Celebretisering av Nobelpriset

Skrivet av redaktionen den 05 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Numera är litteraturpriset att betrakta som celebretiserat, anpassat till kändiskulturen som är så utbredd. Jämför med fredspriset! Där har idén att skapa celebriteter och celebritetskultur varit grundläggande. Där kan man också tala om skapandet av förebildliga celebriteter, verksamma i världspolitiken för västvärldens ideal och intressen. 

För Svenska Akademien 2016 räckte det inte med urval enligt tidigare procedurer. Priset har under långliga tider inte gett den uppmärksamhet som Svenska Akademien behöver.. Men med en supercelebrity som Bob Dylan som pristagare fanns en betydande potential att ge strålglans till en förstenad institution.Idag, dagarna före deadline har den redan i förväg odödliga Nobelföreläsningen levererats av en odödlig diktare i skepnad av en ljudfil med tillhörande text på mail. Läs här. Olle Holmberg har gett glädjefyllda omdömen i Sveriges Radio och skjuts åt den mediala kedjereaktionen. En annan person i samma medium jämförde senare idag med ”en dålig högstadieuppsats”.

Litteraturpriset och kanske också Svenska Akademien är nu celebretiserat. Det finns anledning att tro att ingenting blir som förut, dvs. före Dylans pris. Inte nog med det. Det kan bli så att andra priskommittéer kan komma på tanken att hänga på med innovativa grepp. Men inte nödvändigtvis på samma sätt.

Rättsrötan

Skrivet av redaktionen den 30 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

1. Här är inte platsen att göra upp med hela svenska rättsväsendet. Men det känns helt OK att stämma in i glädjeyttringarna över att Kai Linna efter 13 år kan frias från ansvar i det s.k. Kalamarksmordet i Piteå. Intervjun i radio med åklagaren i Piteå var beklämmande. Han tycktes inte ha förstått att åtal ska inte väckas om det inte kan leda till fällande dom. Åklagarväsendets grand old man, före detta åklagaren Sven-Erik Alhem var mycket bestämd i sin kritik. Läs SVT här

2. På miljöområdet finns också rättsröta. Miljöåklagaren har ofta bevissvårigheter på grund av bristande utredningsresurser. Så var det i samband med haveriet januari 2010 på Ragn-Sells anläggning för farligt avfall.

Fallen är av olika slag, men rättsrötan drabbar likväl många oskyldiga människor. Samhällets bristande förmåga att rätta till fel och oförrätter är häpnadsväckande. Skadestånd kan bli utdömda, men ofta till mycket låga belopp internationellt sett. En åtgärd som kan lindra smärtan något för de drabbade vore att en representant för samhället ber om ursäkt. Men så sker inte i Sverige. I Finland, efter gruvkatastrofen 2012 i Talvivaara framfördes en ursäkt av företagets nya VD. Fortfarande pågår rekonstruktion av företaget i syfte att driva verksamheten vidare. Trots alla misslyckanden har ändå öppenhet i rättsprocesserna och informationen varit gällande. Kanske beror det på att parterna vill undvika att ge efter för rättsröta!

3. Idag har momsbedrägerier för 120 miljoner i Sverige och Danmarks avslöjats. Pengarna har finansierat terrorism enligt SR. 

4. Idag har fusk i stor skala avslöjats i samband med högskoleprov, fusk som bedrivits de senaste 6 åren i Sverige. För en kostnad upp till 100.000 kr har studenter genom att skriva rätt med fuskhjälp på alla frågor kunnat skaffa sig utbildningsplats, t ex i läkarutbildning, juristutbildning, ekonomutbildning.

Undra på att rättsrötan bäddar för extrempopulism även i fortsättningen!

Georg Borgström och Therése Lindgren, celebrities?

Skrivet av redaktionen den 28 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

altalt

Georg Borgström (1912–1990) nådde berömmelse genom att väcka diskussion om miljön. Han var svensk växtfysiolog och livsmedelsforskare och blev internationellt känd under 1950-talet och verkade som professor vid Michigan State University i USA under 60-talet. Redan på 1950-talet gav han föredrag i radio

1952 började han varna för att mänskligheten var på väg mot katastrof, och året därpå framförde han sitt budskap i en uppmärksammad föredragsserie i radio. Borgström förespråkade hård barnbegränsning, spannmålsreserver säkrade från råttangrepp, forskning i nya odlingsmetoder, en rättvis fördelning av proteinet och helst en världsregering. Han ville fördela resurserna genom priskontroll och ransonering, och effektivisera matproduktionen genom att övergå från animaliska till vegetabiliska livsmedel.

Georg Borgström nådde berömmelse och hjältestatus inom sin vetenskap. Han utnämndes 1967 av tidningen Expressen till "den viktigaste svensken i världen". Men blev han något som kallas celebrity? Det är ett tillstånd som kan inträda för vitt skilda personligheter som filmstjärnor, konstnärer, pop-stjärnor, författare etc. Ett sätt att avgöra detta är att se om media behandlar även privata förhållanden. Det har skrivits avhandlingar, t.ex av Björn Ola Linner (1998) och Minna Gillberg (1999). Men det är inte liktydigt med att bli celebrity, eller kändis. Därför återstår att söka i mediaarkiven för att bättre kunna kartlägga hur hans personlighet uppfattades, producerades och konsumerades.

Therése Lindgren (1987–) har nått berömmelse och har stjärnstatus med den mest framgångsrika karriären på kanalen Youtube. 2015 hade hon mer än 110.000 följare som numera stigit till 500.000 följare på Youtube med 10 miljoner visningar per månad. På Instagram har hon 720.000 följare. Hennes huvudintressen är: Målgruppen flickor i tidiga tonåren, återkoppling inom mental hälsa, relationer, genusfrågor, veganism. Hon uppträder som en storasyster. Hon har hatfulla och sexistiska kommentarer som bas på sin videoblogg.

Är Therése Lindgren celebrity? Ja, även med vitt skilda definitioner kan hon betraktas som sådan. Men här återstår att söka i digitala arkiv för att utröna vilket slags celebrity hon representerar. Är det samhällsomvandlingen mot det ytliga och tillfälliga, det visuella och känslosamma istället för det uthålliga, skrivna och rationella? Har hon någon sorts inre egenskaper som gör henne till celebrity? Är hon celebrity som ett resultat av en serie kulturella och ekonomiska processer? Eller är hon en person som är berömd bara för sin berömmelse?

De två personligheterna kan uppfattas som helt väsensskilda. Men de har mycket som förenar om vi betänker diskursen, nämligen den om miljön, klimatfrågan och livsmedelskonsumtion/produktion som gemensam. Här finns frågor att ställa och svar att söka huruvida celebrities har intagit och låtits inta nyckelroller.

Lästips: Van Krieken, Robert, Celebrity society, Routledge, London, 2012. Turner, Graham, Understanding celebrity, 2. uppl., SAGE, London, 2014.

 

Säkra reaktorer för kärnkraft i Indien?

Skrivet av redaktionen den 24 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Klotet i Sveriges Radio P1 uppgav idag att 10 kärnkraftverk ska byggas enligt beslut av premiärminister Narendra Modi.

Det sägs att torium ska användas som bränsle, inte uran.

Det är isåfall en omvälvande förändring, att gå från testverksamhet med torium till produktion i full skala.
Uppgifterna gavs av reportern Susanna Baltscheffsky i slutet av programmet.

Sjukhuset i Sollefteå

Skrivet av redaktionen den 11 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

SvT sände en debatt ”Sverigevården” som började med nedläggningen av sjukhuset i Sollefteå. Debatten fortsatte om hela vården i hela Västernorrlands län. Det gavs många exempel på urusla förhållanden. Principen ska bli den att det som händer ofta ska behandlas lokalt och det som händer sällan ska tas om hand i Sundsvall. Det kan leda till resor 15–20 mil på skakiga vägar.

Initiativet är bra att föra denna debatt, men varför görs inte en grundläggande genomgång av förutsättningarna för just Västernorrland. Utan en sådan genomgång skapas stora missförstånd. Primärvård ska ske på 33 platser. Det är en upplysning som kom i förbigående. Vårdgarantin är ett stort problem. Rekrytering av läkare och sjukvårdspersonal är ett stort problem och så vidare. Man kan helt enkelt inte driva en debatt om så komplexa förhållanden utan att ge alla en lektion om förutsättningar!

Fortfarande är initiativet att debattera bra, men det måste stödjas med undervisning om förutsättningarna för tillhandahållande av sjukvård.

Rädda Blasieholmen – Flytta Nobelbygget

Skrivet av redaktionen den 18 April, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Öppet mail till M Stockholm

Från: Urban Zingmark
Ämne: Rädda Blasieholmen – Flytta Nobelbygget
Datum: 17 april 2017 11:15:02 CEST
Till: stockholm@moderaterna.se
Kopia: BTWswiss@gmail.com, winstonhakanson@gmail.com

För stockholmare och storstockholmare är det plågsamt att se hur kulturförstörelsen fortskrider. Rädda Blasieholmen – Flytta Nobelbygget! Jag har besökt Blasieholmen otaliga gånger sedan slutet av 60-talet, både i jobbet och för kulturupplevelser. Tullhuset har varit något av en kär gammal vän oavsett om jag gick till affärsmöte på Hovslagargatan, luciafest med Wermländska Sällskapet på Grand, otaliga besök på Nationalmuseum, Cirkus Cirkör i parken, forskningsarbete på Konstbiblioteket som flyttade till Skeppsholmen eller musikupplevelser på Ackis vid Nybrokajen. Nu i prövningens stund dyker även simpla minnen upp som förlusten av min bil på parkeringen vid Tullhuset… Av bilförlusten blev jag ledsen, men nu är jag rejält förbannad när det gäller något oerhört viktigt. 

M+S vill riva Tullhuset. Nu när demokratin utsätts för svåra påfrestningar vore det ett självmordsförsök att försöka driva igenom rivning av den kulturellt värdefulla hamnmiljön med magasinen och det vackra Tullhuset från 1876.

Jag vädjar till M att lämna alliansen med S och föreslå en annan placering av Nobelbygget.

Urban Zingmark

Attack mot Sverige eller lastbilsdåd?

Skrivet av redaktionen den 10 April, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Under en vecka efter händelsen på Drottninggatan, Stockholm fredagen den 7 april har benämningarna skiftat. Statsministern intervjuades där han befann sig i Härjedalen efter bussolyckan där flera skolelever omkom och skadades. Han kallade händelsen på Drottninggatan för "en attack mot Sverige". Han utvecklade sin syn i media och begav sig omedelbart till händelsernas centrum i Stockholm. I media förekom benämningar som ”terrorattack”, ”misstänkt terrorattack”, ”terrordåd”. Mer och mer verkar benämningar som ”lastbilsattack” och ”lastbilsdåd” blivit frekventa, tagit över. I SVT:s morgonprogram idag påtalades också risken med andra bilar än lastbilar som kan användas för att meja ner människor.

Det verkar som att riskerna är svåra att identifiera och även att benämna. De aspekterna hör ihop. Man kan förmoda att dessa svårigheter är väl kända av säkerhetsproffs. Frågan inställer sig om riskanalys och semantik är något som proffsen borde undervisa medborgarna om. För en medborgare vem som helst kan det uppfattas som en enorm skillnad mellan ”attack mot Sverige” jämfört med ”lastbilsdåd”. En känd reporter sade i SVT att vi kommer att vakna upp till ett nytt Sverige, lördagen efter händelsen på Drottninggatan i Stockholm. Polisutredningen var, är och kommer att fortsätta vara av central betydelse. Ett medvetet förhållningssätt till semantik, dvs. betydelselära, kan ge fördelar. Det är anmärkningsvärt vilken disciplin som media uppvisat genom att använda bestämningsordet ”misstänkt” innan dom fallit. Hur terminologin i detta sammanhang kommer att utvecklas och etableras är en öppen fråga. Det har räckvidd för gestaltningen av tillvaron och för tillvaron själv.

Emilie 13 år lever

Skrivet av redaktionen den 09 April, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Emilie är ett barn med stor livslust. Emilie har på kort tid varit nära tre terrorattacker. Först i Paris den 13 november 2015 när 130 människor dödades, läs här. Emilie var med sin pappa Patrick på Stade de France för att se på fotboll. Två explosioner inträffade vid den franska nationalarenan där Frankrike mötte Tyskland i en vänskapsmatch. För att komma hem till centrala Paris fick de vandra och lifta under många timmar. Arbetet att berätta för familj och vänner och att bearbeta terrorhändelserna i Paris tog sin början för Emilie och hela familjen.

Den 14 juli 2016 skedde terrorattacken i Nice. Emilies farföräldrar Anne och Henri bor bara två kvarter från Promenade des Anglais där en bil körde rakt in i en folkmassa, läs här. Emilie som befann sig i Paris fick ta emot berättelser från många håll samtidigt om det inträffade. En både skrämmande och förvirrande korseld av våld och död. Emilie hade flera nära och kära att förhålla sig till hemma i Paris, till släktingar och vänner i Nice.

Den 7 april 2017 skedde terrorattacken i Stockholm. Emilie brukar följa med ett par gånger per år till enrumslägenheten Norra Bantorget, några kvarter från Drottninggatan i Stockholm. Nu hade farmor nyligen varit i Stockholm, men åkt hem till Nice några dagar innan terrorattacken. Den här gången var inte Emelie eller farfar med. Deras stora nöje har alltid varit att promenera längs Drottninggatan.

Emelie tretton år på det fjortonde har utan egen förskyllan hamnat nära terrorattackerna. Antagligen har hon klarat sig bra med stöd av familjen. Hur kommer händelserna påverka det fortsatta livet? Har terrorattacker blivit en del av livet?

Tre kvinnor för Ostkustbanan

Skrivet av redaktionen den 02 April, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Två före detta ministrar Ulrica Messing och Catharina Elmsäter Svärd ska tillsammans med Ingela Bendrot, VD för Nya Ostkustbanan, jobba för ett dubbelspår. Om ungefär ett år ska regeringen fatta beslut om nationell transportplan.

Planering av järnvägar kan liknas vid leken Hela havet stormar.

Den som vill få Botniabanan ända från Umeå till Luleå, står nu som ett fån, utan stol. Men nu har lekledaren Lövdéns satt på musiken igen för en ny runda i Hela havet stormar.

Transportpolitiken är i mångt och mycket ett sätt att skapa förväntningar som sällan eller aldrig kommer att infrias.Kanske kommer pengarna för Botniabanan inte räcka längre än till Dåva, strax norr om Umeå. När det gäller Norrland och Umeå-regionen finns andra behov som trafiklösning för Kvarken. Ett spektakulärt förslag är att bygga bro mellan Umeå och Vasa. Tro det den som vill.

När det gäller järnvägen mellan Stockholm och Umeå, dvs. Ostkustbanan, finns behov för dubbelspår som tillsvidare är ett behov att utreda och jobba för. Det är ett billigt och verksamt sätt för makthavarna att skapa förväntningar, lagom inför nästa val! 

Lucka i lagen, miljöbalken

Skrivet av redaktionen den 25 Mars, 2017
[ Kommunalt, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vid Rickleåns mynning, Robertsfors kommun finns en fastighet som sökt och fått tillstånd för avverkning på 5,5 hektar. Området ligger 300 meter från stranden. Formlämningar förutsätts bli skyddade genom s k kulturstubbar. En kulturstubbe ska vara 1,3 meter och förhindra intrång och tillfart med maskiner som kan skada fornlämningen. Men vi kan inte förutsätta att alla fornlämningar är funna och inventerade. Den senaste inventeringen är gjord 1981 i det aktuella området. Ett problem är också att avverkningen kommer att frilägga sulfidjordar. Läs här.

När miljömedvetna medborgare känner oro för att fornlämningar kvaddas och för att miljön skadas finns i praktiken inga lagliga medel. Ett överklagade till Förvaltningsdomstolen förutsätter talerätt. I Robertsfors kommun skulle kommunen själv eller Naturskyddsföreningen kunna agera, men det är otänkbart med tanke på politiska och personliga hänsyn. Markägaren var tidigare tjänsteman i kommunen och ansvarig för miljöfrågor. Inga överklaganden från parter med talerätt har skett. Miljömedvetna medborgare är inte tillräckligt många för att uppfylla miljöbalkens krav på antal personer för att ha talerätt. Detta är en lucka i lagen! Kvar står dock att hänvisa till att kommunen varit jävig. Intressejäv behandlas i kommunallag och förvaltningslag, men borde också tas in i miljöbalken.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera