Vandringsled och fåglar får ge vika?

Skrivet av redaktionen den 21 Oktober, 2013
[ Vindkraftverk, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vandringsled riskerar avbrott, Bohusleden riskerar att få ett nio kilometer långt avbrott sedan en markägare i Tanum begärt att tre rastplatser ska plockas bort. (TT)

Miljöjuristen Gunilla Sellberg och ägaren till RagnSells, Erik Sellberg söker tillstånd för tre vindkraftverk i Töftedals-Bön. Fågellivet riskerar att skadas. Nu vill Sellbergs även riskera den 37 mil långa vandringsleden som sträcker sig mellan Lindome i söder och Strömstad i norr.

Läs mer i Bohuslänningen här.

Lästips - Hur mår maten?

Skrivet av redaktionen den 10 Augusti, 2013
[ Litteratur, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

altHåglös och på dåligt humör stegade jag in på biblioteket i Täby för att läsa tidningar. Efter spärren vid hyllan där "Kulturrådets favoriter" finns utlagda stannade jag till. Den första bok som min blick fastnade på bar titeln "Hur mår maten? Djurhållning och djurskydd i Sverige" av Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Boken verkade tråkig, som ett beställningsarbete av LRF lantbruks-kooperationen. Efter en stunds bläddrande infann sig intresse för läsning och kritik.

I mina studier och forskning har jag tillägnat mig vanan att i tur och ordning läsa texten på pärmarna, förordet och listan på källor och referenser. Först därefter ger jag mig in på delar av boken. Innan jag läst boken färdigt har jag också googlat och skummat recensioner.

Peter Nilsson, Djurens Rätt skrev så här den den 8 december 2012:
Hur mår maten? är en väldigt elegant och utbildande bok som folk verkligen borde läsa – och jo, då tänker jag också på den inbitne djurrättaren som kanske inte köper Per Jensens etiska ställningstagande (mer om dessa senare) men som vill lära sig mer om hur djuren i den svenska livsmedelsproduktionen har det. Kunskap är styrka.

Tina Gerdien, Östgötacorren skrev den 4 december 2012:
- Per Jensen vill inte att vi ska sluta äta kött. Tvärt om. Han argumenterar för att ett liv utan lantbrukets djur skulle bli ett torftigt liv. Det har, menar han, att göra med att människor och djur lever i ett ömsesidigt beroende sedan tusentals år tillbaka och vår samvaro ger oss inte bara mat och kläder utan också kulturlandskap och livskvalitet.

Man kan gott säga att kritiken har varit mycket välvillig. Ett standardverk om animalieproduktion i Sverige har välkomnats från flera håll, som här exemplifierats med Djurens Rätt och den stora lokaltidningen i författarens närmiljö i Linköping, Östergötland.

Men redan ett enkelt trovärdighetstest visar på allvarliga brister. Katarina Vikström, allehanda.se Härnösand, Västernorrland, skriver den 1 augusti 2013:
- Djurförbud blir allt vanligare. Allt fler svenskar förbjuds att ha djur. Under första halvåret i år har 125 djurförbud utfärdats i landet.

Aktuell information om förekomsten av brott mot djurskyddslagen borde vara av central betydelse i boken. Varför inte med realistiska fotografiska bilder? Per Jensen har heller inte redovisat statistik om brott mot djurskyddslagen. Han skriver på sid 79:

I praktiken är det ytterst få som döms i domstol för brott mot djurskyddslagen. Man kan se det på två sätt. Möjligen har vi en tandlös lagstiftning i Sverige, som gör att man inte hittar och lagför dem som begår brotten. Men det kan lika väl vara så att vi faktiskt överlag har duktiga och laglydiga djuruppfödare och att överträdelserna faktiskt inte är fler än så. Jag vill gärna tro på det sista alternativet.

Innan jag själv läser boken färdigt gör jag det med ett antagandet  att Per Jensen grovt underskattar djurplågeriet och brotten mot djurskyddslagen. Jag söker också efter Jensens egen empiri. Har han inte gjort egna besök i djurstallar och hos bönder? Och då ska det inte bara vara mönsteranläggningar anvisade av centrala organisationer utan även problemanläggningar som Djurrättsalliansen har visat på. Jensen åtnjuter  ekonomiskt stöd av staten genom Kulturrådet. Men Djurrättsalliansen som avslöjar djurplågeri har blivit åtalade för sina otillåtna besök och filmning i grisfabrikerna.

Jag är inte ledsen för att jag upptäckte bokens utgivning 8 månader sent. Fördelen är att jag kan studera boken, recensionerna och aktuell händelseutveckling i efterhand. Försöker Jensen desavouera kritiken mot animalieproduktionen genom att erkänna existensen av kritiken? Jag har aldrig sett en lista på källor och referenser som ideologiskt är så heterogen som i denna bok. Här finns både källor från lantbrukets etablerade maktstrukturer för animalieproduktion och även filosofer som Singer och Regan samt organisationer som Djurens Rätt och PETA.

Denna bok och liknade framställningar i media kan också sättas in i ett idéhistoriskt sammanhang där den akademiska forskningen och undervisningen i Sverige kan studeras som ett hinder för ett idéflöde och som står fritt, så fritt som möjligt från stat, näringsliv och institutioner.

Almedalen 2013 och miljöfrågorna, hemifrån

Skrivet av redaktionen den 06 Juli, 2013
[ Andra farliga platser, Agering, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Åsa Domeij är för många ikonen för miljöfrågorna i svensk politik och debatt. Hon är sedan 2008 miljöchef i Axfood som behärskar en stor del av svensk matmarknad. I ett blogginlägg skriver Domeij: Miljöfrågan dominerar Almedalen. Hon är aktiv bloggare där hon för ut budskap i Axfoods intressen, delvis genom det så kallade Hagainitiativet - företag för aktivt klimatansvar. Vilken cynisk benämning för storskalig miljöförstöring!

Hagainitiativet har initierats av åtta välkända företag; Axfood, Coca-Cola Enterprises Sverige, Fortum Värme, JM, Procter & Gamble Sverige, Stena Recycling, Statoil Fuel & Retail Sverige och Vasakronan. Tillkommande nya företag är Lantmännen, HKScan Sweden, Löfbergs och McDonald's. Läs mer här.

Här marknadsförs "Hagainitiativet" och de bakomliggande företagen. Det innebär att några av miljöns största hot kuppat in sig i Almedalen och den stora good-will som här finns både nationellt och internationellt. De ingående företagen i Hagainitiativet representerar dagligvaruhandel och import av livsmedel som förstör miljön i en global skala. Bland de inhemska företagen finns de största slakteriföretagen som vill bevara och öka animalieproduktionen. I blogginlägget skriver Domeij pliktskyldigast om Axfoods seminarium "Vaccinera dig mot pessimismen - för en hållbar framtid". Här handlar det om Axfoods investering i solceller.

Hur kan jag som enskild person utan makt och kapitalintressen orientera mig i allt detta, frågar man sig. Företagen i Hagainitiativet och en lång rad andra företag snyltar på Almendalens goda rykte. "Snylta" är ett alldeles för snällt ord, det borde heta blodsuga! Ett annat företag i raden är RagnSells som har seminarium i tre dagar med inbjudna deltagare från bl.a Naturvårdsverket. Det är ett ödets ironi att företaget dömts för miljöbrott just på Gotland. 
En numera vanlig metod att möta kritiken är att skylta med investeringar med förment goda effekter på miljön. Almedalen är en torgplats där åthävor är vanliga och förs ut till media. Axfood gör reklam för sitt företag genom att tala om en investering i solceller, som tycks ha ytterst marginell betydelse för miljön och företaget. RagnSells gör reklam för sitt företag genom paneldebatter "öka takten på klimatarbetet", som kan bedömas ha stor betydelse för miljön, ja faktiskt, och företaget.

Här har exempel getts på diskussioner som har koppling till Almedalen. Här på denna blogg kan vi se många tänkbara fördelar för miljön i alla de 500 seminarier som handlar om miljö. Vi kan också se hur många stora och små företag ägnar sig åt att blodsuga varumärket Almedalen. Vi kan också se hur många stora och små företag försöker bikta sig, köpa sig fria för sina stora och små miljöbrott genom att lova investeringar i miljön.

Är det tillräckligt att studera Almedalen indirekt genom media och internet? Nej, kanske inte. Det kan vara effektivare att göra studiebesök i den så kallade Verkligheten. Besök den typ av vindkraftverk som Polarbageriet i Älsbyn avser att bygga, hör bullret som grannarna kommer att få leva med 25 år framåt! Besök någon av RagnSells anläggningar för farligt avfall, fråga grannarna om utsläppet av farliga gifter men som inte syns för blotta ögat! Eller, något som du kan göra redan idag - besök någon av Axfoods butiker, Willys och se kritiskt på vad som finns i diskarna och hyllorna! Vilka produkter kan du konsumera med gott miljösamvete? Har du några frågor så maila till både oss och Åsa Domeij.

Djurförsök och medicinsk forskning - seminarium

Skrivet av redaktionen den 24 Maj, 2013
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt
Klicka för större

En rad intressenter hade enats om att hålla ett seminarium "Djurförsök och medicinsk forskning - alltid lika omdebatterat, fortfarande lika viktigt". Läs inbjudan och program.

Föredragshållare representerade Vetenskapsrådet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Reumatikerförbundet, Jordbruksverket som i många stycken visade på en uppgiven och konservativ syn. Alla dessa förutsåg en fortsatt användning av försöksdjur i medicinsk forskning, i oförändrad eller kanske ökande omfattning i ett perspektiv på 10 till 15 år. Annars finns risken att dessa försök flyttas ut till andra länder. Föredragshållarna talade om 3R-forskningen, som står för R-replacement, R-refinement och R-reduction. Begreppet myntades 1959 av två brittiska forskare. Läs mer här.

Representanter för Forska Utan Djurförsök, Djurens Rätt och Sveriges Lantbruksuniversitet omfattar synen att utveckla praktikerna för 3R och är i hög grad pådrivande i utvecklingen att försöka ersätta, förfina och minska användningen av djurförsök. Stiftelsen Forska Utan Djurförsök har visioner om fundamentala förändringar och hämtar styrka från teknikområden som IT och kommunikation. Vem trodde på 1950-talet att dagens utveckling med IT och internet var möjlig? Varför ska inte medicinsk forskning kunna förändras i grunden med forskning in vitro med cellkulturer och stamceller, in silico med datormodeller? Om detta talar även etablissemanget inom forskningen, men hur allvarligt menat är det egentligen? Djurens Rätt arbetar även för bättre lagstiftning och att stävja missbruket hos de forskande företagen att inte specifikt redovisa syftet med användningen av försöksdjur. Sveriges Lantbruksuniversitet bidrar genom att hålla ett lektorat i djuretik.

I kaffepausen ställde jag frågan om fritt tänkande till en professor i zoologi som säger sig tänka på djuren i första hand, snarare än forskningen. Han hävdade att alla kunde känna att det var högt i tak. Om detta tillät jag mig tvivla. På sätt och vis kan man säga att jag frågade en person som var både djurens vårdare och domare. Och domen kan endast bli lidande och död... En lärdom denna dag är trots allt: Alla medverkande har en policy för sin huvudman/institution att följa och talar i egen sak. Att förväxla självlegitimering med fritt tänkande är ett misstag.

Kommer Stiftelsen Forska Utan Djurförsök att kunna dra till sig donationer som kan förmedlas till forskning? Spännande fortsättning följer...

Fredagsplock med goda drycker i SVT Gomorron Sverige

Skrivet av redaktionen den 12 April, 2013
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Under tjugo minuter pratas plockmat, ölsorter och viner under fnitter och trevlighet. Två programledare och en TV-kock talar fram och tillbaka, fram och tillbaka. Man skojar om tacos som ett fredagsmys som behöver variation. Nu med salladsblad som fylls med kycklingfärs kryddad med wasabi och diverse ingredienser. Efter halva tiden kommer ett påpekande från TV- klippan Marianne om att "det finns ju många som inte äter kött, som är vegetarianer".

Kocken föreslår då att kycklingfärsen byts ut mot quorn. Man bryr sig inte om att förklara vad det är, nämligen en köttersättningsprodukt som görs av en svamp och med en liten tillsats av äggvita. Om rosévin eller veteöl kan man prata hur länge och mycket som helst, men konsumentinfo om vegetariskt alternativ ges bara några sekunder. På frågan om det blir någon skillnad med quorn svaras att det blir samma sak, för det är ju smaker och kryddning som är det framträdande...Klart, slut. Efter denna korta parentes fortsätter rundsnacket, och där metorologen Lage utlöser mer fnitter genom en klämmig kommentar om sin förtjusning över efterrätter. Tungt.

Ska man behöva stå ut med sånt här? Har programledarna blivit tillsagda att nämna vegetariskt alternativ med tanke på kravet om objektivitet? Är TV-kocken rädd att krångla till presentationen med anpassade och genomtänkta förslag till vegetarianer? Rädd att förlora jobbet i "Fredagsplock"?

Vi ser fram mot den dag när frågan i svensk statstelevision är: Kan köttister byta ut de vegetariska läckerheterna till kycklingfärs? Och blir det någon skillnad?

Vi har alla god tid på oss att fundera på tänkbara och upplysande svar... 

PETA - jag vill veta mer!

Skrivet av redaktionen den 31 Mars, 2013
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt

En liten artikel i tidningen Metro den 28 mars 2013 väcktes uppmärksamheten på adoption av övergivna katter och hundar. Uppgifterna gäller organisationen PETA - People for the Ethical Treatment of Animals. Läs här.

Artikeln i Metro vill göra gällande att endast en mycket liten andel av omhändertagna hundar och katter får nya hem. PETA ”dödade 95 % av de adopterbara hundarna och katterna” under 2011, sägs i en rapport som refereras i Daily Mail.

Vi har ännu inte hunnit göra egna kontroller av uppgifterna. PETA och andra organisationer har höga ideal och planer, men är underkastade en ekonomisk verklighet. Det finns därför starka skäll att följa upp dessa påståenden och ställa frågor:

  1. Är uppgifterna om PETA sanna?
  2. Vilka etiska överväganden finns?
  3. Vilka ekonomiska överväganden finns? Väljer PETA att avliva av kostnadsskäl? Gör man det av intäktsskäl? Många människor och myndigheter bortser kanske från att ideella organisationer lever under kalla ekonomiska villkor. Prioriteringarna kan vara lika svåra att göra som i kampen mot svält och sjukdomar i utvecklingsländerna. 
  4. Vilka budskap till ägare av hundar och katter kan föras fram för att minska djurens lidande och för att tillvarata djurens rättigheter?

I stället för att släppa loss spekulationer finns det starka skäl att skaffa mer fakta om PETA och deras sätt att bedriva omhändertagande verksamhet av hundar och katter.

I ett scenario som präglas av bristande respekt för djurrätt och sjuka ekonomiska vinstintressen måste obehagliga sanningar blottläggas. En bit på väg kan vi komma genom att skaffa mer fakta och att våga ställa kritiska frågor som kan avslöja obehagliga sanningar om omhändertagande av smådjur som dumpas av samvetslösa djurägare. Dessa djurägare kan vara familjer och personer vilka som helst, som Du och jag.

Lex Hästlasagne

Skrivet av redaktionen den 19 Mars, 2013
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

SMMIProgressiva krafter har kommit långt för att skapa opinion för införande av köttskatt. En av dessa är SMMI - Svensk mat- och miljöinformation. Läs mer här.

Ett annat område som är moget för omvärdering och nytänkande är mat som ratas i butiksledet pga. av kort datum eller mat med skönhetsfel. Båda dessa fel gör maten osäljbar men kan vara helt ätbar och njutbar. Det kan också uppträda andra fel som felmärkning eller transportskador. Ett aktuellt fel är all mat som visat sig innehålla hästkött och som inte framgår i den märkning av produkterna som livsmedelslagen föreskriver.

Alla dessa felkällor har i växande grad skapat en ny distributionskanal, nämligen till hjälpbehövande. Idag har stor uppmärksamhet ägnats åt ett parti lasagne som innehåller hästkött. Det är i detta fall som Axfood har gått ut i media för att kungöra sin avsikt att skänka till hjälpbehövande. Här, just här, är det dags att stanna upp och tänka efter. Vem är det som behöver hjälp egentligen? Är det Axfood? Som behöver hjälp att tvätta sitt skamfilade rykte? Det stora företaget Axfood med stora vinster med miljardärer som ägare. För detta ändamål behövs uteliggare och utstötta som kan ställa upp och konsumera den mat som inte är laglig att sälja i butiker eller till storhushåll. Kostnaden i form av bad-will skulle bli mycket hög för Axfood om varupartierna med hästlasagne förs till soptippen för destruktion och bränning. Det skulle bli krigsrubriker i media.

Lite ärlighet skulle inte skada! Erkänn det ömsesidiga förhållandet! Det kan tänkas att Axfood skulle betala alla de människor som löser Axfoods problem. Så kanske vi kan slippa den jolmiga och falska framtoningen av offervilja och välgörenhet.

I framtiden kan vi kanske stifta lagar som skapar balans. Men då måste vi tänka till ordentligt. Arbetsnamnet för ett nytänkande får bli Lex Hästlasagne.

Största tappet för svenskt kött på tio år

Skrivet av redaktionen den 12 Mars, 2013
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Både produktionen och konsumtionen av svenskt nöt- och griskött föll kraftigt i fjol. Tappet är det största ett enskilt år sedan Statistiska centralbyrån, SCB, började sammanställa marknadsutvecklingen för kött.

Det är färska siffror från SCB som visar den föga uppmuntrande utvecklingen under 2012. Produktionen av nöt- och kalvkött i Sverige minskade med 8,6 procent och griskött minskade med 8,8 procent.

Läs mer i ATL.

Till detta kan sägas att importen ökat så att konsumtionsnedgången stannar på 2,5 procent. Vi tror att motvlljan till djurplågeri och köttets negativa påverkan på miljö och klimat kommer att påskynda nedgången i köttkonsumtionen, framförallt hos de unga och mer medvetna. Det är väldigt svårt att tro att köttkonsumtionen kommer att öka igen. Visserligen gör köttindustrin ansträngningar att utlokalisera och gömma djurplågeriet. Men det snokar media upp och nya skandaler blir ett faktum. Medvetna människor slutar äta kött.

Kämpar för sann djurrätt

Skrivet av redaktionen den 10 Mars, 2013
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Många röster som kämpar för djurrätt i sin sanna mening har tystnat i stora kommersiella media. Det finns trots allt kämpar som inte ger upp trots medias och samhällets repression. Kampen gäller djurrätt mot det fruktansvärda djurplågeri som pågår hela tiden i Sverige.

På insidan av de svenska köttfabrikerna tillämpas inte Sveriges djurskyddslag. Djurindustrin utnyttjar i stället lagen för att upprätthålla myten om det goda svenska djurskyddet. Det är dags att skippa djurskyddslagen och i stället fokusera på brottsbalkens förbud mot djurplågeri, menar Jonas Norberg. Läs artikeln införd i Arbetaren, och originalet på Djuretik.nu.

Mer om hästkött och svindlande affärer!

Skrivet av redaktionen den 05 Mars, 2013
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Från välinformerad källa kan rapporteras följande: Ägarfamiljen till Globe Foods AB handlade med hästkött redan på 1970-talet med import från bl a Polen och Canada. Då fanns en tillverkning och försäljning av hamburgerkött för svenska konsumenter där Globe levererade råvaran.

De hade också ett företag Globe Diamonds med import av diamanter och andra ädelstenar från Sovjetunionen, om vi är rätt underrättade. Kontor och verksamhet på Slakhusområdet, Johanneshov fanns från 1970-talet och ända till idag.

Ägarfamiljen hade mycket goda kontakter med Slakteriförbundet Scan, genom bl a VD Gunnar Lund och hans närmaste medarbetare.

Läs också om hur familjen vägrades exportlicens av USA:s myndigheter 1989, från AP News arkiv.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera