Däckavfall marknadsförs på Almedalsveckan

Skrivet av redaktionen den 24 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ragn-Sells har har avtal med däckbranschen att svara för all däckåtervinning i Sverige. Folkhälsan har gjorts till ett argument för däckåtervinning. Men vad gör man med de stora vinsterna? Däcken mals och Ragn-Sells söker nya användningsområden som till exempel ”Allvädersplaner”.

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/49422

Däckåtervinning har haft en krokig bana. 2007 försökte Ragn-Sells utan tillstånd lagra och processa däck på anläggningen för farligt avfall i Robertsfors. När kuppförsöket uppdagades fick Ragn-Sells upphöra med detta i Västerbotten för att söka andra orter. På hemsidan för Svensk Däckåtervinning sägs bl a följande:

Svensk Däckåtervinning, som inte är vinstdrivande (motsatsen visas nedan), sköter insamlingen åt alla anslutna företag med hjälp av entreprenören Ragn-Sells. Systemet finansieras genom en avgift som däcktillverkare och importörer betalar till Svensk Däckåtervinning.

Årsredovisningen för Svensk Däckåtervinning visar på omsättningsökning och ökning av vinst under flera år. Vinsten är stor.

Bokslut & nyckeltal 2015-12 2014-12 2013-12
Antal anställda 1 1 1
Omsättning (tkr) 145 561 136 417 123 485
Res. e. finansnetto (tkr) 34 610 32 497 26 392
Årets resultat (tkr) 20 813 18 987 15 316
Summa tillgångar (tkr) 327 686 298 231 269 908

 

Det är beklagligt att Almedalsveckan kan utnyttjas av företag som försöker framställa sig som icke-vinstdrivande när i själva verket syftet verkar vara ett annat. Det är ett bedrägeri att företagen inte redovisar miljöriskerna. Läs SVT här.

Ny form för engagemang mot fossila bränslen

Skrivet av redaktionen den 20 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Climate Camp Sweden, 3–7 augusti, Göteborg, är ett exempel på nya initiativ att fånga upp intresset hos ungdomar.

Arrangör är 350.org. Läs mer. Ladda ner ett epostmeddelande från dem här.

Detta evenemang har likheter med ”parasocial interaction”. Läs mer. Ett deltagande i Climate Camp ger en känsla av direktkontakt med personligheter i en ledande organisation som arbetar "world-wide" mot fossila bränslen.

Är detta en kombination av ”engagement" och ”entertainment”? Det finns anledning att närmare följa vad den nya formen går ut på och vad som förs fram som alternativ till fossila bränslen.

Tonläge och ordval i klimatdebatten

Skrivet av redaktionen den 20 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Björn Wiman, kulturchef i DN försökte ge allt han hade i debatten 2017-06-17.

Här tar han till brösttoner i demonisering av sina motståndare. Wiman undersöker idéer som fascism och futurism som sägs ha styrt klimatförnekarna. Han anklagar sina motståndare: "Språkbruket om klimatet präglas i dag av en förenklad symbolik som hotar att låsa den i ett defaitistiskt dödläge." Men vad gör då Wiman själv? Är inte hans eget språkbruk med ”fascism” och ”klimatförnekare” också ett sätt att låsa in debatten?

Debattörerna på bloggen klimatupplysningen.se har varit verksamma i många år. Av namnet att döma utger de sig för att upplysa om klimatet och dess aspekter. Men de gör det utifrån mycket bestämda positioner som klimatförnekare för att använda motsidans, ”alarmisternas" beteckning. Nu har ännu ett tillmäle, ”klimathotarna” skapats av Per Welander, en av de mest namnkunniga skribenterna.

Många debattörer tycks vilja se klimatdebatten som bestående av två lag med beteckningarna klimatalarmister och kllimatförnekare, ett i grunden lika primitivt synsätt som det hos fotbollsfansen/ huliganer på deras arenor. Därför delar vi Wimans tal om risken för defaitistiskt dödläge. Däremot ogillas hans användning av fascism som karaktäristik av klimatförnekarna. Det mest löftesrika i Wimans artikel ligger i det förhållandet att innehållet – oavsiktligt? – är motsägelsefullt. Att likställa idéer från fascism med dåtidens konstnärliga gren futurism är redan det något som kolliderar för sentida betraktare. Att fördöma klimatförnekare och kritiklöst erkänna klimatalarmister blir motsägelsefullt om man vill undvika "defaitistiskt dödläge”. Denna förvirring kan leda till en friare debatt med lugnare tonläge och med färre tillmälen, men med mer innehåll.

Diktare till diktare, musiker till musiker?

Skrivet av redaktionen den 17 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Åsikter mellan musiker om varandra och sig själv kan handla om professionens inre liv.Professionella interna relationer uppstår och underhålls på andra sätt än för professionens förhållande till publiker och externa kategorier. Proffs eller icke-proffs kan spetsa öronen om någon talar om arkitekternas arkitekt eller kockarnas kock.

Man kan förledas tro att professionella relationer till betydande del avgör urvalet av pristagare till Nobelpriset i litteratur eller Polarpriset.Andra argument som celebritiseringsfaktorn verkar dock avgöra. Här avses den effekt som utmärkelsen får på Polarpriset som institution. Liknade effekter antas för andra utmärkelser.Polarpriset mättas med celebriteter som dras till händelserna, som flugor till en sockerbit. Vi kunde också tala om medialiseringsfaktorn. Alla dessa celebritiseringsströmmar höjer värdet av det kulturella och finansiella kapitalet.

Polarpriset har i år tilldelats två världsstjärnor, Sting och Wayne Shorter. Båda kan tillskrivas excellens och gränsöverskridande som Sydsvenskan så väl har beskrivit läs här https://www.sydsvenskan.se/2017-02-07/sting-och-wayne-shorter-far-polarpriset

Av utrymmesskäl eller okunskap har beskrivningen av Shorter blivit ofullständig i TV4 och SVT. Sydsvenskan förklarar betydelsen av Miles Davis och Joe Zawinul med vilka Shorter har arbetat. Flera decennier i jazzens historia tappades bort i gammelmedia när man utsåg Shorter till någon sorts the one and only jazz-musician. Shorter var bara en av många betydelsefulla musiker som överbryggade stilarterna bebop och fusion. Men Shorter har till skillnad från många av sina musikervänner överlevt för att kunna stå som värdig representant för sisådär hundra andra storheter. Sådan är celebritetskulturens funktionssätt under rådande förhållanden. Och man kan inte ge priset till stilarten fusion.

Om trumslagaren och författaren Art Taylor (1929-1995) hade levat och fått råda, då hade Polarpriset tilldelats någon av följande musiker som han intervjuade i Notes and Tones. Musician-to-Musician Interviews (1993) : Dexter Gordon, Miles Davis, Randy Weston, Ornette Coleman, Philly Joe Jones, Don Byas, Ron Carter, Johnny Griffin, Charles Tolliver, Eddie Lockjaw Davis, Errol Garner, Leon Thomas, Max Roach, Dizzy Gillespie (Polarpriset postumt 1993), Carmen McRae, Nina Simone, Tony Williams, Sonny Rollins (Polarpriset 2007), Don Cherry, Hampton Hawes, Kenny Clarke, Freddie Hubbard, Richard Davis, Elvin Jones, Kenny Dorham, Art Blakey, Hazel Scott, Betty Carter, Thelonious Monk.

Wayne Shorter, 84 år finns bara omnämnd i boken på två ställen och blev inte utvald för intervju av Taylor. Förklaringen kan vara den att Taylor såg det som ett svek att ägna sig åt fusion. I historisk belysning är nu fusion eller free jazz och gruppen Weather Report där Shorter verkade sedan länge accepterat. Priskommittéer är sällan banbrytande, men gärna profiterande på storheter och celebriteter som långt tidigare kan ha varit banbrytande.

Lästips: Taylor, Arthur, Notes and tones: musician-to-musician interviews, Expanded ed., Da Capo Press, New York, 1993

Skarpsyn och skoj till salu

Skrivet av redaktionen den 15 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

SvD:s Erika Hallhagen var den enda i gammalmedia som sågade Bob Dylans nobelföreläsning och kallade den för högstadiearbete. Läs här. I SvT:s morgonsamtal mötte hon idag DN:s kulturchef Björn Wiman. SvT:s reportrar gjorde sitt yttersta för att få till ett sakligt samtal om de upptäckter som nyligen gjorts om Dylan och hans stölder/lån/plagiat/snatterier. Samtalet blev fnissigt och undflyende. Det blev mer av ett maktspel inom kulturjournalistik, där Wiman står för makt och Hallhagen för ung och oförvägen kritik. Det sorgliga var att Hallhagen inte stod upp för den kritiska ton hon tidigare hållit i fallet med Dylans substitut för nobelföreläsning och Sara Danius ängsliga panegyrik. Hallhagen avslutade – fortsatt generat leende mot Wiman – med att säga att hon åtminstone hade velat att Dylans föreläsning skulle vara ”lite roligare”.

Stundom pigga kulturarbetare visar först skarpsyn för att sedan skoja bort det hela. Deras jobb står ständigt på spel och påtryckningar finns som ett ständigt hot mot journalistisk frihet. Dagens samtal i SVT1 kan tolkas som mygel inför öppen ridå.

Celebretisering av Nobelpriset

Skrivet av redaktionen den 05 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Numera är litteraturpriset att betrakta som celebretiserat, anpassat till kändiskulturen som är så utbredd. Jämför med fredspriset! Där har idén att skapa celebriteter och celebritetskultur varit grundläggande. Där kan man också tala om skapandet av förebildliga celebriteter, verksamma i världspolitiken för västvärldens ideal och intressen. 

För Svenska Akademien 2016 räckte det inte med urval enligt tidigare procedurer. Priset har under långliga tider inte gett den uppmärksamhet som Svenska Akademien behöver.. Men med en supercelebrity som Bob Dylan som pristagare fanns en betydande potential att ge strålglans till en förstenad institution.Idag, dagarna före deadline har den redan i förväg odödliga Nobelföreläsningen levererats av en odödlig diktare i skepnad av en ljudfil med tillhörande text på mail. Läs här. Olle Holmberg har gett glädjefyllda omdömen i Sveriges Radio och skjuts åt den mediala kedjereaktionen. En annan person i samma medium jämförde senare idag med ”en dålig högstadieuppsats”.

Litteraturpriset och kanske också Svenska Akademien är nu celebretiserat. Det finns anledning att tro att ingenting blir som förut, dvs. före Dylans pris. Inte nog med det. Det kan bli så att andra priskommittéer kan komma på tanken att hänga på med innovativa grepp. Men inte nödvändigtvis på samma sätt.

Rättsrötan

Skrivet av redaktionen den 30 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

1. Här är inte platsen att göra upp med hela svenska rättsväsendet. Men det känns helt OK att stämma in i glädjeyttringarna över att Kai Linna efter 13 år kan frias från ansvar i det s.k. Kalamarksmordet i Piteå. Intervjun i radio med åklagaren i Piteå var beklämmande. Han tycktes inte ha förstått att åtal ska inte väckas om det inte kan leda till fällande dom. Åklagarväsendets grand old man, före detta åklagaren Sven-Erik Alhem var mycket bestämd i sin kritik. Läs SVT här

2. På miljöområdet finns också rättsröta. Miljöåklagaren har ofta bevissvårigheter på grund av bristande utredningsresurser. Så var det i samband med haveriet januari 2010 på Ragn-Sells anläggning för farligt avfall.

Fallen är av olika slag, men rättsrötan drabbar likväl många oskyldiga människor. Samhällets bristande förmåga att rätta till fel och oförrätter är häpnadsväckande. Skadestånd kan bli utdömda, men ofta till mycket låga belopp internationellt sett. En åtgärd som kan lindra smärtan något för de drabbade vore att en representant för samhället ber om ursäkt. Men så sker inte i Sverige. I Finland, efter gruvkatastrofen 2012 i Talvivaara framfördes en ursäkt av företagets nya VD. Fortfarande pågår rekonstruktion av företaget i syfte att driva verksamheten vidare. Trots alla misslyckanden har ändå öppenhet i rättsprocesserna och informationen varit gällande. Kanske beror det på att parterna vill undvika att ge efter för rättsröta!

3. Idag har momsbedrägerier för 120 miljoner i Sverige och Danmarks avslöjats. Pengarna har finansierat terrorism enligt SR. 

4. Idag har fusk i stor skala avslöjats i samband med högskoleprov, fusk som bedrivits de senaste 6 åren i Sverige. För en kostnad upp till 100.000 kr har studenter genom att skriva rätt med fuskhjälp på alla frågor kunnat skaffa sig utbildningsplats, t ex i läkarutbildning, juristutbildning, ekonomutbildning.

Undra på att rättsrötan bäddar för extrempopulism även i fortsättningen!

Georg Borgström och Therése Lindgren, celebrities?

Skrivet av redaktionen den 28 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

altalt

Georg Borgström (1912–1990) nådde berömmelse genom att väcka diskussion om miljön. Han var svensk växtfysiolog och livsmedelsforskare och blev internationellt känd under 1950-talet och verkade som professor vid Michigan State University i USA under 60-talet. Redan på 1950-talet gav han föredrag i radio

1952 började han varna för att mänskligheten var på väg mot katastrof, och året därpå framförde han sitt budskap i en uppmärksammad föredragsserie i radio. Borgström förespråkade hård barnbegränsning, spannmålsreserver säkrade från råttangrepp, forskning i nya odlingsmetoder, en rättvis fördelning av proteinet och helst en världsregering. Han ville fördela resurserna genom priskontroll och ransonering, och effektivisera matproduktionen genom att övergå från animaliska till vegetabiliska livsmedel.

Georg Borgström nådde berömmelse och hjältestatus inom sin vetenskap. Han utnämndes 1967 av tidningen Expressen till "den viktigaste svensken i världen". Men blev han något som kallas celebrity? Det är ett tillstånd som kan inträda för vitt skilda personligheter som filmstjärnor, konstnärer, pop-stjärnor, författare etc. Ett sätt att avgöra detta är att se om media behandlar även privata förhållanden. Det har skrivits avhandlingar, t.ex av Björn Ola Linner (1998) och Minna Gillberg (1999). Men det är inte liktydigt med att bli celebrity, eller kändis. Därför återstår att söka i mediaarkiven för att bättre kunna kartlägga hur hans personlighet uppfattades, producerades och konsumerades.

Therése Lindgren (1987–) har nått berömmelse och har stjärnstatus med den mest framgångsrika karriären på kanalen Youtube. 2015 hade hon mer än 110.000 följare som numera stigit till 500.000 följare på Youtube med 10 miljoner visningar per månad. På Instagram har hon 720.000 följare. Hennes huvudintressen är: Målgruppen flickor i tidiga tonåren, återkoppling inom mental hälsa, relationer, genusfrågor, veganism. Hon uppträder som en storasyster. Hon har hatfulla och sexistiska kommentarer som bas på sin videoblogg.

Är Therése Lindgren celebrity? Ja, även med vitt skilda definitioner kan hon betraktas som sådan. Men här återstår att söka i digitala arkiv för att utröna vilket slags celebrity hon representerar. Är det samhällsomvandlingen mot det ytliga och tillfälliga, det visuella och känslosamma istället för det uthålliga, skrivna och rationella? Har hon någon sorts inre egenskaper som gör henne till celebrity? Är hon celebrity som ett resultat av en serie kulturella och ekonomiska processer? Eller är hon en person som är berömd bara för sin berömmelse?

De två personligheterna kan uppfattas som helt väsensskilda. Men de har mycket som förenar om vi betänker diskursen, nämligen den om miljön, klimatfrågan och livsmedelskonsumtion/produktion som gemensam. Här finns frågor att ställa och svar att söka huruvida celebrities har intagit och låtits inta nyckelroller.

Lästips: Van Krieken, Robert, Celebrity society, Routledge, London, 2012. Turner, Graham, Understanding celebrity, 2. uppl., SAGE, London, 2014.

 

Säkra reaktorer för kärnkraft i Indien?

Skrivet av redaktionen den 24 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Klotet i Sveriges Radio P1 uppgav idag att 10 kärnkraftverk ska byggas enligt beslut av premiärminister Narendra Modi.

Det sägs att torium ska användas som bränsle, inte uran.

Det är isåfall en omvälvande förändring, att gå från testverksamhet med torium till produktion i full skala.
Uppgifterna gavs av reportern Susanna Baltscheffsky i slutet av programmet.

Sjukhuset i Sollefteå

Skrivet av redaktionen den 11 Maj, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

SvT sände en debatt ”Sverigevården” som började med nedläggningen av sjukhuset i Sollefteå. Debatten fortsatte om hela vården i hela Västernorrlands län. Det gavs många exempel på urusla förhållanden. Principen ska bli den att det som händer ofta ska behandlas lokalt och det som händer sällan ska tas om hand i Sundsvall. Det kan leda till resor 15–20 mil på skakiga vägar.

Initiativet är bra att föra denna debatt, men varför görs inte en grundläggande genomgång av förutsättningarna för just Västernorrland. Utan en sådan genomgång skapas stora missförstånd. Primärvård ska ske på 33 platser. Det är en upplysning som kom i förbigående. Vårdgarantin är ett stort problem. Rekrytering av läkare och sjukvårdspersonal är ett stort problem och så vidare. Man kan helt enkelt inte driva en debatt om så komplexa förhållanden utan att ge alla en lektion om förutsättningar!

Fortfarande är initiativet att debattera bra, men det måste stödjas med undervisning om förutsättningarna för tillhandahållande av sjukvård.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera