Storhelger – djurrätt och klimat

Skrivet av redaktionen den 26 December, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

I anslutning till julhelgen, en av de fyra stora mathelgerna i Sverige förekommer debatt i media bl a om etik och ekonomi.Djurrätt och klimatfrågan har kommit att ta ett ökande utrymme. Tidningen Syre har i sitt senaste nummer 2016 - nr 85/86 en ledarartikel av Lennart Fernström "Det finns ingen ursäkt för julskinkan". Grisarna i djurindustrin beskrivs där outsägliga lidanden finns under hela grisens korta liv. Här finns också referens till klimatet och rapporten som kom i julveckan om att det är 20 grader varmare än normalt i Arktis. Fernström lyckas ge en problembeskrivning som täcker in både djurrätt och klimat insatt i ett svenskt kulturellt sammanhang.

Sedan några år har köttskatt förts fram bl a från SMMI som en åtgärd för genomgripande påverkan.

Syftet med en köttskatt är dels att internalisera köttets externa kostnader i priset och därmed ge ett mer rättvisande pris på kött för konsumenten, och dels att minska köttkonsumtionen.

I texten utvecklas och kopplas inte djurrätt och klimatfrågan till köttskatt. Dock har ledande personer i SMMI ett stort engagemang, främst inom djurrätt.Kampanjer i Sverige för "Köttfri måndag" och "Köttskatt" har bedrivits av flera parter då FAO:s rapport Livestock’s Long Shadow från 2006 gav upphov till ett paradigmskifte. Flödet av artiklar i media formligen exploderade under några år och är fortfarande ansenligt.

Motargument till köttkatt har framförts av djuruppfödare, jordbruksorganisationer och debattörer av skilda slag. Lagom till julhelgen 2016 kom en debattartikel – "Helt fel att beskriva kor som klimatbovar." – av vetenskapsjournalisten Peter Sylwan i Svenska Dagbladet.

Att försöka minska köttets klimatpåverkan med en generell skatt är lika klimatsmart som att försöka minska transporternas klimatpåverkan med en allmän hjulskatt.

Sylwan ger prov på kunskaper om jordbruk, djuruppfödning särskilt betesdjurens betydelse för tillvaratagande av resurser i kretsloppet. Motargumenten är tillspetsade på ettsätt som man kan förvänta sig av en vass och kunnig vetenskapsjournalist. Men bristen är och förblir ändå det begränsade perspektivet. Inte heller Sylwan gör en heltäckande analys om etik och ekonomi. Allt det är ju inte något som ryms i en enda debattartikel.

Det goda och intressanta är att vi i Sverige och världen har fått fler bidrag till problembeskrivningen av djurrätt och klimat med kopplingar mellan dessa områden. Om lösningarna lär processen bli fortsatt utdragen. Låt media fyllas av debattinlägg om djurrätt och klimat till de stora mathelgerna – jul/nyår, påsk, midsommar, allhelgona! Då är alla närvarande för debatt. Utom alla klimatbovar som åkt till Thailand förstås.

Pressmeddelande Oxford Centre for Animal Ethics

Skrivet av redaktionen den 20 December, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

The next 10 years: will you make it possible?

The Centre is now celebrating its tenth anniversary. When we began the Centre 10 years ago, we faced massive difficulties. The term “animal ethics” was hardly known. The University of Oxford was in the middle of a public controversy over the building of the new “animal lab” and public discussion of animal ethics was not encouraged to say the least. The University did not support the Centre, and still doesn’t. Even animal advocates were unsure about supporting intellectual work rather than “practical” work for animals. We had then, and now, little money; all the money had to be raised (then and now) by donations and sponsorship.

And yet we have succeeded beyond all expectations. We have

  • established an international Fellowship of more than 100 accomplished and promising academics, making us the premiere centre of animal ethics in the world
  • pioneered the new Journal of Animal Ethics with the University of Illinois Press, and published more than 10 separate issues
  • created a new book series on animal ethics with Palgrave Macmillan publishers with more than 20 volumes, and many more forthcoming
  • organised one international conference and three Annual Oxford Animal Ethics Summer Schools, andhelped spawn the Oxford University Animal Ethics Society with more than 500 members.

All in all, we have begun to succeed in our aim of putting animals on the intellectual agenda, by fostering academic research, teaching, and publication. But we haven’t finished yet. We have ambitious plans for the next 10 years. We want, inter alia, to

  • create a professional qualification for academics who want to teach and research animal ethics
  • make good on our promise to develop an online Animals’ Archive for scholars and students
  • establish a Visiting Fellowship programme, so academics can pursue research at Oxford
  • make a full-length film on animal ethics and the work of the Centre
  • develop new lines of research and study on, inter alia, the ethics of captivity, animal law, children and animals, animals in entertainment, the protection of cetaceans, companion animals, and many other topics
  • establish an annual animal ethics Graduate Student Scholarship, so students can study with us, andcreate a Fellowship Research Grant, for one-off urgent projects for struggling academics. Just five hundred donations of £10 each would make it happen.

All this (and more) will only be possible with your support. We don’t as a rule send out appeals for help, but this time is an exception. Without an injection of new funds we cannot begin to make further progress. This is why we are directly appealing to you. Please send us whatever you can, no matter how small. It will be your contribution to a better world for animals. We want to achieve more in the next 10 years than we have in the past, but we can only do so with your help.

Every good wish
The Revd Professor Andrew Linzey
Director of the Oxford Centre for Animal Ethics

Läs hälsningen i sin helhet här.

Släng inte skinkan! Köp den inte!

Skrivet av redaktionen den 19 December, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Julen är den tid på året som ger dig chansen att tänka om. Sill, lax. Skinka, revbensspjäll, köttbullar, julkorv, sylta. Och skinka igen. Lutfisk. En stor del kommer att slängas, bli matsvinn.

När du tagit in siffror på svinn, då kan du ta del av följande om djurens outsägliga lidande.

Du kommer att reagera, men hur? Ett bra sätt att återfå hoppet om sin egen moral är att låta sig inspireras av god veganskoch lakto-ovo-vegetarisk mat. Eller, se här vad vänner i München kan laga till. Varför inte laga till något av detta som bilderna från München visar?

Gränser utmanas i animalieproduktionens etik

Skrivet av redaktionen den 07 December, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Internationella vegandagen den 1 november manifesterades bl a med demonstrationer vid slakterier. Det får inte utrymme i media som SVT som vill undvika konflikt med viktiga politiska intressen

Därför kan programmet Korrespondenterna med ett oantastligt fokus fylla ett tomrum. Programmet rymmer övergripande frågor om jordbruket inom EU.

Genom att belysa konkreta fall ges tittarna möjlighet att själva ta ställning med större räckvidd än bara i de konkreta fallen. Produktionen av griskött har förändrats på ett sätt som få konsumenter eller aktörer i dagligvaruhandeln har kunskap om. I jakten på kostnadsfördelar tar de stora producentintressena till vilka metoder som helst. Grishotell i Polen är ett fenomen som visas i programmet. Danska grisar förs i långa transporter till djuruppfödare i Polen som håller med djurstallar och foder. När grisarna uppnått lämplig slaktvikt transporteras grisarna till något slakteri i Polen, Danmark eller annat EU-land. Efter slakt går slaktkropparna vidare där styckning och charktillverkning är företagsekonomiskt optimal. Djurens lidande finns inte med i kalkylerna.

Fåruppfödning med flockar i tusental  visas genom ett reportage i Transsylvanien, Rumänien. Tillgången på betesmark minskar genom landgrabbing och inflyttade kapitalstarka markägare som satsar på växtodling. Konflikter uppstår och riskerar att förvärras. Den starkes rätt styr utvecklingen, något som troligen inte är långsiktigt hållbart. Från Frankrike visas hur mjölkproducenter pressas av marknaden i jakt på lägre priser och högre vinster för förädlingsledet och handeln.

Det intressanta är att programmet Korrespondenterna gjort reportage som berör baslivsmedel. Konflikterna blir kända för åtminstone en del av publiken och som kan tänkas reagera på något sätt. Det sätt att skildra problemen i jordbruket som används i Korrespondenterna särskilt animalieproduktion, torde vara oantastligt av de intressen som dominerar SVT:s verksamhet. Här är grejen att folk ges möjlighet att tänka självständigt. De senaste åren har stora och små mediala krig utbrutit med julskinkan i centrum. Polska grishotell och plågsamma transporter lär inte gynna försäljningen i Sverige. 

Vetenskapsredaktionens i SVT perspektiv på råttor

Skrivet av redaktionen den 30 November, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Det finns många perspektiv på historien om råttor i dåtid och i nutid, men stora begränsningar i programmet den 28 november 2016 kunde göra tittare med historieanspråk besvikna.

I programmet gavs Anticimex stort utrymme att demonstrera sina metoder, bl a med en apparat som kan anslutas till avloppsrör för att med knivar massakrera råttor som rör sig i rören. Anticimex visade också på att ansvaret på offentliga platser är splittrat på en räcka kommunala och statliga myndigheter. Ingen myndighet ansågs ha ett samlat ansvar för vad Anticimex benämnde råttproblemet.I programmet intervjuades en professor i  infektionsmedicin. Han förklarade att de stora smittospridningarna har orsakats av människor, inte av råttor. En idéhistoriker spekulerade om människans avsky för råttor och om deras vägran att överge kulturen för att stanna i naturen. Denna utsaga blev desto mer besynnerlig för tittare med anspråk eftersom kultur/natur numera ses som en helhet av historiker som erkänner "människans tidsålder" – Antropocen. En djurskyddsforskare på SLU fick visa hur råttor föds upp och hålls för forskningsändamål. På så sätt fick programansvariga in en politiskt korrekt passus om djurskyddet som påstods ha tagit fart från 1960- talet och framåt. Att djurskydd kan innebära djurplågeri gavs inte någon kommentar.

Även om programmet hade en tidsram att hålla sig till är det märkligt att inte Djurens Rätt fick delta med sin mer än hundraåriga erfarenhet.Det är också märkligt att vetenskapsredaktionen inte förmådde anlägga ett samhällskritiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Följande fråga hade kunnat stimulera den fortsatta debatten: Vem fan tror att Anticimex vill utrota sig själv genom att utrota råttan?

Alla problem har inte en lösning. Det budskapet kunde Vetenskapsredaktionen hjälpa till att förmedla.

Förhalning av ny djurskyddslag

Skrivet av redaktionen den 11 September, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ett av hindren för beslut om ny djurskyddslag tycks vara sekretessfrågor. En känslig fråga är den om sekretessbrytning. Läs ATL.

Media värnar om sekretess för den misstänkte brottslingen, vilket är förståeligt så länge som inte vederbörande fått fällande dom. Efter beslut är det inte svårt att få information från länsveterinären eller domstolen. Motstånd finns hos media. Västerbottens-Kuriren rapporterar fall som rör djurplågeri utan att uppge namnet på djurhållaren, inte heller efter fällande dom. I de korta notiserna – ofta på undanskymd plats i tidningen – omnämns vederbörande med stor hänsyn. Platsen brukar anges luddigt  som "i norra länsdelen" eller "i södra länsdelen". Dessutom brukar reportern vara någon som inte bor nära platsen för det misstänkta brottet. Vi har varit i kontakt med VK vid flera tillfällen, där vi efterlyst ökad transparens. Det har inte lett till bättring.

Nu får vi hoppas att behandlingen av ny djurskyddslag påskyndas. Det är oacceptabelt med ytterligare förhalning. Sekretess är en av frågorna. Det finns många fler frågor. Läs Djurens Rätt.

Vegomässan den 3 september 2016

Skrivet av redaktionen den 01 September, 2016
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Djurrättsalliansen arrangerar vegomässa, Nackastrandsmässan, Stockholm.

Bland ”celebrities” och kulturpersonligheter finns veganer

Skrivet av redaktionen den 28 Augusti, 2016
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Sedan många år har kända personer i USA trätt fram med sitt val av livsstil som vegan eller vegetarian.

Huffington Post uppvisade 15 vegan celebrities med bild och korta berättelser. Artikeln kom 2013. Expresident Bill Clinton och hans exvicepresident Al Gore kan sägas ligga högst i kändisskap. Bland de andra finns Mike Tyson, Morrisey och andra som kanske är mer kända i USA än i Sverige. Viktigt för en jämförelse mellan USA och Sverige är graden av öppenhet från kändisarna ifråga och mediastrategi för exponering.

Huffington Post sammanfattar de här uppvisade kändisarna: ”Many celebrities have adopted the diet for personal, health, or environmental reasons, and are speaking up for this lifestyle.

Denna slutsats får stå för tidningen. I vissa fall, t.ex Al Gore, kan tvivel uppstå beträffande graden av öppenhet. Här sägs att han nyligen (dvs året 2013) bytte till att bli vegan. Från vad sägs inte i artikeln. Här blir det också en fråga om exponering. Har Gores påstådda byte att göra med Clintons livsstilsval? Så här kan man fortsätta att ställa frågor utifrån artikeln i Huffington Post. Viktigt att minnas är att artikeln i Huffington Post bara utgör ett enda exempel från världens mest mediaintensiva miljöer – USA hemma och USA globalt.

PETA – People for the Ethical Treatment of Animals – har under många är publicerat namn på celebrities, som vegetarianer eller veganer. PETA arbetar internationellt och publicerar namn från flera länder. Wikipedia har en lista, delvis baserad på PETA, med ca 500 namn där bara fyra namn finns med på personer födda i Sverige.

Någon motsvarande lista finns såvitt känt inte publicerad av svenska media eller ideella organisationer. Förmodligen finns listor, men utan att ha fått spridning. Frågan kan ställas varför inte svenska kulturpersonligheter aktivt medverkar till att offentliggöra sin livsstil som vegetarian och vegan. Att vara vegetarian som kulturpersonlighet har knappast något stort nyhetsvärde.

Att vara vegan har förmodligen större laddning och nyhetsvärde. Fortfarande kan det vara kontroversiellt, inte minst för en kulturpersonlighet som har ett kulturellt kapital att vårda i en granskande offentlighet. Om denna självcensur får råda medför det också uteblivna möjligheter att vidga debatten om hälsa, djurrätt och klimatfrågor som kan kopplas till val av livsstil som vegetarian eller vegan.

I det här djävla landet (ett numera vedertaget uttryck i den slappa vardagsdiskursen) är det bara SÄPO som möjligen har listor på veganer… Medias och kulturpersonligheternas mediastrategi kan med fördel följa USA:s goda exempel på öppenhet!

SVT:s rapporter om djurtransporter

Skrivet av redaktionen den 03 Augusti, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Som så många gånger tidigare har SVT visat filmmaterial om plågsamma djurtransporter. I vanlig ordning intervjuas veterinär Johan Beck- Friis som är Sveriges främste auktoritet på området. En radda politiker dras fram för kommentarer som så många gånger tidigare. Politikerna orkar knappt anstränga sig att utnyttja språkets möjligheter. V:s kommentator par preference i djurskyddsvågor Jens Holm säger: detta är absolut inte acceptabelt. Har Jens Holm verkligen inte mer att komma med? Han har ju för fan saftigt betalt för att representera sina väljare! M.s kommentator hade åtminstone kraftuttryck och menade att företagen i EU "skiter i reglerna". Landsbygdsminister Bucht använder ett verserat språk. Han har ju en bror som är chef för ett slakteriföretag och då får man inte balla ur och använda kraftuttryck i djurskyddsfrågor. Exemplen på mesiga svekfulla politiker kan göras lång.

Nu ska man inte glömma att det är inte vad någon säger som är det viktigaste. Det är handlingarna som kan betyda något. Men där verkar det vara helt blankt. Politikerna verkar inte göra något för att stoppa plågsamma djurtransporter. Snart somnar de in igen. När SVT kommer med nya reportage kommer de vanemässigt att uttrycka sitt avståndstagande. Utan att GÖRA något för djuren.

McBean - ett moraliskt dilemma

Skrivet av redaktionen den 23 Maj, 2016
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Nu måste det sägas: en blivande vegan har ätit en vegoburgare från McDonalds. Vojne, vojne!

Sedan början av året testar hamburgerjätten vegoburgare på några av sina restauranger i Stockholm. En av varianterna heter McBean. För denna produkt råder öppenhet när det gäller innehållet med redovisning av innehåll och näringsdeklaration.Däremot råder inte öppenhet av andra förhållanden som hänger samman med odling, produktion och arbetsvillkor för lågavlönade medarbetare.

Den kritiske konsumenten kan känna tveksamhet för vissa ingredienser, men det stora dilemmat är ändå av helt annan natur. Är det moraliskt försvarbart att köpa och konsumera en produkt – låt vara vegetarisk/vegansk – från McDonalds? Världens etiska veganer tänker på den vidriga djurhållning och slakt som ligger bakom hamburgarna som är gjorda av nötkött. Världens klimatmedvetna veganer tänker på nötköttet och de höga utsläppen av klimatgaser. Världens hälsoveganer och flexitarianer är den stora målgruppen för McDonalds, eftersom de inte har de djuretiska frågorna som stort hinder. Vi bevittnar en pågående global lansering av ett nytt produktsortiment av vegansk/vegetarisk fast food. Etik och hälsa blivit handelsvaror på en jättestor marknad.

alt

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera