Köttfri måndag

Skrivet av redaktionen den 28 Juli, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Jonas Paulsson har introducerat Köttfri måndag efter förebild från Meatless Monday. Det låter fegt att nöja sig med en enda köttfri dag. Målet bör ju vara 7 köttfria dagar. Men det är något visst ändå med Köttfri måndag då det uppfattas som en början till något. Budskapet har stor potential om det når en stor publik som vill pröva på. 1000 köttfria måndagskonsumenter ger mer än några få som bestämmer sig att bli helveganer. Som apell är Köttfri måndag genialt!

Följ Jonas Paulsson på Twitter och Facebook!

Vegantema i DN och SvD 2017-07-27

Skrivet av redaktionen den 27 Juli, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Kulturdelen i DN skriver om att filmbranschen har fått smak för veganer. Skyll på dom, när det är DN som har fått smak på veganer, men måste krypa bakom filmmakare! Artikeln är mycket seriös och innehållsrik, men för att inte själv bli uppfattad som vegankramare avslutas artikeln med en drift på veganism och klimatångest. Läs här.

På ledarsidan i SvD, på 2:a plats, får skribenten plats för ett kåseri om Peak-begreppet som använts flitigt på en rad områden, inte bara Peak-oil. Kåseriet är en förevändning för att kunna skriva om veganism och utan att själv bli beskylld för att försvara veganism. Artikeln är putslustig och utstrålar okunskap om prognosverksamhet, framtidsforskning. Den kaxiga skribenten försöker ge sig på ett proffs som bevisligen har förutsättningar att bedöma köttkonsumtionen. Proffset heter Ingela Stenson och har arbetat med mat och Information hos Jordbrukets Provkök och United Minds, sammanlagt i ett halvsekel. Då har man ett och annat att komma med, kan det tyckas. Stenson har sagt att köttet har peakat 2017. Även om det skulle ta ytterligare några år till Peak så är budskapet oerhört intressant, något som förtjänar respekt och tilltro. Läs här.

Industriell vegomat som boomar

Skrivet av redaktionen den 26 Juli, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Quorn uppfattas som veganmat av många, men det stämmer inte eftersom hönsäggvita – om än i liten mängd – ingår. Huvudråvaran är en svamp. Försäljningen rakar i höjden på många marknader. Gruppen flexitarianer anses vara orsaken eftersom de väljer Quorn istället för kött i allt större utsträckning. Här har vi att göra med konsumenter som känner ett starkt behov att minska på kött utan att vara vegetarianer eller veganer.

Flexitarian eaters are behind the unprecedented rise in sales of the meat substitute Quorn, which is made from a fungus. The company behind Quorn Foods says global growth in the first half of this year is up 19 per cent worldwide which they believe is because of the rise of the "flexitarian" diet which means people are reducing meat consumption and looking for other protein sources. Quorn can be made to mimic mince, bacon, burgers, sausages, chicken or ham. Quorn is available in 15 countries.

Quorn Foods, now owned by a Filipino company, says it is investing £150m to double production at its main plant in Teeside and expects to create 300 new jobs there in the next five years.

Läs mer här.

Apropôs Transportstyrelsen

Skrivet av redaktionen den 21 Juli, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ännu en central myndighet som nu blir genomlyst på grund av konstaterade och misstänkta brott. Det var inte länge sedan Skatteverket avslöjades för otillbörlig hjälp till en UD-tjänsteman med skatteundandragande. Sjöfartsverkets ledning avslöjades för suspekt upphandling av räddningshelikopter. Tjänstemän på Migrationsverket har tagit emot pengar för rättigheter i samband med invandring. Listan kan göras lång. Sverige brukar ligga högt på listan för icke-korrumperade länder. Det verkar vara gravt missvisande.

Korruption behöver inte förutsätta penningtransaktioner. Vänskapskorruption har andra medel, nämligen handel med socialt kapital. Det kan eventuellt utvidgas med penningtransaktioner.

Nu gäller det att inte sväva ut i historien om korruptionen i Sverige. Det är alldeles tillräckligt att ta tag den nu pågående utredningen av Transportstyrelsen. När det är gjort så långt som möjligt kan de anklagade och dömda ge uppslag till ytterligare brottsutredningar. Uppdrag granskning och Kalla Fakta tar hand om de mer spektakulära och TV-mässiga fallen. Det innebär att det blir en massa fall som inte blir anmälda och uppmärksammade.

Leve tjallaren!

Folket rasar mot Klarna på Flashback

Skrivet av redaktionen den 21 Juli, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Läs vassa angrepp på Flashback om Klarna. Idag kom ytterligare ett exempel på Klarnas enfaldiga tro på sin rätt att gå långt utöver vad slutkunderna, folket önskar. Ett stort antal betalningssätt och betalningsvägar påtvingas folket utan att ha önskat allt detta. Klarna tycks ha satt i system att göra betalningar krångliga och förvirrande för att kunna krama ut förseningsavgifter och andra avgifter.

alt

Idag dök en ny variant upp på datorskärmen, ett fönster som påminner om betalningen FÖRE sista betalningsdag. Det mig tog åtskilligt med tid att reda ut vad det var frågan om eftersom jag levde i uppfattningen att jag sagt upp mitt abonnemang hos Dagens Nyheter. Återstår att söka kontakt med DN för att reda ut vad som hänt. Krånglet har ökat efter Klarnas inträde i våra liv.

Kommer Klarna att bli ännu mer påträngande och kostnadskrävande? Kommer Klarna att skicka sms strax före sänggåendet och tacka för inkomna betalningar under dagen och avsluta med ett Sov Gott?

Återfall kött, fara för liv och hälsa

Skrivet av redaktionen den 19 Juli, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Mot de bästa avsikter som blivande vegan var jag nära återfall att äta grillad kyckling. ICA Nära i Täby skyltade på gatan med Grillad kycklingklubba 10 kr per styck. Jag skulle ändå handla en liten petflaska för att tappa ur innehållet och återfylla med hemkörd flädersaft som present till en polsk hantverkare som blivit förtjust i denna dryck. Väl inne i ICA-butiken, på span efter liten pet-flaska, passerade jag värmeskåpet med grillade kycklingklubbor. Då hände det som inte får hända. Jag köpte en påse med två klubbor till det facila priset 10 kr per styck. När jag kom hem satte jag påsen på köksbänken och avvek för att syssla med annat. När jag kom tillbaka låg en kycklingklubba uppskuren med tydliga spår av blod intill benet. Jag förstod omedelbart faran - risk för mycket farliga bakterier om kycklingen inte är genomstekt. Till min förfäran hade min fru skurit ut en del för att ge vår käraste vän, taxen Charlie. Min fru tyckte att jag kraftigt överdrev faran. Jag ringde butiken för att varna, kalla det gärna larma! Butiksmedarbetaren var främst upptagen av att ersätta köpet med pengar tillbaka. Jag förklarade att pengar är oviktigt när liv och hälsa står på spel. Han tyckte nog att jag var en jobbig person. Jag krävde att han skulle ta ut allt i värmeskåpet för att inte andra skulle hamna i riskzonen. Och att han därefter skulle underrätta butikschef och ägare om händelsen.

Först dagen efter, kl 10 ringde butikschefen och beklagade sig. Hon skyllde på en semestervikarie som skött grillen och dessutom felaktigt skulle ha ställt in grillen på Fahrenheit- istället för Celciusskalan. Det var uppenbart att varken butikschefen eller någon annan medarbetare kände till vad rätt temperatur skall vara. Här trodde man att den skulle vara 72 grader intill benet. Jag svarade att det var fel eftersom jag visste att 80 grader intill benet är minimitemperatur för att kyckling med ben ska bli genomstekt och att ingen fara för att de livsfarliga! bakterierna ska bli oskadliggjorda. Bakterierna heter campylobacter och salmonella. Butikschefen ville ersätta mig för köpet plus 500 kr. Jag tackade nej till pengar eller annan ersättning.

Nu var bollen satt i rullning. Min nästa åtgärd var att anmäla händelsen hos Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor. En hälsoinspektör ringde mig på eftermiddagen och meddelade att betryggande besked hade lämnats av butikens konsult för butiksgrillning. Det var inte aktuellt att göra en omedelbar inspektion, något som kontoret först hade förutskickat. Ett skäl var att det "inte skulle ge något” att göra inspektion idag. Jag förklarade att jag hade mina blodiga kycklingdelar i kylskåpet och att skäl finns att göra sedvanlig analys på laboratorium. Miljöinspektören valde att lyssna på butikens medarbetare och till konsulten utan tanke på att alla dessa står i beroendeförhållande till butiksägaren och det finns risk för att dessa underskattar problemen för att inte riskera sina jobb.

Inte att undra på att rapporter från hela landet har regnat in om ökad förekomst av de farliga bakterierna i kyckling. En smittskyddsläkare i Västra Götalands landsting varnar: Sluta äta färsk kyckling! Låt mig tillägga: Sluta köpa grlllad kyckling hos ICA Nära, Djursholmvägen, Täby. För mig har det ändå slutat lyckligt eftersom jag inte åt av kycklingen. Inkubationstiden är 3 till 10 dagar. Därför vet vi ännu inte om några kommer att bli sjuka. I värsta fall mycket sjuka.

Släp som släpper - SLÄPCENTRALEN TÄBY

Skrivet av redaktionen den 17 Juli, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Släpcentralen i Täby hyrde ut ett släp, hängde det på dragkroken och anslöt elkabeln. Säkerhetslinan mellan bilen och släpets broms anslöt jag själv. Efter betalning åkte jag till Brottby grustag för att lasta ca 800 kg betonggrus. När jag skulle rulla iväg från grustaget bar det sig inte bättre än att släpet släppte från dragkroken. Det hände bara efter några meter. Jag ringde till uthyraren för att någon skulle komma till undsättning och för att fastställa orsaken. Nix, sommarvikarien hade inte körkort och kunde inte komma. Jag bad honom ringa chefen/ägaren. Eftersom Släpcentralen inte visade tecken på att hjälpa till återstod det för mig att finna någon hjälpare där jag befann mig, ensam i något som liknar ett öde månlandskap med jättehögar av allsköns kross av berg. Jag hade turen att finna en lastbil med förare, som jag bad om hjälp. Denne hedersman steg ned från hytten och gick med mig för att försöka hänga på släpet vilket krävde centimeterprecision och armstyrka. Släpet var ju tungt med full last på 800 kg. Stödhjulet vilade tungt i marken. Min hjälpare lyckades med konststycket att rubba släpet några centimeter och hänga det på bilens dragkrok. Från och med nu har folk med tatuerade armar och kompistakter min allra största beundran.

När jag så småningom återvände till uthyrningsfirman frågade jag semestervikarien om han hade ringt chefen. Han påstod att han hade gjort det, men det visade sig vara lögn. Jag bad om numret för att ringa själv, men mobilnumret fick inte lämnas ut. Då föreslog jag lågmält att vi tillsammans skulle ringa för att tala med chefen om den inträffade incidenten. Min avsikt var att förhindra upprepning med risk för liv och lem. Motvilligt ringde semestervikarien och jag fick det tvivelaktiga nöjet att tala med chefen. Han var måttligt intresserad att tala med mig under sin semester men upplyste mig att ”sådant händer”. Nu blev jag riktigt förbannad över denna oansvariga stil. Chefen sa till mig att be vikarien byta draganordning på släpet! Själv iddes han inte framföra det. Och det var inte att tänka på att han skulle infinna sig på plats. Nu räckte det för mig. I fortsättningen kommer jag att låna säkra släp gratis från närmaste byggvaruhandlare.

Gröna trender - en guldgruva

Skrivet av redaktionen den 30 Juni, 2017
[ Övrigt, Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Oatly Havredryck som tillverkas av det svenska företaget Oatly AB har blivit en stor framgång, läs här.

Finns i ett 20-tal länder med en årsomsättning på nära 400 miljoner kronor. Lönsamhet uppnåddes 2015 efter flera års förluster. 

Havredryck konkurrerar med Alpro Sojadryck som tillverkas av ett belgiskt företag som gått upp i ett USA-ägt mejeriföretag Dean Foods. Växtbaserade drycker har en marknadsandel på fyra procent av den europeiska marknaden för mejeriprodukter.

Intressant är att marknadsföringen har fått stöd av organisationer och media som har intressegemenskap med producenter av växtbaserade drycker. I Sverige gäller det t.ex Djurens Rätt som på många sätt promotar Oatly, läs här.

Naturskyddsföreningen har ett seminarium på Almedalsveckan med temat "Gröna trender i kyldisken", ett samarrangemang med Oatly AB, läs här.

Dessa exempel kan ses som en sammansmältning av strävanden hos ideella organisationer inom djurrätt och miljö med expansionsintresset hos stora livsmedelsföretag. Vad som inte känns bra är bristen på öppenhet beträffande eventuella affärsavtal mellan parterna. Om man inte skyndar sig att berätta kan det växa till en konflikt med medlemmar och sympatisörer.

Godbitar i Almedalsveckan

Skrivet av redaktionen den 30 Juni, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Här några förslag på seminarier till alla dem som försöker välja bland 4058 evenemang.

Klicka på (mer). (Mer)

Vackra ord kan vara falska

Skrivet av redaktionen den 25 Juni, 2017
[ Politik, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ragn-Sells deltar i flera seminarier på Almedalsveckan och vi fortsätter här att kommentera:

Vad vi talar om när vi talar om hållbarhet
StrandbergHaage
5/7 2017, 11:00 - 11:45 Best Western Strand Hotel, Strandgatan 34, "Tältet" Seminarium Hållbarhet, Media/journalistik

Vi har redan kommenterat seminariet som ska äga rum den 3 juli med att peka på falska ord som icke-vinstdrivande och folkhälsa.Tvivel uppstår när ord skapar förväntningar som inte kan infrias.Folkhälsa, hållbarhet, renare stad, hållbar fosforåterföring, medvetna val. Ragn-Sells och de andra deltagarna vid seminarierna använder positivt laddade ord som saknar verklighetsförankring. Vad är syftet med denna förvanskning? Är det som i fallet med konstgräsplaner som har ett tjockt lager av däckgranulat? Där tycks huvudintresset vara att göra stora vinster.

Deltagarna ger i förväg  "beskrivning till samhällsfrågan”.

Beskrivning av samhällsfrågan
Hur kommunicerar vi hållbarhet? För många är hållbarhet en möjlighet att bygga sitt varumärke. Kan vi lita på företag och organisationer när de talar om att rädda miljön och ta ansvar sociala rättigheter? Är det bara snack eller även riktigt verkstad?

Utökad beskrivning av samhällsfrågan
Bidrar hållbarhetsarbeten till en bättre värld eller är de bara pusselbitar i listiga kommunikationsstrategier? Hur lyckas man med konststycket att berätta för andra vilken nytta man gör? Hur blir hållbarhet en del av ens affärserbjudande? Vi bjuder in till ett samtal om hållbarhet och kommunikation.

Formuleringarna har enligt vår uppfattning inte i första hand att göra med samhällsintresset utan med företagsintresset att marknadsföra med vinst som drivkraft. På detta seminarium vill företagen diskutera sin kommunikation på företagens villkor, ”hållbarhet som en del av ens affärserbjudande”. Detta ensidiga förhållande kan inte döljas med ord som hållbarhet, hållbarhetschef, folkhälsa etc. Det som idag hos Ragn-Sells kallas hållbarhetschef motsvaras av tidigare benämning marknadsdirektör. Men är inte det bra att Ragn-Sells "tänker nytt” och inför nya befattningsbenämningar? Jovisst, det kan vara bra under förutsättning att det handlar om en verklig förändring av en ledande befattning. Det finns inga tecken på att det är på väg att förverkligas. Fallet med däckåtervinning är ett varnande exempel om att vackra ord kan vara falska. Vadå folkhälsa? Vadå hållbarhetschef?

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera