Kommer Norrbotniabanan att rädda Norrland?

Skrivet av redaktionen den 14 Juli, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Nej. Förväntningarna är våldsamt överdrivna.

Har Ragn-Sells tänkande om farligt avfall stagnerat?

Skrivet av redaktionen den 08 Juli, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Svenska Dagbladet 2019-07-06:

Så länge farligt avfall uppstår, är det viktigaste för samhället att det hanteras på ett säkert sätt. Men vi måste också jobba med att minska mängden. Här är våra fem råd till svenska politiker för hur det kan göras, skriver Carl Hartmann, vd för specialavfallsföretaget NOAH, i en replik.

Carl Hartmann i NOAH är kritisk till Ragn-Sells som sägs ge en något förenklad bild av problematiken kring farligt avfall. Det är kanske dags att låta nya aktörer som ligger i forskningens framkant ta plats på svensk marknad?

Smala ideologiska tidskrifter med presstöd lever farligt

Skrivet av redaktionen den 01 Juli, 2019
[ Politik, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Bevare oss väl för statsunderstödda media! Presstöd har funnits sedan 1950-talet och har blivit norm. Det är få som ifrågasätter presstödet. I vissa fall kan kritiken flamma upp som i fallet med Mediehuset Grönt. Kalabaliken just nu gäller alla varianter med ”Syre” eller ”Fria Tidningen” i tidningshuvudet. Tidningarna tillhör Mediehuset Grönt som ägs av Lennart Fernström. Mediehuset tycks har utformat raden av Syre-tidningar med syftet att maximera pengarna för presstöd. Mediehuset har ett hot om återbetalning hängande över sig gällande driftstöd från Presstödsnämnden. Mediehusets Lennart Fernström har sagt att han ju alltid kan bestrida ett återbetalningskrav.

När Mediehusets strategi blir känd utifrån Lennart Fernströms försök att vara smart, är det risk att många läsare bortfaller eller att budskapet i artiklarna hamnar i skugga. Inget kan vara sämre. I slutänden kan det leda till nedläggning. Diskussion om snedvridning på grund av presstödsinstrumentet i samband med ideologiska tidskrifter har lyst med sin frånvaro. Det gäller i hög grad för Syre och Fria Tidningen. Det tycks inte finnas tillräcklig beredskap att försvara den fria debatten där medellösa grupper kan komma till tals. Kommer något att hända i den vägen i samband med Almedalsveckan? Av programmet för Almedal att döma finns inget försvar planerat för Syre och Fria Tidningen eller liknande media. Om det är så att Mediehuset laddar upp bara för att bestrida återbetalningskravet från Presstödsnämnden, då har Mediehuset redan förlorat den viktiga idédebatten. Ideella argument kan rädda situationen. Men det kan redan vara för sent.

Sommarvärdar 2019 i Sveriges Radio P1

Skrivet av redaktionen den 15 Juni, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

När värdarna presenterades var en spontan fråga för många: Varför inte Greta Thunberg? En regel för programproducenten är att inte avslöja vilka som tillfrågats eller vilka som avböjt medverkan. Det är möjligt att Greta tillfrågats, men också möjligt att hon inte tillfrågats. Det finns få om ens någon färsk kändis på listan. Det innebär ett risktagande för SR att tillfråga en färsk kändis. Dessutom, en kändis i Gretas klass tar en risk om hon skulle tacka ja. Är man i Gretas klass - när stjärnorna står rätt för henne som nu - kan man få ett alldeles eget program om så vore.

Det finns flera sätt att konsumera sommarpratare. Ett är att låta sig överraskas av sin radio som jämt står och skvalar. Ett annat är att klippa ut listan från en tidning t.ex DN Kultur idag den 15 juni, sidan 5. Det har jag gjort och fäst på väggen i ett rum där jag troligen inte kommer att befinna mig i sommar. Men jag har ändå gjort några val:

24 juni: Isabella Löwengrip, influencer
Hon har sagt sig sträva efter att bli världens mäktigaste kvinna. Tänk om en man hade sagt något sådant!

3 juli: Erik Niva, sportjournalist
Han har samma överenergiska, långsamma tal men ändå vägvinnande framställning oavsett vad han talar om.

10 juli: Sven-David Sandström, tonsättare
Troligen gjorde han inspelningen med korrekt klädsel, dvs svart skjorta och kostym, svarta lackskor.

21 juli: Svante Thuresson, sångare och f.d. trumslagare
Hippaste 80+ i hela Stockholm med omnejd.

7 aug: Agneta Pleiel, författare
Kanske överraskande berättelser från den litterära världen, nu när Svenska Akademien är avbetad.

14 aug: Nick Bostrom, filosof
Risker med superintelligens, som kan stänga käften på övermodiga lycksökare inom AI. IT har ersatts med en annan akronym AI för grabbar och tjejer som fixar med framtiden.

Vilken av dessa sommarpratare som är värda att lyssna på både dagtid och reprisen sent kvällstid, det återstår att höra.

Nutidshistoria det svåraste av allt?

Skrivet av redaktionen den 06 Juni, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Livet pågår utan att upptäcka vad som kan komma i mittpunkten för framtidens historieböcker. Att tänka på framtidens historieböcker reser frågan: Vad är historieböcker? Det är ett ord som är i allmänt bruk men ofta utan innebörd. För att läsa och tala om det förgångna behövs ett begrepp för historisk information, för en mängd och för delmängder av information. Därför kan kanske ”historieböcker” fylla en plats i vår tankevärld även om bäraren av information kan ha olika skepnader, den fysiska boken i papper, e-boken som i läshänseende liknar den fysiska pappersboken men som är lagrad och distribuerad digitalt. Kommer vi att få se en bok, historiebok eller annat där texten exponeras på en flexiskärm i bok- eller tidningsformat som liknar ett papper i en fysisk bok eller tidning? Det lär vara på gång... 

Med andra ord har vi en omvälvande och sakta pågående förändring som vi knappast märker eller förstår, men som i framtiden kommer att framställas som en lika stor sak som boktryckarkonsten en gång blev i Europa, Asien och andra världsdelar. Boktryckarkonsten uppfanns inte momentant, utan som en lång process för papperskvaliteter som blev bärare av information och det som togs i bruk för att åstadkomma en bok, detta språng i mänsklighetens historia.

Men vad är det vi inte ser som betydelsefullt men som pågår eller som kan inträffa? Maria Küchen är en författare som i dessa dagar lanserar boken ”Rymdens historia”. Releasefest går av stapeln på Rönnells antikvariat, Birger Jarlsgatan 32, Stockholm, den 11 juni i år. Vad kan det ge och föra med sig? Förmodligen en intressant och trivsam kväll, men kanske också nya idéer för nutidshistoria för de med öppna sinnen. Lokalen hos Rönnells är ingalunda avant garde med sina knarriga och obekväma stolar. Väggarna är fulla av bokhyllor med böckernas talande tystnad.

Kärnkraften enligt Liedman

Skrivet av redaktionen den 05 Juni, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Professor emeritus Sven-Eric Liedman född 1939, idéhistoriker har gått in i debatten om kärnkraft ”Därför har kärnkraften blivit en snuttefilt” DN 5/6 2019.

Han anlägger ett historiskt perspektiv från 60-talet och framåt. Det där med snuttefilt går som en bumerang tillbaka på honom själv efter ett snuttifierat angrepp på politiker som inskränker sig till borgerliga Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD). Varför inte kommentera (V) med Jonas Sjöstedt född 1964 som också kan granskas. Eller partiledarna i (S) eller (MP) eller (Fi)?

Inte med ett ord berörs de nya tekniska landvinningarna för kärnkraft, vilket får sägas vara ett av de bärande argumenten för 4:e generationens kärnkraftsreaktorer. Bärande argument är också kärnkraften som s.k. reglerkraft också benämnt baskraft. Vindkraft och solkraft lyfts fram med hänvisning till professor Tomas Kåberger född 1961. Liedman har missat att Kåberger varit starkt ifrågasatt under större delen av de 25 år som kritisk granskning har gjorts av FSL, Föreningen svenskt landskapsskydd.

Detta hindrar inte att Liedman ger en rik och tänkvärd berättelse om modernitet fylld med ifrågasättanden. Men varför räcker inte Sven-Eric Liedmans erfarenhet till att ifrågasätta fler politiker än Kristersson och Busch Thor? Och varför tar Liedman en opportunist som professor Kåberger till sanningsvittne, som först bara såg vindkraft, långt senare solkraft?

En internationell utblick hade varit önskvärd. Frågan är om vi inte i Sverige i alltför hög grad ställer energikällor mot varandra. På många håll i världen bygger man ut kraftproduktion av i stort sett alla slag. Alla energislag behövs – tycks vara den ledande principen, något för en yngre (!) idéhistoriker att bita i med klimathistoriska förtecken.

Att förgöra onda andar

Skrivet av redaktionen den 17 Maj, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Kjell Albin Abrahamsson, folkkär utrikeskorrespondent, hann åren före sin bortgång 2016 fullfölja sitt författarskap med två verk, ”Låt mig få städa klart! Om kommunister, kryptokommunister och antikommunister” (2014), samt ”Stor var Lenin. En massmördare och hans statskupp” (2017). Boken om kommunister avhandlar partiledarna för SKP/VPK/V i tur och ordning och utan pardon: Sven-Lasse Linderot, Hilding Hagberg, C.-H. Hermansson, Lars Werner, Gudrun Schyman, Lars Ohly, Jonas Sjöstedt. Den nuvarande partiledaren Jonas Sjöstedt beskrivs som en dubbelnatur som försöker framställa sig själv som ”metallindustriarbetare” med skenbart proletärt ursprung. ”Sjöstedts självbild är en icke förflackad socialdemokrat, grönare än en miljöpartist”. Vänsterpartiets EU-skepticism jämförs med Le Pens Nationella Fronten, baserat på en undersökning (DN Debatt 30 maj 2000) om hur vänsterpartisterna röstade i EU 1995-1999. Vänsterpartiet intog samma inställning som extremhögern.

Boken avslutas med ett brandtal ”Hur jag blev antikommunist” som blev en uppgörelse med hans liv, enkla förhållanden i Jämtland och politiken. Skenbart goda drag i den svenska vänstertraditionen avslöjas obarmhärtigt och konsekvent.

Mediehuset Grönt med tidningarna Syre och Fria Tidningen har ett rödgrönt perspektiv, att döma av valda författare och ämnen. Fria Tidningen nr 40 fredag den 17 maj har städslat professor emeritus Göran Dahl som uppges forska om politik och ekonomisk historia, extremism och nationalism. Han har skrivit en artikel med rubriken ”Lenin och bolsjevismen”. Uppdraget är tydligt, nämligen att på ett läsartillvänt sätt dissa Lenin. Fria Tidningen har på första sidan ett citat av redaktörens ingress till artikeln under Fria tankar: ”Mördare och diktator med föga medkänsla för andra”. Redaktören fortsätter: ”Det finns fortfarande en del personer som uppskattar det Lenin skrev. Göran Dahl påminner oss om varför Lenins tankar inte har något vettigt att ge idag.”

Ja, nog är det läsartillvänt men inte är det med den grundlighet som Kjell Albin Abrahamsson uppvisar i konsten att förgöra kommunismen. Kan det bero på att Fria Tidningen inte har gjort rent hus med kommunismens traditionsbärare? Man försöker förgöra Lenins kommunism men håller öppet för den svenska traditionen som Kjell Albin så träffande har uttryckt med stora bokstäver – SKP/VPK/V.

Vegovåg utan diktat

Skrivet av redaktionen den 12 Maj, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Den vegovåg som sköljer över landet har fått aktivister och debattörer att utforma, drömma om diktat över den fortsatta utvecklingen. Normer har blivit ett nyckelord i den överhettade debatten. Det är begripligt men inte acceptabelt att många dras till diktat. Diktatnissarna frestas tro att det går fortare och bättre med tvång. Men är det en klok väg att gå? En fantastiskt fin och positiv grund finns tack vare tidigare veganer och vegetarianer som verkat med växlande framgång under hela 1900-talet. Klimatfrågan med IPCC:s rapport 2006 som tog världen med storm har skapat ett snabbt ökande intresse för växtbaserad kost. Det är i denna kontext som diktatfasoner har grott hos hängivna klimataktivister med ledare utan kunskap om produktion och distribution. Vegonorm, tycker du att det låter lockande? För att få en stadig och långsiktig tillväxt för konsumtion av växtbaserat är det angeläget att arbeta med marknadsföring och produktionsplanering med hjälp av den kunskap som utvecklats alltsedan andra världskriget. Detta skapade ett konsumtionssamhälle som nu ska omvandlas, men fortfarande med respekt för konsumentens behov. Nu ska vi använda marknadsföringsmetoderna för överlevnad inom de "planetariska gränserna”. För diktatnissarna kan det kännas motbjudande att arbeta med modern marknadsföring. Även de kommer att få inse att marknadsanpassning och klimatanpassning är två sidor av samma mynt.

När når vegovågen och fiskvågen ut i vanliga butiker?

Skrivet av redaktionen den 10 Maj, 2019
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Livsmedelsbutiker har svårt att anpassa sig till nyorientering på marknaden. Nu först kan vi se en någorlunda välsorterad fiskdisk med konsumentförpackad färsk fisk. Förpackningstyperna är vacuumpackat, trågförpackningar filmade, atmosfärförpackningar, eventuellt även djupfrysta räkor i lösvikt.Det mycket större djupfrysta fisksortimentet finns bakom glasdörrar eller skjutdörrar. För 40 år sedan fanns inte ett så brett kylsortiment konsumentförpackat som idag. Ca 1980 kom atmosfärförpackat med ett kycklingsortiment. Det har dröjt decennier att introducera kyld färsk fisk i atmosfärförpackning med ”shelf life” på 10 dagar eller mer. Och det är bara början.

Kommer vegovågen att följas av en fiskvåg? Ett skäl till detta är att många har svårt att avstå från kött, rött kött och vitt kött. Då finns fisk som ett alternativ för konsumenter som brottas med sitt samvete. Inte för veganer, men för många andra. Det är nästan så att man känner förskjutningarna i konsumenternas val genom att ställa sig vid kyldisken för fisk och vid köttdisken. Utan tråkig statistik kan man – eventuellt med inbillningskraft – se på rörelser och miner hur hen brottas med valet av mat. En nystart för kyld färsk fisk? Butiksstudier kan bedrivas som Optical Research.

Diskursordning för klimatfrågan visavi frågan om massförstöring av arter

Skrivet av redaktionen den 07 Maj, 2019
[ Andra farliga platser, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

2019-04-24 tog svenska media upp en global diskurs om massförstöring av arter föranledd av ett utkast till en kommande FN-rapport. Diskursordningen kan komma att förändras av den nya rapporten. Antaganden om en ny diskursordning kommer att kunna göras när FN-rapporten i sin helhet är publicerad. En så avgörande förutsättning för ledande interlokutörer och deras status som celebritet kan i grunden förändras, t.ex för Johan Rockström. I många fall kan ”gamla” celebriteter komma att ifrågasättas. Varför sa X, Y och Z inget om artförstörelsen? Ifrågasättandet bestäms av hur X,Y,Z har uppfattats, inte vad de faktiskt levererat. Här kommer media att ha en avgörande betydelse i tolkningen av hur personer och institutioner har levererat och hur information har uppfattats. Scenförändringar på global, regional och lokal nivå kan förutses, och inte minst på individuell nivå.

«Föregående   1 2 3 4 5 6 7 8 ... 21 22 23  Nästa»

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera