Matprofiler

Skrivet av redaktionen den 28 Januari, 2018
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Under ett halvt sekel har väsentliga förändringar skett med avseende på matprofiler. Strikt definierade matprofiler har gradvis luckrats upp och förändrats med avseende på etik och hälsa. Djuretiska till skillnad från hälsoberoende bevekelsegrunder har under tiden fram till klimatfrågans vändning 2007 separerats. Därefter har gränsen suddats ut när jakten på klimatgaser gjort båda dessa områden för besparingar angelägna. Kampanjer som "Köttfri måndag" är exempel på idéell differentiering för att nå överordnade mål. Fenomenet kan också observeras i cafékulturens expansion där ”vegansk” kan användas som säljargument för vegomackor till nya kundgrupper vid sidan av kött-, ost- eller fiskbaserade mackor. Detta hade varit stötande bara för ett par år sedan. Överhuvudtaget har gränserna förskjutits och nyanseringar uppkommit. ”Flexitarianer”, ”Fuskvegetarianer” och ”Stockholmsveganer” har blivit populära namn på konsumenter som i viss utsträckning äter fisk, kött, ägg, ost och andra animalier.

I Finland har den mycket populära kandidaten i valet till president utgett sig för att äta kött endast en dag i veckan. Sveriges förre statsminister väckte stort uppseende när han 2000 talade om fördelarna med veganism och vegetarianism. Men utan att själv ändra sina matvanor! De tidigare förekommande beteckningarna ovo-vegetarian, ovo-lacto-vegetarian finns kvar men är inte längre relevanta eftersom variationen i animaliska tillval för den växtbaserade baskosten hos dessa konsumentgrupper är mer varierad än vad beteckningarna visar.

Belackarna får argument

Skrivet av redaktionen den 26 Januari, 2018
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

En ny undersökning Ungdomsbarometern visar på ökat intresse och beundran för vegansk och vegetarisk livsstil.

Det verkar som att idén om en eller flera köttfria dagar i veckan har ökat sitt genomslag. Dessutom har det blivit en lockelse i sig att kalla sig vegan eller vegetarian även om man inte är konsekvent.

Det är rimligt att anta att denna utveckling också skapar argument hos motsidan, köttätarna. Var femte person mellan 15-24 år som kallar sig vegetarian äter i själva verket kött. Undersökningen visar också vad man kan se i media som utnyttjar den starka veganska trenden genom att satsa på både och. Det gillas inte av veganer.

Medlemspolicy i Djurens Rätt

Skrivet av redaktionen den 16 Januari, 2018
[ Politik, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Verksamhetsledaren Benny Andersson – inte förbundsordföranden Camilla Björkbom – har fått ansvaret att inför media försvara beslutet att SD-politiker inte får ha ledande positioner i Djurens Rätt. Som en konsekvens har SD:s koryfé Richard Jomshof beslutat lämna Djurens Rätt. Detta kan tolkas som att styrelsen inte vill ta i SD-politiker ens med tång. Det torde vara ett unikum att en medlem i Djurens Rätt tvingas bort på grund av politisk tillhörighet.

Ska beslutet tolkas så att samma förbud – att ha ledande position – införs för andra medlemmar med hemvist i högerextrema och vänsterextrema politiska partier? I så fall har Djurens Rätt ett stort och krävande arbete framför sig.

SVT kommande torsdag

Skrivet av redaktionen den 02 December, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Du kan göra en s.k. smygtitt. Redan i valet av namnet kan man befara att programmet är dåligt. En smygtitt besannar dessa farhågor. Urbota dumt att försöka skoja till uppfödning och slakt av grisar.

Revolution utan våld - #metoo

Skrivet av redaktionen den 18 November, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

#metoo är början av en revolution utan våld som avslöjar våld och övergrepp utan pardon. Område efter område uppdagas. Vi har bara sett början. Det handlar om kränkningar, sexuella trakasserier och våldtäkter. Löpelden har på svensk mark spritt sig efter anklagelserna mot Marvey Weinstein och en rad andra med stjärnstatus i USA. Många s.k. celebrities. Redan före #metoo blev ”Kulturmannen” identifierad som en både uppblåst och ömklig person. Nu går drevet för fullt även i Sverige. Dagens exempel i programmet Spanarna SR1 är Ingmar Bergman kallad ”Fettklumpen” i ett tänkt filmprojekt har förvandlats från nationalhelgon till demon. Det spelar ingen roll vilken cell för revolutionen som studeras för att förstå kraften i vad som nu sker. Allt har fått en sådan omfattning att det känns lätt att förutse hur löpelden kommer att fortsätta ända ut i minsta fintrådiga nät av samhället. Särskilt till hierarkiskt styrda strukturer, företrädesvis dominerade av män. Men inte bara. Även kvinnor kommer att bli anklagade, dvs. alla de som kan sägas ha brutit mot systerskapets skrivna och oskrivna normer som en tragisk konsekvens.

Därför räcker det inte att kolla Dramatens och Stadsteaterns inställda föreställningar för att lista ut namnen på de anklagade. Inte heller räcker det att läsa mellan raderna i Aftonbladet eller att spetsa öronen för återkommande rapporterar i Public Service om sextrakasserier med namn på gärningsmän som SVT-profilen, nöjesprofilen, chef i försäkringsbolag eller andra benämningar. Idag gjorde programledaren i Ekots lördagsintervju ett misstag (?) genom att namnge en krönikör i Aftonbladet (som alla vet namnet på vid det här laget).

Många kan se på utvecklingen som spännande och kittlande, allrahelst om man inte själv känner sig hotad. Men när löpelden når längre ut, till arbetsplatser och miljöer vilka som helst, då närmar vi oss ett samhälle liknande gamla DDR dvs. Östtyskland med angiveri som ledande princip. Kanske är vi redan där.

Det finns också en vision om att det som inletts med #metoo är det bästa som hänt sedan rösträttens införande. Civilkurage i kombination med kollektiv som idé och praktik har tagits till en ny nivå. #metoo kommer att bli förebild för aktioner på en rad områden där man stått och stampat utan stora framsteg. Ett sådant område är djurrätten. I likhet med våld och övergrepp mot kvinnor och män vet praktiskt taget alla att djuren utsätts för våld och övergrepp. Men få talar ut. Det är obegripligt att vårt utbildningsväsende med flera hundra tusen lärare och studenter inte säger något, inte rör ett finger, utan bara låter våld och övergrepp fortgå. I England däremot, vid Oxford Centre for Animal Ethics, har man tagit initiativ. I ett land som behandlar någon illa och värre än så, människor eller djur, är det stor risk att det det sprider sig till andra områden.

Kändisar och klimatfrågan

Skrivet av redaktionen den 14 November, 2017
[ Djurrätt, Klimatet | Permalink | Trackbacks (0) ]

Klimatfrågan är komplex och det finns vitt skilda åsiktsriktningar. Forskare Inom KTH har gått igenom vetenskapsförnekelse de senaste 25 åren, läs här.

Motsättningarna i klimatfrågan tycks vara långlivade. Vad innebär det för media att frågorna är komplexa? Hur kommunicerar media klimatfrågorna? Ett sätt för media är att ställa de komplexa frågorna till experter och politiker, som SvD gör i dagens SvD genom en intervju med Isabella Lövin (MP), läs här.

Hon får frågor som: Flyger privat? Har du dragit ner på ditt privata flygande? Kör? När säljer du den? När får Sverige ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen? Hur ska vi nå ner till ett ton utsläpp per person och år? Får vi tråkigare liv med mindre konsumtion? Här balanserar SvD:s reporter på gränsen mellan det privata och det politiska. Varför? Är det för svårt för SvD att hålla sig till frågor om MP:s program och därigenom riskera att stöta bort läsare som ogillar MP ? Vill SvD driva klimatfrågan genom att lyfta fram någon annan, här Isabella Lövin? Lövin får frågor om sina egna privata förhållanden till klimatfrågan. Frågorna och svaren berör det privata men utan att bli för privat.

Hur övertygande är det för läsaren? Hur står svaren i förhållande till MP:s politik och till andra förgrundspersoner i partiet? I juni 2015 intervjuades Åsa Romson om köttskatt jämfört med skatt på bensin, läs här.

Under intervjuerna med både professorn och klimatministern tar vi fram en bensindunk, och ett kilo nötfärs och frågar vilken man snarast borde höja skatten på för klimatets skull.
– Jag skulle definitivt höja skatten på kött, nötköttet, säger professorn.
Miljöminister Åsa Romson valde att höja på bensinen.
– Ja men hon driver heller inte någon kostnadseffektiv miljöpolitik, det kan vara en förklaring, säger professor Ing-Marie Green.
Åsa Romsons förklarar varför hon vill höja skatterna på bensindunken, men inte på köttet.
– Det kanske är lite lättare att prioritera att man cyklar och hämtar barn, eller tar buss eller tåg, eller åker kollektivt från förskolan, för att minska transportutsläppen. 
Men däremot vill man ställa mat på bordet, och vissa dagar i veckan väljer man att ha köttfärssås till spaghettin. Det är många barn som gillar det, säger hon.

Frågorna och svaren ger intryck av att gälla både det privata och MP:s politik. SvD respektive SVT utnyttjar Isabella Lövin och Åsa Romson – vilka båda låter sig utnyttjas – för att besvara komplexa klimatfrågor. Båda har förekommit ofta i media under många år. Vad är privata frågor/svar och vad är uttryck för MP:s politik? Spelar det någon roll? För vilka? Vem tjänar på kort och lång sikt på denna personfixering och privatisering? Är det media som slipper tränga djupare in på sakfrågorna?

Det ser ut som att det är media som tjänar på privatisering av journalistik genom att producera kändisskap. Det ger lägre produktionskostnader för media och publiken får sin hunger av kändisar tillfälligt mättad.

Vegovågen sköljer över marknaden, så även MacDonalds

Skrivet av redaktionen den 16 Oktober, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Veckans Affärer utropar att vi i Norden är först ut.

Det var inte riktat sant, eftersom MacDonalds tidigare har tagit upp MacBean och andra veganska rätter på menyn i Sverige. 

Vegovågen har rullat sedan många år med sådan uthållighet och styrka att det har blivit svårt att ha uppsikt på vad som händer på marknaden.

Hyckleriet om julgrisen har redan börjat

Skrivet av redaktionen den 04 Oktober, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ett sådant hyckleri tidningen Norran gör sig skyldig till. En leende utkommenderad besökare gör sig till för fotografen, smekande grisens tryne.

Tror någon på Norran att det är så det ser ut i grisstallarna någon annan dag på året? När Norran nu spridit bilden av ett lyckorike för grisarna är det dags att visa på hur grisarna har det i verkligheten. Visa också bilder på slakten! Visa upphängda griskroppar, döda eller fortfarande vid liv, på väg till skållning och urtagning och styckning!

Berätta om hur smågrisar skiljs från sin mamma och att antalet dagar nu ska minska hos mamman. Det är den för dagen mest omdebatterade frågan om djurhållning. Det larvande Norran ägnar sig åt är så pinsamt, så enfaldigt, så falskt.

Aktieförvaltare kvar på hotellet?

Skrivet av redaktionen den 02 Oktober, 2017
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Verkstadsbolag, banker och laxodlingar är föremål för aktieförvaltares kommentarer på Handelsbankens sajt EFN. Se och hör aktieförvaltarnas inramning med kommentar om hur ”svårslaget” vackert det är i norska fjordar. Vokabulären är också förskönad med ”lyxigaste laxaktien”. En av herrarna i slips och kostym berättar att hans barn inte äter fisk, men tycker mycket om lax.

Ingen talar om det fruktansvärda djurplågeri som laxodlingar faktiskt är. Odlingskassarna är proppfulla med lax som försöker simma omkring i sin egen träck för att finna små pellets som är deras föda. Läs mer om gifter och uppfödning.

Det kan mycket väl vara så att aktier i laxodlingsföretag är en lönsam investering på kort sikt. Aktieförvaltarna bortser från risken att media och kraftfulla idéella organisationer med global räckvidd kan sänka laxaktierna genom informationskampanjer om hälsorisker för konsumenterna och djurplågeri. Sjukdomar och genförändringar orsakade av odlingen på såväl odlad som vild lax tillkommer.

Vi tycker att det är beklagligt att EFN som håller hög kvalitet på sina inslag släpper igenom stupida kommentarer, typ "lyxigaste laxaktien" om laxindustrin. Lämnade herrarna aldrig hotellet på sin laxlyxresa? Må denna fördjupning bli deras laxläxa!

Fåglarna är vår räddning

Skrivet av redaktionen den 23 September, 2017
[ Kommunalt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Många vindkraftprojekt har stoppats p.g.a hoten mot fåglar. Ön i Umeå kan komma att räddas från exploatering tack vare den vitryggiga hackspetten.Läs SVT här.

När beslutfattare inte begriper bättre ifråga om skyddsvärda miljöer kan fåglarna bli räddningen. Umeå har genomlevt en stadsomvandling utan like. Resultatet är bedrövligt. Se på svulstiga Kulturväven! Se på Rådhustorget och omgivande kvarter, med radhus på taket till det smaklösa köptemplet! Och många utraderade historiska byggnader och miljöer. Tyvärr kunde inte motståndarna stoppa eländet. Och våra bundsförvanter fåglarna har inte bildat stadsgerilla ännu. Vi skulle önska att det funnes en tätortsalbatross som skiter träffsäkert på miljöbarbarer.

Sedan många år har exploatörer och kommunpolitiker kastat lystna blickar på natursköna Ön som ligger mitt i Umeälven. Vi hoppas att snart kunna säga TJILLIGT till alla snikna exploatörer. Det betyder TJI FICK NI.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera