Kommer Norrbotniabanan att rädda Norrland?

Skrivet av redaktionen den 14 Juli, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Nej. Förväntningarna är våldsamt överdrivna.

Kommer 40 vindkraftverk på Röjmyrberget i Robertsfors att byggas?

Skrivet av redaktionen den 13 Juli, 2019
[ Kommunalt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Nej. När myndigheterna förstår alla invändningar så blir det stopp. 

Kan man äta norsk odlad lax?

Skrivet av redaktionen den 12 Juli, 2019
[ Djurrätt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Nej. Norsk lax är djurplågeri och miljöförstöring i stor skala.

Har Ragn-Sells tänkande om farligt avfall stagnerat?

Skrivet av redaktionen den 08 Juli, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Svenska Dagbladet 2019-07-06:

Så länge farligt avfall uppstår, är det viktigaste för samhället att det hanteras på ett säkert sätt. Men vi måste också jobba med att minska mängden. Här är våra fem råd till svenska politiker för hur det kan göras, skriver Carl Hartmann, vd för specialavfallsföretaget NOAH, i en replik.

Carl Hartmann i NOAH är kritisk till Ragn-Sells som sägs ge en något förenklad bild av problematiken kring farligt avfall. Det är kanske dags att låta nya aktörer som ligger i forskningens framkant ta plats på svensk marknad?

Smala ideologiska tidskrifter med presstöd lever farligt

Skrivet av redaktionen den 01 Juli, 2019
[ Politik, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Bevare oss väl för statsunderstödda media! Presstöd har funnits sedan 1950-talet och har blivit norm. Det är få som ifrågasätter presstödet. I vissa fall kan kritiken flamma upp som i fallet med Mediehuset Grönt. Kalabaliken just nu gäller alla varianter med ”Syre” eller ”Fria Tidningen” i tidningshuvudet. Tidningarna tillhör Mediehuset Grönt som ägs av Lennart Fernström. Mediehuset tycks har utformat raden av Syre-tidningar med syftet att maximera pengarna för presstöd. Mediehuset har ett hot om återbetalning hängande över sig gällande driftstöd från Presstödsnämnden. Mediehusets Lennart Fernström har sagt att han ju alltid kan bestrida ett återbetalningskrav.

När Mediehusets strategi blir känd utifrån Lennart Fernströms försök att vara smart, är det risk att många läsare bortfaller eller att budskapet i artiklarna hamnar i skugga. Inget kan vara sämre. I slutänden kan det leda till nedläggning. Diskussion om snedvridning på grund av presstödsinstrumentet i samband med ideologiska tidskrifter har lyst med sin frånvaro. Det gäller i hög grad för Syre och Fria Tidningen. Det tycks inte finnas tillräcklig beredskap att försvara den fria debatten där medellösa grupper kan komma till tals. Kommer något att hända i den vägen i samband med Almedalsveckan? Av programmet för Almedal att döma finns inget försvar planerat för Syre och Fria Tidningen eller liknande media. Om det är så att Mediehuset laddar upp bara för att bestrida återbetalningskravet från Presstödsnämnden, då har Mediehuset redan förlorat den viktiga idédebatten. Ideella argument kan rädda situationen. Men det kan redan vara för sent.

Factum MIljökonsult kommenterar Ragn-Sells Fagerliden, Robertsfors kommun

Skrivet av redaktionen den 19 Juni, 2019
[ Fagerliden | Permalink | Trackbacks (0) ]

Ragn-Sells Fagerliden har bedrivit verksamhet i Fagerliden med farligt avfall i 18 år efter förhandlingar med Länsstyrelsen och Robertsfors kommun. Starten 2006 av anläggningen föregicks av förhandlingar med delar av den politiska toppen på kommun- och länsnivå. Medborgarna i Robertsfors vilseleddes genom att de pådrivande personerna målade upp vyer om kommunal utveckling på en rad samhällsområden med ökade skatteintäkter och nya arbetstillfällen. Det offentliga skulle svara för finansieringen utan att belasta medborgarna i kommunen. Anläggningen för farligt avfall hade – sett utifrån – en undanskymd plats i planeringen, förmodligen för att inte väcka oro och misstankar hos medborgarna. Iverksättandet av planerna för farligt avfall gick spikrakt med stöd av höga chefer i länsstyrelsen i förtroligt samarbete med företagsledning och styrelse i Ragn-Sells. Grannarna till anläggningen kallades inte till samråd, men väl kallades ett stort skogsbolag som också blev affärspartner till kommunen och Ragn-Sells. PM från Factum Miljökonsult.pdf, Umeå visar:

Lokaliseringen av deponin till ett utströmningsområde med dåliga grundförhållanden har varit förödande. Varningssignaler fanns men ignorerades. Bara tre dagar efter invigningen havererade dammar med plastduk för uppsamling av vatten från anläggningen. Haveriet berodde på en kombination av felaktigt materialval i vallarna tillsammans intensiv nederbörd. Duken skulle enligt bygghandlingen ha varit av EPDM (gummiduk) men ersattes, med argumentet att den inte tål bensinhaltigt vatten, med en HDPE duk (plast). Duken och den kringliggande fyllningen som uppenbarligen inte fyller de krav som ställs, har genom åren varit en källa till bekymmer.

Ragn-Sells i samarbete med Länsstyrelsen har skapat bestående oro och avsky för bristerna i anläggningen hos dem som orkat sätta sig in i frågorna. Gifter i mark och vatten syns inte för blotta ögat, men är ett faktum. Kommunen har på intet sätt bidragit till att ge korrekt information till kommuninvånarna om bristerna. När tjänstemännen i kommunen skriver eller talar om ”Fagerliden” då gäller det ÅVC, återvinningscentralen, som inte bedriver verksamhet med farligt avfall. Det gör Ragn-Sells på markområdet omedelbart söder om ÅVC. I framtiden finns risk att verksamheten utökas, eftersom Ragn-Sells har köpt ytterligare ett markområde öster om nuvarande. Läs mer om farligt avfall här.

Om du har frågor kontakta Naturvårdsverket!

P4 Västerbottens nyheter i 15 kommuner

Skrivet av redaktionen den 15 Juni, 2019
[ Kommunalt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Hur ofta nämns Västerbottens kommuner i de lokala nyheterna? Det var en frågeställning som journaliststudenter från Luleå tekniska universitet ställde för en period av tre månader. Så gjordes kartläggningen av P4 Västerbottens nyheter.

Vännäs, Robertsfors, Vindeln, Bjurholm och Nordmaling gränsar till Umeå kommun men fick ändå inte mycket uppmärksamhet. Västerbottens Kuriren har under en följd av år dragit in den lokala närvaron med lokalkontor. Detta ersattes med inhyrd journalist från ett mediaföretag i norra länsdelen, som sysslade med textproduktion av många slag. Också detta arrangemang upphörde. Därefter har det hänt stora saker t.ex med den utdraga processen med nedläggning av ortens största privata arbetsgivare Element Six. Bevakningen har i huvudsak skötts av två ambulerande lokalreportrar hos VK. Folkbladet har också haft bevakning på distans.

Trenden har varit nedåtgående bevakning om man ser till lokal fysisk närvaro i dagspress och radio. Dagspress och radio har ju under lång tid stått för tillgång av återkommande lokala nyheter. Därmed har dessa media också skapat förväntningar om permanens. Detta förhållande har i viss man brutits, där vita fläckar uppstått som visats i undersökningen om Västerbottens kommuner. Vi befinner oss sedan flera år i en brytningstid med sämre bevakning från ”gammelmedia” och med framväxt av sociala media. Det är en mycket ovan situation för de äldre och de ovana dator- och telefonanvändarna.

Sommarvärdar 2019 i Sveriges Radio P1

Skrivet av redaktionen den 15 Juni, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

När värdarna presenterades var en spontan fråga för många: Varför inte Greta Thunberg? En regel för programproducenten är att inte avslöja vilka som tillfrågats eller vilka som avböjt medverkan. Det är möjligt att Greta tillfrågats, men också möjligt att hon inte tillfrågats. Det finns få om ens någon färsk kändis på listan. Det innebär ett risktagande för SR att tillfråga en färsk kändis. Dessutom, en kändis i Gretas klass tar en risk om hon skulle tacka ja. Är man i Gretas klass - när stjärnorna står rätt för henne som nu - kan man få ett alldeles eget program om så vore.

Det finns flera sätt att konsumera sommarpratare. Ett är att låta sig överraskas av sin radio som jämt står och skvalar. Ett annat är att klippa ut listan från en tidning t.ex DN Kultur idag den 15 juni, sidan 5. Det har jag gjort och fäst på väggen i ett rum där jag troligen inte kommer att befinna mig i sommar. Men jag har ändå gjort några val:

24 juni: Isabella Löwengrip, influencer
Hon har sagt sig sträva efter att bli världens mäktigaste kvinna. Tänk om en man hade sagt något sådant!

3 juli: Erik Niva, sportjournalist
Han har samma överenergiska, långsamma tal men ändå vägvinnande framställning oavsett vad han talar om.

10 juli: Sven-David Sandström, tonsättare
Troligen gjorde han inspelningen med korrekt klädsel, dvs svart skjorta och kostym, svarta lackskor.

21 juli: Svante Thuresson, sångare och f.d. trumslagare
Hippaste 80+ i hela Stockholm med omnejd.

7 aug: Agneta Pleiel, författare
Kanske överraskande berättelser från den litterära världen, nu när Svenska Akademien är avbetad.

14 aug: Nick Bostrom, filosof
Risker med superintelligens, som kan stänga käften på övermodiga lycksökare inom AI. IT har ersatts med en annan akronym AI för grabbar och tjejer som fixar med framtiden.

Vilken av dessa sommarpratare som är värda att lyssna på både dagtid och reprisen sent kvällstid, det återstår att höra.

Nutidshistoria det svåraste av allt?

Skrivet av redaktionen den 06 Juni, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Livet pågår utan att upptäcka vad som kan komma i mittpunkten för framtidens historieböcker. Att tänka på framtidens historieböcker reser frågan: Vad är historieböcker? Det är ett ord som är i allmänt bruk men ofta utan innebörd. För att läsa och tala om det förgångna behövs ett begrepp för historisk information, för en mängd och för delmängder av information. Därför kan kanske ”historieböcker” fylla en plats i vår tankevärld även om bäraren av information kan ha olika skepnader, den fysiska boken i papper, e-boken som i läshänseende liknar den fysiska pappersboken men som är lagrad och distribuerad digitalt. Kommer vi att få se en bok, historiebok eller annat där texten exponeras på en flexiskärm i bok- eller tidningsformat som liknar ett papper i en fysisk bok eller tidning? Det lär vara på gång... 

Med andra ord har vi en omvälvande och sakta pågående förändring som vi knappast märker eller förstår, men som i framtiden kommer att framställas som en lika stor sak som boktryckarkonsten en gång blev i Europa, Asien och andra världsdelar. Boktryckarkonsten uppfanns inte momentant, utan som en lång process för papperskvaliteter som blev bärare av information och det som togs i bruk för att åstadkomma en bok, detta språng i mänsklighetens historia.

Men vad är det vi inte ser som betydelsefullt men som pågår eller som kan inträffa? Maria Küchen är en författare som i dessa dagar lanserar boken ”Rymdens historia”. Releasefest går av stapeln på Rönnells antikvariat, Birger Jarlsgatan 32, Stockholm, den 11 juni i år. Vad kan det ge och föra med sig? Förmodligen en intressant och trivsam kväll, men kanske också nya idéer för nutidshistoria för de med öppna sinnen. Lokalen hos Rönnells är ingalunda avant garde med sina knarriga och obekväma stolar. Väggarna är fulla av bokhyllor med böckernas talande tystnad.

Kärnkraften enligt Liedman

Skrivet av redaktionen den 05 Juni, 2019
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Professor emeritus Sven-Eric Liedman född 1939, idéhistoriker har gått in i debatten om kärnkraft ”Därför har kärnkraften blivit en snuttefilt” DN 5/6 2019.

Han anlägger ett historiskt perspektiv från 60-talet och framåt. Det där med snuttefilt går som en bumerang tillbaka på honom själv efter ett snuttifierat angrepp på politiker som inskränker sig till borgerliga Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD). Varför inte kommentera (V) med Jonas Sjöstedt född 1964 som också kan granskas. Eller partiledarna i (S) eller (MP) eller (Fi)?

Inte med ett ord berörs de nya tekniska landvinningarna för kärnkraft, vilket får sägas vara ett av de bärande argumenten för 4:e generationens kärnkraftsreaktorer. Bärande argument är också kärnkraften som s.k. reglerkraft också benämnt baskraft. Vindkraft och solkraft lyfts fram med hänvisning till professor Tomas Kåberger född 1961. Liedman har missat att Kåberger varit starkt ifrågasatt under större delen av de 25 år som kritisk granskning har gjorts av FSL, Föreningen svenskt landskapsskydd.

Detta hindrar inte att Liedman ger en rik och tänkvärd berättelse om modernitet fylld med ifrågasättanden. Men varför räcker inte Sven-Eric Liedmans erfarenhet till att ifrågasätta fler politiker än Kristersson och Busch Thor? Och varför tar Liedman en opportunist som professor Kåberger till sanningsvittne, som först bara såg vindkraft, långt senare solkraft?

En internationell utblick hade varit önskvärd. Frågan är om vi inte i Sverige i alltför hög grad ställer energikällor mot varandra. På många håll i världen bygger man ut kraftproduktion av i stort sett alla slag. Alla energislag behövs – tycks vara den ledande principen, något för en yngre (!) idéhistoriker att bita i med klimathistoriska förtecken.

«Föregående   1 2 3 4 5 6 7 8 9 ... 61 62 63  Nästa»

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera