Modersuggan och det osynliga lort-Sverige

Skrivet av redaktionen den 05 Oktober, 2013
[ Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

altHur storkapitalet tog vinsten och samhället fick Svarte Petter

Trygve Bång, 2012 - Boken på Adlibris här.

Blir det aldrig rätt i miljöskandalernas Sverige? I denna bok skildras fallet med pappersbruket i Böksholm, Växjö kommun. Näringslivet tjänade stora pengar under industrialismens gyllene år. Fram till slutet av 1960-talet kunde man i Sverige kostnadsfritt dumpa miljöfarligt avfall i naturen. Dagens lort-Sverige ligger gömt i mark och vattendrag, som på ytan kan se välmående ut. Det finns tusentals miljöriskklassade objekt i Sverige som inte är sanerade.

I fallet Böksholm, Växjö kommun genomfördes ingen sanering. Gifterna ligger kvar och läcker ut i naturen, i vattendrag och våtmarker efter sprängningen av pappersfabriken.

I fallet Robertsfors bruk, Robertsfors kommun, genomfördes en stor sanering 2005-2006. I kommunen anlades en anläggning för att ta emot gifterna, arsenik och tungmetaller, även dioxin.

Anläggningen för farligt avfall i Robertsfors är ett fuskbygge som haft två stora haverier. Här har miljöproblemet således flyttas från ett ställe till ett annat. Men gifterna och problemen finns kvar 4 km längre bort, nära våtmarker och vattendrag. Blir det aldrig rätt i miljöskandalernas Sverige? Ska storkapitalet, Naturvårdsverk och länsstyrelser någonsin lära sig göra undersökningar och fatta kloka beslut?

"...stora brott har mestadels begåtts av berömda idioter. Det som gör och kommer att göra denna värld till tårarnas dal, det är människornas omättliga girighet och otyglade högmod..." Ur ett brev från Voltaire till Rousseau 1754.

Lästips - Hur mår maten?

Skrivet av redaktionen den 10 Augusti, 2013
[ Litteratur, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

altHåglös och på dåligt humör stegade jag in på biblioteket i Täby för att läsa tidningar. Efter spärren vid hyllan där "Kulturrådets favoriter" finns utlagda stannade jag till. Den första bok som min blick fastnade på bar titeln "Hur mår maten? Djurhållning och djurskydd i Sverige" av Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Boken verkade tråkig, som ett beställningsarbete av LRF lantbruks-kooperationen. Efter en stunds bläddrande infann sig intresse för läsning och kritik.

I mina studier och forskning har jag tillägnat mig vanan att i tur och ordning läsa texten på pärmarna, förordet och listan på källor och referenser. Först därefter ger jag mig in på delar av boken. Innan jag läst boken färdigt har jag också googlat och skummat recensioner.

Peter Nilsson, Djurens Rätt skrev så här den den 8 december 2012:
Hur mår maten? är en väldigt elegant och utbildande bok som folk verkligen borde läsa – och jo, då tänker jag också på den inbitne djurrättaren som kanske inte köper Per Jensens etiska ställningstagande (mer om dessa senare) men som vill lära sig mer om hur djuren i den svenska livsmedelsproduktionen har det. Kunskap är styrka.

Tina Gerdien, Östgötacorren skrev den 4 december 2012:
- Per Jensen vill inte att vi ska sluta äta kött. Tvärt om. Han argumenterar för att ett liv utan lantbrukets djur skulle bli ett torftigt liv. Det har, menar han, att göra med att människor och djur lever i ett ömsesidigt beroende sedan tusentals år tillbaka och vår samvaro ger oss inte bara mat och kläder utan också kulturlandskap och livskvalitet.

Man kan gott säga att kritiken har varit mycket välvillig. Ett standardverk om animalieproduktion i Sverige har välkomnats från flera håll, som här exemplifierats med Djurens Rätt och den stora lokaltidningen i författarens närmiljö i Linköping, Östergötland.

Men redan ett enkelt trovärdighetstest visar på allvarliga brister. Katarina Vikström, allehanda.se Härnösand, Västernorrland, skriver den 1 augusti 2013:
- Djurförbud blir allt vanligare. Allt fler svenskar förbjuds att ha djur. Under första halvåret i år har 125 djurförbud utfärdats i landet.

Aktuell information om förekomsten av brott mot djurskyddslagen borde vara av central betydelse i boken. Varför inte med realistiska fotografiska bilder? Per Jensen har heller inte redovisat statistik om brott mot djurskyddslagen. Han skriver på sid 79:

I praktiken är det ytterst få som döms i domstol för brott mot djurskyddslagen. Man kan se det på två sätt. Möjligen har vi en tandlös lagstiftning i Sverige, som gör att man inte hittar och lagför dem som begår brotten. Men det kan lika väl vara så att vi faktiskt överlag har duktiga och laglydiga djuruppfödare och att överträdelserna faktiskt inte är fler än så. Jag vill gärna tro på det sista alternativet.

Innan jag själv läser boken färdigt gör jag det med ett antagandet  att Per Jensen grovt underskattar djurplågeriet och brotten mot djurskyddslagen. Jag söker också efter Jensens egen empiri. Har han inte gjort egna besök i djurstallar och hos bönder? Och då ska det inte bara vara mönsteranläggningar anvisade av centrala organisationer utan även problemanläggningar som Djurrättsalliansen har visat på. Jensen åtnjuter  ekonomiskt stöd av staten genom Kulturrådet. Men Djurrättsalliansen som avslöjar djurplågeri har blivit åtalade för sina otillåtna besök och filmning i grisfabrikerna.

Jag är inte ledsen för att jag upptäckte bokens utgivning 8 månader sent. Fördelen är att jag kan studera boken, recensionerna och aktuell händelseutveckling i efterhand. Försöker Jensen desavouera kritiken mot animalieproduktionen genom att erkänna existensen av kritiken? Jag har aldrig sett en lista på källor och referenser som ideologiskt är så heterogen som i denna bok. Här finns både källor från lantbrukets etablerade maktstrukturer för animalieproduktion och även filosofer som Singer och Regan samt organisationer som Djurens Rätt och PETA.

Denna bok och liknade framställningar i media kan också sättas in i ett idéhistoriskt sammanhang där den akademiska forskningen och undervisningen i Sverige kan studeras som ett hinder för ett idéflöde och som står fritt, så fritt som möjligt från stat, näringsliv och institutioner.

Recension "Smutsiga Miljarder"

Skrivet av redaktionen den 06 Augusti, 2013
[ Andra farliga platser, Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

altArne Müller har släppt en bok "Smutsiga miljarder - Den svenska gruvboomens baksida". Han är programredaktör och journalist hos SVT i Umeå. Han har växt upp i Jokkmokk och levt större delen av sitt liv i Norr- och Västerbotten. Gruvorna har gradvis fått större uppmärksamhet hos allmänheten.

Protesterna mot Nordkalks anläggningar 2012 kan komma att framstå som en vändpunkt, skriver Müller. Han påpekar också att miljöproblemen inte medför att han i allmänhet är emot etablering av nya gruvor.

Branschen själv gör bedömningen att produktionen kan komma att tredubblas fram till 2025. Antalet personer som jobbar inom branschen skulle fördubblas. Det handlar om allt mellan återstart av små nedlagda gruvor i Bergslagen till jätteprojekt som Rönnbäcken i Västerbotten eller Kallak i Norrbotten. 19 av de 29 gruvprojekten finns i de båda nordligaste länen.

Hans berättelser om gruvverksamhet förutsätter ett tidsperspektiv. Gruvor har ett tidsförlopp som ofta inte varit känt eller erkänt hos vare sig gruvbolag, myndigheter eller domstolar. "Gruvorna har nämligen ofta den obehagliga egenskapen att ställa till riktigt stora problem när verksamheten har lagt ned, men där läckaget av metaller fortsätter och till och med kan öka." Hornträskets död är ett skrämmande exempel där Boliden som ägare och länsstyrelsen i Västerbotten som tillsynsmyndighet bär skulden till katastrofen. En tidsödande och dyrbar sanering av sjön Hornträsket på 670 hektar har sedemera inletts. Müller och medarbetare har grävt i samtliga miljörapporter som svenska gruvor enligt lag har att lämna varje år. Syftet var att se i vilken mån gruvorna klarar att följa upp de svenska miljökraven. Den bild som kom fram överensstämde inte med den bild som branschen gett av verksamheten. Detta har i sin tur utmynnat i frågor. "Om miljökrav överskrids, i vissa fall med allvarliga miljöskador som följd, borde inte det leda till polisutredningar, åtal och domar? Kommer de gamla problemen att återkomma i alla de nya projekten?"

Müllers grundliga research och levande framställningssätt av gruvboomen gör läsningen spännande. Som journalist väver han samman aspekter av näringspolitik, lokalsamhällen, ekonomi i en personlig ton och redovisning. Som läsare och engagerad person skulle du kunna förvänta klara ställningstaganden från Müller för eller mot konkreta projekt. Denna förväntan kommer på skam. Inte heller intervjun med branschorganisationen Svemin leder till ställningstaganden. Tonen är försonlig och kritiken får utläsas mellan raderna, vilket är frustrerande för läsaren. Han tycks vara medveten om att förväntningar om ställningstaganden kan finnas hos läsarna. Författaren skisserar tre olika politiska färdriktningar som försöker visa att olika slutsatser kan dras på grundval av tillgängliga fakta. Han hänvisar till krav från sin arbetsgivare: "Till saken hör att SVT påbjuder stor återhållsamhet för sina anställda när det gäller att offentligt ta ställning i politiska och samhällsfrågor." Till Müllers försvar kan ändå sägas att han ställer avgörande frågor om ansvar för verksamhetsutövare, tillsynsmyndighet, polis och åklagare. Om miljökrav överskrids, borde inte det leda till polisutredningar, åtal och domar?

Om du är intresserad av en översiktlig berättelse om gruvbranschen och gruvboomen i Sverige, i personlig ton men med stor försiktighet i ställningstaganden, då är denna bok ett måste. Boken fyller en kunskapslucka för dem som berörs av gruvboomen, och det är nästan varenda en!

Lästips: Tankemaskinen

Skrivet av redaktionen den 02 April, 2013
[ Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

altDavid Dunér har utkommit med Tankemaskinen - Polhems huvudvärk och andras studier i tänkandets historia.

Lev en dag med modellbyggaren och uppfinnaren Christofer Polhem som levde 1661-1751!

Om du av någon anledning vill begränsa läsningen, vilket kommer att bli svårt, så välj då första kapitlet. Där förklarar Dunér hur tiden framkallar tankar. Rummet, kroppen, sinnena och tingen är dimenesioner som öppnar människans tankar. Språket och metaforerna gör det möjligt att tänka och tala om saker som inte finns. 

Begreppet distribuerad kunskap får här sin förklaring. Ingen människa kan ensam skapa en dator eller en komplex produkt. En lång rad specialister kan någon del av ett komplex. Att tänka kring tänkandet med Polhems idévärld är fascinerande.

Boktips - Hur kunde det ske?

Skrivet av redaktionen den 12 Mars, 2013
[ Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

alt alt

I kväll den 12 mars 2013 hos Stockholms Universitet, Historiska institutionen, hade Barbro Eberan en presentation inför en stor publik av sin senaste bok. Boken har en titel som upprepar den fråga som kvarstår ända sedan nazitiden och andra världskriget: Hur kunde det ske?

Eberan berättade att frågan har varit förbjuden hela tiden fram till 1968 när ungdomar och studenter gjorde uppror mot den äldre generationen. Skuldfrågan var oerhört laddad och med händelserna -68 kändes en stor frihet att äntligen försöka göra upp med nazitidenoch skuldfrågan.

2011 kom boken Var Hitler en demon?: Tysk-europeisk historia.

Boktips - The Ethics of Science

Skrivet av redaktionen den 28 Februari, 2013
[ Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

altDavid B. Resnik är professor i filosofi och director of the Center for the Advancement of Ethics, University of Wyoming, USA. Hans bok "The Ethics of Science" innehåller många intressanta konkreta fall och problemställningar om etik och moral. En utmärkt exempelsamling som kan användas som jämförelse i Sverige.

Vetenskap och etik är i hög grad universell, oberoende av samhällssystem. Etik och moral är något som borde bevakas i mycket högre utsträckning i samband med myndighetskontakter, tycker SäkraMiljön.

Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet har inte den grundläggande förståelsen för etik och moral när man t.ex. vägrar svara på frågor från sakägare och allmänhet. Likaså saknas grundläggande respekt för etik och moral när man avstårfrån att inhämta information från verksamhetsutövare, när det bara ligger ett klick bort på datorn. En av principerna som Resnik redogör för är öppenhet. Andra grundläggande praktiker är ärlighet, omsorg, frihet, "credit", utbildning, socialt ansvar och ömsesidig respekt.

Ett reningsbad för handläggare, enhetschefer och myndighetschefer! En guldgruva för näringslivet! Ett stöd för enskilda personer och småföretag!

Lästips: Ethique animale

Skrivet av redaktionen den 02 Oktober, 2012
[ Litteratur, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

bokenSå här presenteras boken på Amazon:

Les animaux ont-ils des droits ? Avons-nous des devoirs envers eux ? Dans quelle mesure peut-on les tuer pour se nourrir, se divertir, faire de la recherche, enseigner, faire la guerre ? En quoi l élevage industriel est-il pro¬blématique ? Pourquoi le foie gras est-il interdit dans certains États ? Quels sont les enjeux éthiques des animaux transgéniques ? Faut-il abolir la corrida, la chasse aux phoques, l utilisation d animaux sauvages dans les cirques ? Voici quelques-unes des questions soulevées par l évolution des rapports entre l homme et l animal.L éthique animale est l étude du statut moral des animaux, c est-à-dire de la responsabilité des hommes à leur égard. Pour la première fois dans le monde francophone, cette discipline d origine anglo-saxonne est introduite dans un style clair et pédagogique, dans une perspective interdisciplinaire, à la fois théorique et pratique, qui s adresse autant aux étudiants et aux chercheurs qu aux professionnels de la protection animale et au grand public.

Eftersom vi i allmänhet sätter det engelska språket främst av främmande språk riskerar vi att tappa kontakt med kulturer där andra språk dominerar. Utvecklingen inom djurrätt och djuretik har nått långt sedan 1970-talet i engelsktalande länder, USA och England. Då kom "Animal liberation" av Peter Singer som kommit att framstå som kanon av en av de största filosoferna i västvärlden. Utvecklingen går mycket långsamti Frankrike. Tack vare franskkanadensaren Vilmer har de fransktalande fått tillgång till en kvalificerad behandling av ämnet.

För alla intresserade i många länder kan denna bok bli banbrytande. Ett skäl är att Frankrike av tradition har haft en sådan framskjuten positioninom gastronomin med det franska köket. Både Vilmer och Singer konstaterar att motståndet till vegetarianism, djurrätt och djuretik har varit kompakt i Frankrike. Gåslever, foie gras, har blivit en symbolfråga för både bevararna av det franska köket och anhängarna till djurrätt. På care2.com drivs en internationell kampanj mot foie gras.

Säkramiljön stöder denna kampanj. Det finns emellertid en fara med kampanjen om den drar uppmärksamhet från annat omfattande djurplågeri. Kampanjen attraherar många kategorier, även de som söker alibi för att behålla sina vanor och att konsumera kött som produceras med stort lidande för djuren.

För att få både fokus och panorama på djurplågeriet i världen kan man läsa Vilmers bok med förord av Singer. Vilmer är både jurist och filosof som lyckas mycket väl att göra frågorna om djuretik tillgängliga. En översättning av boken till svenska välkomnas!

På en resa i september till staden Hyères - en av de mest traditionstyngda platserna vid Frankrikes medelhavskust - tvingades vi konstatera att mångarestauranger fortfarande hade foie gras på menyn. Inte en enda restaurang av de tiotals vi besökt i staden kunde erbjuda en helvegetarisk huvudrätt. I staden Frejus, några mil österut, ger man fortfarande tjurfäktning la corrida trots omfattande protester. Brigitte Bardot i lokaltidningen den 21 september: "Nous sommes des dizaines de millions à hurler notre colère."

PS: Ett sätt att kombinera sina intressen är att läsa boken på franska och att förkovra sig i djuretik. Lägg därtill en resa till Frankrike och agitera på plats!

Lästips - Kapitalets gåta och kapitalismens kriser

Skrivet av redaktionen den 29 Augusti, 2012
[ Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

altMånga har säkert tampats med tankar och tvivel kring detta tema. Originalets titel är: The Enigma of Capital: And the Crisis of Capitalism. Det är välgörande att läsa en författare som inte är ekonom. Därmed inget fördömande av ekonomer!

Här kan man slippa matematiska modeller som riskerar att skapa ett falskt skimmer av vetenskaplighet. Här får läsaren fördelen av ett brett perspektiv i tid och rum. Harvey betraktas som den ledande marxistiske geografen och är nu den mest citerade inom den geografiska vetenskapen i världen.

Ett kapitel heter "Kreativ förstörelse på marken". Här beskrivs den långa historien av kreativ förstörelse av marken som har skapat en "andra natur" genom mänskligt handlande. Vid läsning av detta kan man göra ett alldeles eget tankeexperiment på en annan geografisk skala, t ex på regions- eller länsnivå. Vad sker idag i Umeå kommun och regionen? Kan man jämföra maktstrukturen med beskrivningen på sid 235:

I frånvaro av redan existerande territoriella organisationsformer tenderar kapitalister att förtäta sin aktivitet på vissa specifika platser.

Är existerande organisationsformer i Västerbotten korrupta och kraftlösa, så att kapitalister som Baltic-gruppen och Ikea kan dominera och ensidigt ställa villkoren? Måste man förflytta sig från sin invanda hemmiljö för att ställa nya frågor och beskriva problemen med distans, med klarsyn?

Ond kemi

Skrivet av redaktionen den 07 Juli, 2012
[ Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vi som bevakar och kritiserar Naturvårdsverkets 16 miljömål, särskilt målet "Giftfri miljö" behöver intressant ny läsning med andra perspektiv. 

Professor Ulf Ellervik, sommarpratare i SR P1 (länk) har skrivit boken "Ond kemi" som är lika underhållande som fasansfull. Läs till exempel om arsenik och dioxin!

Så här beskriver förlaget boken:

Kemi är inte en ond vetenskap. Tvärtom, livet självt består av en rad kemiska processer. Men som så många andra vetenskaper har kemin också en mörkare sida. Här hittar vi droger, gifter, sprängämnen och ond bråd död. Ond kemi är inte någon receptsamling för giftmördare och mordbrännare. I stället har de mörka aspekterna fått bilda utgångspunkt för en diskussion om vardagens kemi, ofta med ett uns kulturhistoria och inte sällan med en kärleksfull glimt i ögat. Varför luktar helvetet svavel? Varför ska man inte dricka sauvignon blanc-viner på tigersafari? Hur kan det komma sig att ett ämne som lockar flugor till lik också finns i vissa parfymer? Hur kommer det sig att en rad kända målningar faktiskt är bestrukna med pulvriserad mumie? Kan man dö av att dricka för mycket vatten? 

Följ med på en spännande vandring till kemins mörka sida. Resan börjar i helvetet och slutar i himlen.

Moralindustri

Skrivet av redaktionen den 15 April, 2012
[ Övrigt, Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

NGO:s - Non Governmental Organisations som t.ex. Greenpeace, Amnesty, Attac har utvecklats till starka internationella elitorganisationer med kapital och makt. Finansieringen sker genom direkta bidrag från allmänheten, donationer från privatpersoner, vinstdrivande försäljning av promotionprodukter och förlagsprodukter, donationer från stora företag och vinstdelning från spel- och lotteriföretag som samverkar.

Detta maskineri för att generera kapital är inget tillfälligt och slumpmässigt, utan aktiviteter som är planerade och genomförda av en ny yrkeskader, experter inom s.k. fundraising. Här intresserar vi oss för både NGO:s och välgörenhetsorganisationer.

Det handlar om prestationer och motprestationer där pengar är verktyget. Ett företag om lider av bad-will kan här satsa pengar med avsikten att skapa affärsmöjligheter och good-will för sitt företag, produkter, tjänster, anställda etc. Företag som lägger ut sin produktion i låglöneländer med usla arbetsförhållanden kan finna det ekonomiskt fördelaktigt att skänka pengar till s.k. välgörenhet i stället för att påverka de verkliga problemen i arbetsmiljön.

Företag med dålig image i största allmänhet kan väcka uppmärksamhet genom att skänka pengar till en organisation som arbetar för miljön, i hopp om att den goda gärningen även ska spilla över på företaget - utan att man genomför konkreta åtgärder i det egna företaget. Inte så sällan genomskådas detta av media och allmänhet.

Så rådet är att alltid ställa frågan: Varför skänker ett företag pengar? Har man redovisat till vad pengarna ska användas? Skänker företaget pengar efter förmåga hos givaren och behov hos mottagaren? Finns en dold agenda?

Det här är naturligtvis svårbedömda frågor. En sund skepsis kan vara till hjälp. Om föremålet för granskningen klarar provet, kan det mycket väl vara förtjänt av stöd. Alltför ofta möter vi motsatsen, företag som betalar stora pengar för att sola sig i strålglansen av Greenpeace eller Amnesty, när de själva sysslar med mutor och miljöförstöring.

Historien är full av bedragare som försökt beveka gudarna med gåvor. Så håll utkik efter goda företag och givare med goda avsikter! Också de finns!

I en nyutkommen bok "Die Moral-Industrie. Greenpeace, Amnesty, Attac... Wie NGOs unsere Politik machen" av Niko Colmer ställs nya frågor mot bakgrund av att NGO:s har vuxit sig starka både inrikespolitiskt och utrikespolitiskt genom aktiv medverkan som står bortom demokratisk insyn och kontroll.

Vilka mål har NGO:s? Vilken roll spelar finansiärer i USA? Vi kommer att recensera boken här på denna plats så snart som möjligt.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera