • Professor Kendra Coulter (Brock University, Canada), Fellow
  • Dr Chris Draper (Born Free Foundation), Fellow
  • Dr Raffael N. Fasel (University of Cambridge, England), Associate Fellow
  • Professor Angela Fernandez (University of Toronto, Canada) Fellow,
  • Professor Marita Giménez-Candela (Universitat Autònoma de Barcelona, Spain), Fellow
  • Michael Glover (Leiden University, Netherlands), Associate Fellow
  • Professor James E. Helmer (Xavier University, OH), Fellow
  • Professor Kathy Hessler (Lewis & Clark Law School, OR), Associate Fellow
  • Rebecca Jenkins (Lewis & Clark Law School, OR), Associate Fellow
  • Dr Thomas Lepeltier (Independent scholar), Associate Fellow
  • Professor Daniel B. Lourenço (Federal University of Rio de Janeiro, Brazil), Fellow
  • Professor Justin Marceau (University of Denver, CO), Fellow
  • Dr Mandy Mihelic (The University of Queensland, Australia), Associate Fellow
  • Stephanie O’ Flynn (National University of Ireland, Galway), Associate Fellow
  • Professor Mary J. Shariff (University of Manitoba, Canada), Fellow
  • Professor Barry Smart (University of Portsmouth, England), Fellow
  • Dr Paola Sobbrio (Independent scholar), Fellow
  • Dr Roxanne Grace Sperry (Atlantic School of Theology, Canada), Associate Fellow
  • Rebecca Rose Stanton (Northumbria University, England), Associate Fellow
  • David Thomas (Lawyer), Fellow
  • The Revd Matthew J. Webber (Colorado State University, CO), Associate Fellow
  • Dr Miriam A. Zemanova (University of Basel, Switzerland), Associate Fellow

“All these individuals are pioneering new work in Animal Ethics – helping to press the envelope in terms of new thinking”, said Director of the Centre, Professor Andrew Linzey. The Centre extends its warmest congratulations to the successful individuals. Their biographies can be viewed here.

Morgontidningar svävar på målet

Skrivet av redaktionen den 19 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Den 4 augusti 2018 har DN en av sina många artiklar på temat veganskt/animaliskt skriven av Elin Peters. Här väljer skribenten eller snarare tidningen att behandla ämnet i en sympatisk, lätt förvirrad ton så att beslutet om valet ligger på någon annan. Budskapet blir än mer oklart med tanke på bilden på en manuell köttdisk med oxfilé, biffrad med fettkappa, högrev, salsicha (rå fläskkorv). Troligen plåtat i en av saluhallarna. Då kan inte ICA, Konsum, Hemköp etc. bli upprörda. Antagligen tror DN att detta framställningssätt är okontroversiellt för olika läsargrupper, köttätare, vegetarianer och matproducenter. En sorts diskussion, till intet förpliktande.

Den 29 juni 2018 har SvD en artikel som håller armlängds avstånd till kontroverser. Ann-Cathrine Johnsson ger en i och för sig välbehövlig genomgång av vego-begrepp, åtta olika begrepp. Listan innehåller sådant som delvis kan vara nytt för läsarna. Det är en kort artikel som inte tillåter generaliserande omdömen. Men det är ändå uppenbart att SvD undviker kontroverser. Man bangar för att ge en helt korrekt definition av strikt ”vegan”, som innebär att inget som kommer från animalier konsumeras eller används.

Kvällstidningar tilltalar både oss och dom

Skrivet av redaktionen den 18 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Kurvan för vego har pekat brant uppåt under ett par år.Det skrivs mer och mer om veganism och om veganer.För media, kvällstidningar som ängslas för att tappa läsare gäller det att tilltala både veganer och veganmotståndare och andra vilka som helst. Om aggressioner finns i båda riktningar, hur gör tidningen och skribenten? Jo, det gäller att tilltala båda sidor och den stora gruppen flexitarianer. Expressen har en skribent som heter Patrik Lundberg som har en värdefull förmåga att locka läsare, att utan avkall på sina egna preferenser kunna peka ut EU-byråkrater som just byråkrater, något som både växtkorvätare och djurkorvätare kan tycka är lustigt och intressant. Läs artikeln från 16/4 2019.

Aftonbladet har skribenten Babs Drougge som fångat upp en händelse In Real Life, en aggressiv person som tuggar i sig rått kött inför veganers åsyn i protest på en veganfestival. Läs artikeln från 16/8 2018.

10 kycklingar, vem bryr sig?

Skrivet av redaktionen den 15 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Guldfågelns VD Peter Andersson, trevligt klädd i tröja och vita skjortkragen, sa i ett uttalande med behärskad min och röst i TV att tio kycklingar som skållades levande våren 2018 är tio för mycket. Det är tveksamt om han verkligen medgav fel eftersom han framhöll att Guldfågeln slaktar ett stort antal miljoner kycklingar varje år. Underförstått att tio plågsamma dödsfall inte är något att bry sig om? Försvarsbeteendet känns igen. Det låter bra – tror man – att säga att tio kycklingar som skållats levande är tio för mycket. Så ska en behärskad VD uttrycka sig när något har gått åt helvete.

Om man på Guldfågeln verkligen tyckte att man har gjort fel, varför spelade man inte med öppna kort från början, direkt i anslutning till de förfärliga händelserna? Som inträffade för länge sedan, våren 2018. Med öppna kort menas i detta fall att händelsen ska rapporteras utan dröjsmål till de media som kan förväntas vara intresserade att gå vidare till sina läsare och tittare. Det känns förstås otänkbart med en sådan usel företagsledare som Guldfågeln tycks ha. Därför gäller det att agera utifrån för djurens bästa. Det gör djurrättsorganisationerna Djurens Rätt och Djurrättsalliansen som ärligt står upp för sina göranden, men som också fått utstå allvarlig kritik för hot mot djurbönder.

Den här gången gäller det skållning av levande kycklingar som är något alldeles förfärligt. Med en till visshet gränsande sannolikhet kommer det att upprepas gång på gång, inte bara hos Guldfågeln utan även i andra fågelslakterier. Dessutom händer skållning av levande grisar på landets grisslakterier. Det glömde media att berätta. När media rapporterar nästa gång kommer slaktericheferna att sätta upp en förvånad min och uttrycka sitt djupa beklagande. Ett skållat djur som fortfarande lever är ett för mycket...

Vegomässan i september 2019 inhiberad

Skrivet av redaktionen den 10 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Den av Djurrättsalliansen arrangerade vegomässan är inställd. Ett avgörande skäl är att ICA har dragit tillbaka sitt deltagande med hänvisning till uppgifter i Göteborgs-Posten. Tidningen har uppgett att Djurrättsalliansen har kopplingar till en grupp som påstås utöva hot mot lantbrukare. Påståenden av detta slag har tillbakavisats från såväl Djurrättsalliansen som Djurens Rätt.

Om någon fördel med haveriet ska påpekas är det att djurrättsfrågorna åter kan komma i fokus efter några år där hälsoargument och klimatfrågan har dominerat. Vegomässan och Vegovision är visserligen två mycket välorganiserade arrangemang med ett stort utbud av vegoprodukter och intressanta föredrag. Samtidigt kan sägas att vegosortimentet nu har fått ett så bra utrymme i vanliga livsmedelsbutiker att konsumtionen fortsätter att öka rejält. Den utvecklingen utnyttjas av både ICA och alla andra kedjor, vilket tyder på att framgångarna kommer att fortsätta. Och ingen, inte heller ICA, har makt av att förhindra fortsatt diskussion om djuretik och djurrätt.

Animalieproducenterna känner sig hotade

Skrivet av redaktionen den 04 April, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

En varubeteckning som Vegoburgare skapar konvulsioner i EU-systemet.

Köttproducenter och deras avnämare på marknaden har börjat inse vilken enorm potential som en varubeteckning som Vegoburgare har. Därför försöker man mobilisera ett motstånd inom EU-systemet och för att få ett direkt förbud att använda beteckningen. Frågan påminner om kampen för skyddade varubeteckningar, men här gäller det något som kanske kan leda till en mycket större konflikt än vad skyddade namn på ostar och mejeriprodukter eller eller vad kött- och charkprodukter någonsin har medfört. Hamburgerkulturen har fått en enorm spridning i hela världen, där råvaran tidigare förutsattes vara nötkött. Med många andra råvaror har producenter och distributörer försökt utnyttja den good-will som hamburgare tidigare haft genom att lansera andra råvaror mellan brödskivorna, kallade fiskburgare, laxburgare, kycklingburgare, ostburgare, halloumiburgare och sedan några år vegoburgare, sojaburgare, quinoaburgare, tofuburgare på den explosiva vegomarknaden. Sedan decennier finns också en snårskog av fantasinamn som infördes av köttproducenter under andra halvan av förra seklet, t.ex texasburgare, grisburgare, julburgare… Hör så dumt det låter! Det finns anledning att tro att producenter av vego kan åberopa inarbetning av burgare på marknaden och/eller att burgare kan ses som generiskt namn som inte kan varumärkesskyddas.

Lättattityd vs radikalism

Skrivet av redaktionen den 31 Mars, 2019
[ Politik, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vid ett svep över några aktuella samhällsfrågor i olika domäner kan gemensamma drag upptäckas. Det är åtminstone möjligt att formulera en hypotes: Finns en rörelse i folkdjupet att avstå från vad som uppfattas som ytterligheter, även om ytterligheten är det som lockar. När det gäller väljarundersökningar ökar KD mycket påtagligt, nu med ca 12 procent av väljarna. Har det att göra med attityder till SD som extremistparti och därför otänkbart för väljare på drift i sina politikfunderingar. KD kan då bli ett val om de uppfattas som toleranta för SD. Kan man tala om lättfascism? Lättkonservatism? Med motsvarande köksbordsfilosofi kan man se på socialdemokrati som lättsocialism. När det gäller veganism och vegetarianism kan det konstateras att andelen ökar markant även om mätningarna inte alltid är jämförbara. Orsaken tillskrivs klimatfrågan och till mindre del ökning av sympatier för djurrättsveganism. Gruppen flexitarianer har ökat kraftigt, till stor del beroende på storhushåll i skolor, sjukhus, personalrestauranger etc. som hakat på trenden för hälsa och klimat. Också för lägre portionskostnad. Det finns fog för att –något nedvärderande – tala om lättveganism. Flera områden är genomdränkta av attityder som växt fram som lättvarianter av radikala idéer.

Ett försvar kan vara att ”lättattityd" är en väg att på sikt nå längre, att närma sig den radikala idén.

Nyhet!

Skrivet av redaktionen den 29 Mars, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Läs här. Djurrätt har kommit lite i skymundan av de stora framgångar som veganism har skördat med fokus på hälsa och växtbaserad diet. Med ökad bredd i budskapen från många media har en lätt-veganism skapats som kan kärnfrågan att bromsa djurens frigörelse. Det är mot bakrund av detta som vi här med stor tillfredsställelse ser att tidningen Syre satsar på en ny sajt.

Läs och begrunda!

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera