Kändisar och klimatfrågan

Skrivet av redaktionen den 14 November, 2017
[ Djurrätt, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Klimatfrågan är komplex och det finns vitt skilda åsiktsriktningar. Forskare Inom KTH har gått igenom vetenskapsförnekelse de senaste 25 åren, läs här.

Motsättningarna i klimatfrågan tycks vara långlivade. Vad innebär det för media att frågorna är komplexa? Hur kommunicerar media klimatfrågorna? Ett sätt för media är att ställa de komplexa frågorna till experter och politiker, som SvD gör i dagens SvD genom en intervju med Isabella Lövin (MP), läs här.

Hon får frågor som: Flyger privat? Har du dragit ner på ditt privata flygande? Kör? När säljer du den? När får Sverige ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen? Hur ska vi nå ner till ett ton utsläpp per person och år? Får vi tråkigare liv med mindre konsumtion? Här balanserar SvD:s reporter på gränsen mellan det privata och det politiska. Varför? Är det för svårt för SvD att hålla sig till frågor om MP:s program och därigenom riskera att stöta bort läsare som ogillar MP ? Vill SvD driva klimatfrågan genom att lyfta fram någon annan, här Isabella Lövin? Lövin får frågor om sina egna privata förhållanden till klimatfrågan. Frågorna och svaren berör det privata men utan att bli för privat.

Hur övertygande är det för läsaren? Hur står svaren i förhållande till MP:s politik och till andra förgrundspersoner i partiet? I juni 2015 intervjuades Åsa Romson om köttskatt jämfört med skatt på bensin, läs här.

Under intervjuerna med både professorn och klimatministern tar vi fram en bensindunk, och ett kilo nötfärs och frågar vilken man snarast borde höja skatten på för klimatets skull.
– Jag skulle definitivt höja skatten på kött, nötköttet, säger professorn.
Miljöminister Åsa Romson valde att höja på bensinen.
– Ja men hon driver heller inte någon kostnadseffektiv miljöpolitik, det kan vara en förklaring, säger professor Ing-Marie Green.
Åsa Romsons förklarar varför hon vill höja skatterna på bensindunken, men inte på köttet.
– Det kanske är lite lättare att prioritera att man cyklar och hämtar barn, eller tar buss eller tåg, eller åker kollektivt från förskolan, för att minska transportutsläppen. 
Men däremot vill man ställa mat på bordet, och vissa dagar i veckan väljer man att ha köttfärssås till spaghettin. Det är många barn som gillar det, säger hon.

Frågorna och svaren ger intryck av att gälla både det privata och MP:s politik. SvD respektive SVT utnyttjar Isabella Lövin och Åsa Romson – vilka båda låter sig utnyttjas – för att besvara komplexa klimatfrågor. Båda har förekommit ofta i media under många år. Vad är privata frågor/svar och vad är uttryck för MP:s politik? Spelar det någon roll? För vilka? Vem tjänar på kort och lång sikt på denna personfixering och privatisering? Är det media som slipper tränga djupare in på sakfrågorna?

Det ser ut som att det är media som tjänar på privatisering av journalistik genom att producera kändisskap. Det ger lägre produktionskostnader för media och publiken får sin hunger av kändisar tillfälligt mättad.

Vegovågen sköljer över marknaden, så även MacDonalds

Skrivet av redaktionen den 16 Oktober, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Veckans Affärer utropar att vi i Norden är först ut.

Det var inte riktat sant, eftersom MacDonalds tidigare har tagit upp MacBean och andra veganska rätter på menyn i Sverige. 

Vegovågen har rullat sedan många år med sådan uthållighet och styrka att det har blivit svårt att ha uppsikt på vad som händer på marknaden.

Hyckleriet om julgrisen har redan börjat

Skrivet av redaktionen den 04 Oktober, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ett sådant hyckleri tidningen Norran gör sig skyldig till. En leende utkommenderad besökare gör sig till för fotografen, smekande grisens tryne.

Tror någon på Norran att det är så det ser ut i grisstallarna någon annan dag på året? När Norran nu spridit bilden av ett lyckorike för grisarna är det dags att visa på hur grisarna har det i verkligheten. Visa också bilder på slakten! Visa upphängda griskroppar, döda eller fortfarande vid liv, på väg till skållning och urtagning och styckning!

Berätta om hur smågrisar skiljs från sin mamma och att antalet dagar nu ska minska hos mamman. Det är den för dagen mest omdebatterade frågan om djurhållning. Det larvande Norran ägnar sig åt är så pinsamt, så enfaldigt, så falskt.

Aktieförvaltare kvar på hotellet?

Skrivet av redaktionen den 02 Oktober, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Verkstadsbolag, banker och laxodlingar är föremål för aktieförvaltares kommentarer på Handelsbankens sajt EFN. Se och hör aktieförvaltarnas inramning med kommentar om hur ”svårslaget” vackert det är i norska fjordar. Vokabulären är också förskönad med ”lyxigaste laxaktien”. En av herrarna i slips och kostym berättar att hans barn inte äter fisk, men tycker mycket om lax.

Ingen talar om det fruktansvärda djurplågeri som laxodlingar faktiskt är. Odlingskassarna är proppfulla med lax som försöker simma omkring i sin egen träck för att finna små pellets som är deras föda. Läs mer om gifter och uppfödning.

Det kan mycket väl vara så att aktier i laxodlingsföretag är en lönsam investering på kort sikt. Aktieförvaltarna bortser från risken att media och kraftfulla idéella organisationer med global räckvidd kan sänka laxaktierna genom informationskampanjer om hälsorisker för konsumenterna och djurplågeri. Sjukdomar och genförändringar orsakade av odlingen på såväl odlad som vild lax tillkommer.

Vi tycker att det är beklagligt att EFN som håller hög kvalitet på sina inslag släpper igenom stupida kommentarer, typ "lyxigaste laxaktien" om laxindustrin. Lämnade herrarna aldrig hotellet på sin laxlyxresa? Må denna fördjupning bli deras laxläxa!

Fåglarna är vår räddning

Skrivet av redaktionen den 23 September, 2017
[ Kommunalt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Många vindkraftprojekt har stoppats p.g.a hoten mot fåglar. Ön i Umeå kan komma att räddas från exploatering tack vare den vitryggiga hackspetten.Läs SVT här.

När beslutfattare inte begriper bättre ifråga om skyddsvärda miljöer kan fåglarna bli räddningen. Umeå har genomlevt en stadsomvandling utan like. Resultatet är bedrövligt. Se på svulstiga Kulturväven! Se på Rådhustorget och omgivande kvarter, med radhus på taket till det smaklösa köptemplet! Och många utraderade historiska byggnader och miljöer. Tyvärr kunde inte motståndarna stoppa eländet. Och våra bundsförvanter fåglarna har inte bildat stadsgerilla ännu. Vi skulle önska att det funnes en tätortsalbatross som skiter träffsäkert på miljöbarbarer.

Sedan många år har exploatörer och kommunpolitiker kastat lystna blickar på natursköna Ön som ligger mitt i Umeälven. Vi hoppas att snart kunna säga TJILLIGT till alla snikna exploatörer. Det betyder TJI FICK NI.

Medel för allergidiagnos

Skrivet av redaktionen den 23 September, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

I dagarna har media uppmärksammat GW, han som heter Leif GW Persson. Han har gjort ett klipp genom att teckna aktier i ett bolag som lanserar ett medel för allergidiagnoser. Den omedelbara värdeökningen för GW blev åtta miljoner kronor. I intervjuer har GW kommenterat hur hans näsa för affärer gett impulser till hjärnkontoret. Det lär ha varit tilltalande för GW att medlet har forskats fram utan djurförsök! Försöken har istället gjorts med cellprover. Det var mycket framsynt av GW tycker vi här. Vi hade också investerat om vi hade haft kunskap om den förestående emissionen. Vi har mindre pengar än GW men om möjligt ännu starkare tro på idén med djurfri forskning.

Media blåser upp vinsten på åtta miljoner. Mytbildningen om GW är huvudsaken. Den stora saken är något helt annat, nämligen den djuretiska vinsten, att slippa göra försök på levande djur. Läs vår artikel från 2013.

Industriell vegomat som boomar

Skrivet av redaktionen den 26 Juli, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Quorn uppfattas som veganmat av många, men det stämmer inte eftersom hönsäggvita – om än i liten mängd – ingår. Huvudråvaran är en svamp. Försäljningen rakar i höjden på många marknader. Gruppen flexitarianer anses vara orsaken eftersom de väljer Quorn istället för kött i allt större utsträckning. Här har vi att göra med konsumenter som känner ett starkt behov att minska på kött utan att vara vegetarianer eller veganer.

Flexitarian eaters are behind the unprecedented rise in sales of the meat substitute Quorn, which is made from a fungus. The company behind Quorn Foods says global growth in the first half of this year is up 19 per cent worldwide which they believe is because of the rise of the "flexitarian" diet which means people are reducing meat consumption and looking for other protein sources. Quorn can be made to mimic mince, bacon, burgers, sausages, chicken or ham. Quorn is available in 15 countries.

Quorn Foods, now owned by a Filipino company, says it is investing £150m to double production at its main plant in Teeside and expects to create 300 new jobs there in the next five years.

Läs mer här.

Gröna trender - en guldgruva

Skrivet av redaktionen den 30 Juni, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Oatly Havredryck som tillverkas av det svenska företaget Oatly AB har blivit en stor framgång, läs här.

Finns i ett 20-tal länder med en årsomsättning på nära 400 miljoner kronor. Lönsamhet uppnåddes 2015 efter flera års förluster. 

Havredryck konkurrerar med Alpro Sojadryck som tillverkas av ett belgiskt företag som gått upp i ett USA-ägt mejeriföretag Dean Foods. Växtbaserade drycker har en marknadsandel på fyra procent av den europeiska marknaden för mejeriprodukter.

Intressant är att marknadsföringen har fått stöd av organisationer och media som har intressegemenskap med producenter av växtbaserade drycker. I Sverige gäller det t.ex Djurens Rätt som på många sätt promotar Oatly, läs här.

Naturskyddsföreningen har ett seminarium på Almedalsveckan med temat "Gröna trender i kyldisken", ett samarrangemang med Oatly AB, läs här.

Dessa exempel kan ses som en sammansmältning av strävanden hos ideella organisationer inom djurrätt och miljö med expansionsintresset hos stora livsmedelsföretag. Vad som inte känns bra är bristen på öppenhet beträffande eventuella affärsavtal mellan parterna. Om man inte skyndar sig att berätta kan det växa till en konflikt med medlemmar och sympatisörer.

Aktioner mot djurplågeri blev ”djurrättsbrott” i ATL

Skrivet av redaktionen den 13 Maj, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

ATL Lantbrukets Affärstidning är en svensk rikstäckande facktidning för lantbrukare som kommer ut två gånger per vecka, tisdagar och fredagar. Tidningen ägs av LRF Media och grundades 1884. Så här skriver tidningen ATL i sin nätupplaga den 12 maj 2017.

Säpo och den vanliga polisen delar ansvaret för djurrättsbrott. "Bönder ska kunna känna sig trygga. Militanta aktivister ska gripas och lagföras", säger inrikesminister Anders Ygeman i en intervju med ATL efter vår stora granskning av djuraktivister. Läs alla fem delar i vårgranskning!

Nedan en lista på samtliga artiklar i ATL:s ”granskning”:

alt

För att få kännedom om ATL:s hållning efter genomförd granskning bör alla artiklar läsas. Här ska en av många aspekter undersökas som har med vilseledande journalistik att göra. Så här har vi tillskrivit ATL angående artikeln ”Därför är det fel metod att gömma djurrättsbrotten”.

Hej Tord,
Blandar du inte ihop djurrättsbrott med brott mot äganderätt? Det här sättet att använda etablerade begrepp på ditt sätt utan tydlig markering är vilseledande.
Du skriver själv att det "saknas brottskod för djurrättsbrott”. Hur ska lagstiftaren kunna formulera regler med en och samma term- ditt så kallade ”djurrättsbrott”-  när brotten kan avse allt från förmögenhetsbrott till djurplågeri och frånkännande av djurens lidande?
Urban

Vi tycker att ATL vilseleder genom att förvränga ordens betydelse. För ATL har inte begreppet ”djurrätt" sin etablerade innebörd som funnits sedan flera decennier i den allmänna debatten.

ATL gör som diktatorer, som Stalin eller Hitler. Man bestämmer att en annan, ny betydelse ska gälla för att passa egna syften. Det här fenomenet har George Orwell beskrivit i boken ”Animal farm” från 1945 som är underhållande och samtidigt skrämmande. Försöker ATL hävda att ”djurrätt" är något som finns hos djurhållaren, hos bonden som håller grisar, kor och höns? Menar ATL att ”djurrätt” är rätten att göra allt man kan göra mot djuren utan att det är förbjudet och straffbelagt i lag? Försöker ATL kriminalisera djurens rättigheter? Vad menar ATL?

Vi väntar fortfarande på svar från ATL.

Veganers diskreta charm

Skrivet av redaktionen den 07 Maj, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

För den som är intresserad att utbilda sig själv och att utbilda andra om veganism och djurrätt finns nya möjligheter.Besök denna sajt: blivegan.se

Där finns en utförlig beskrivning om upplägget med utbildning i veganism och djurrätt. För att anmäla sig förväntas du besvara flera frågor om dig som vegan och att lämna ditt namn och kontaktuppgifter. På ett annat ställe finns följande text: "Vi tror att uppmärksamhet kring enskilda djurrättsaktivister tar fokus från djuren. Därför har vi valt att publicera informationen på den här webbplatsen utan våra enskilda namn."

Motiveringen känns inte övertygande. Att besvara en massa personliga frågor till okända personer känns jättekonstigt. Det leder tankarna till en gammal filmklassiker av Luis Buñuel, "Borgarklassens diskreta charm”, läs om den här.

Visserligen har djurrättsveganer arbetat och tvingats arbeta anonymt främst då med aktioner av olika slag för att rädda utsatta och plågade djur. Men borde inte veganer vara mer aktsamma om sitt anseende eftersom anonymitet har blivit en negativ stämpel hos allmänheten? Det borde vara möjligt att finna någon som kan framträda med sitt namn och som slussar intresseanmälan vidare. Eller finns andra bevekelsegrunder för valet av anonymitet i samband med den nya sajten blivegan.se? Finns rädslan för negativa personliga konsekvenser på grund av ideellt engagemang för veganism och djurrätt? Risken är nu att utformningen av inbjudan till utbildning skrämmer bort personer som har ett engagemang men som blir misstänksamma på grund av bristen på öppenhet.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera