
Västerbottensnytt i SVT rapporterade fredagen den 12 februari om haveriet i januari:
Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet gjorde besök på Fagerliden flera dagar efter det inträffade haveriet januari. Haveriet kom opassande för tjänstemän med arbetstid, som inte bryr sig om haverier. Tjänstemännen på länsstyrelsen har endast gett minimal och selektiv information till lokala media. Men till grannarna som upplever stark oro ges ingen som helst information.
Säkramiljön har begärt omgående svar på frågor om haveriet. 1200 kubikmeter lakvatten, avfallsvatten, skitvatten med arsenik, zink, bly, koppar har vräkts ut i omgivningen till Fagerliden.
Volymen är lika stor som 60 långtradare med släp.
Vad skulle landshövdingen säga om 60 långtradare med släp skulle lossa 1200 kubik avfallsvatten på den välansade gräsmattan framför residenset i Umeå? Svenska bönder och skogsägare kan bli minst lika förbannade som bönder och skogsägare i Frankrike!
Hur många fel tillåts RagnSells göra på avfallsanläggningen Fagerliden innan myndigheterna återkallar tillståndet eller skärper villkoren?
Göran Bergström, Uppdragsledare, WSP Samhällsbyggnad, Umeå har sammanställt nedanstående.
RagnSells anläggning i Fagerliden gick snett redan från början. Det var bråttom eftersom man skulle ta emot massor från saneringen av Robertsfors f.d. träimpregnering. Listan på vad som gick fel är lång:
- Direkt efter invigningen fick man ett dammhaveri, till följd av fel fyllnadsmassor.
- Anläggningen är inte byggd som redovisats i ansökningshandlingarna till miljödomstolen.
- Deponin placerades på Fagerliden eftersom den låg nära Robertsfors f.d. träimpregnering, bolaget har tidigare lämnat in en ansökan om utvidgad drift, med mottagning av avfall från regionen, men dragit tillbaka den.
- Man har inte redovisat med vilken teknik som man renar lakvattnet från avfallet.
- Kontroll av flöden från anläggningen sker inte som deponiförordningen föreskriver.
- Provtagning har inte gjorts av allt vatten som lämnar anläggning, vilket är ett krav i domen (t ex provtas inte dagvatten från lagringsytor).
- Provtagningen har inte gjorts av RagnSells i den omfattning som lagen föreskriver.
- Analys har inte gjorts av de kemiska ämnen som skall analyseras.
- Kontrollen av utsläppens påverkan på omgivningen har inte skett i den omfattning som RagnSells skulle gjort.
- RagnSells kan inte redovisa den miljöpåverkan som egna anläggningen ger, utan menar att den närliggande f.d. kommunala deponin ger påverkan.
- Man har tagit emot kompostjord, vilket man inte har tillstånd till, och länsstyrelsen har förbjudit detta. Ärendet har lämnats till miljöåklagaren. RagnSells har överklagat länsstyrelsens beslut till miljödomstolen.
RagnSells anläggning på Fagerliden har, i jämförelse med andra RagnSells anläggningar, provisoriska villkor som är mycket generösa.
Två år efter att tillståndet tagits i anspråk skulle RagnSells redovisa resultatet av provtagning och påverkan på omgivningen, samt lämna förslag till villkor. Länsstyrelsen konstaterade att den provtagning som RagnSells har gjort är otillräcklig och att de behöver ytterligare två år på sig för att ”göra rätt”. Miljödomstolen tycker att detta är fullt acceptabelt och lämnar i ny dom förlängd prövotid, med samma generösa villkor som man har haft från början! Den bedömningen tycker miljööverdomstolen är korrekt eftersom de inte tar upp ett överklagande till prövning.
Med facit i hand kan konstateras att saneringen av Robertsfors f.d. träimpregnering och andra objekt, som saneras med skattemedel, riskerar att skapa större miljöproblem än de som fanns från början. Länsstyrelsen har i detta sammanhang en nyckelroll eftersom de tillstyrker bidragsansökningar för marksanering, lämnar tillstånd för miljöfarlig verksamhet, och har befogenhet - att som tillsynsmyndighet - återkalla tillstånd som lämnats enligt miljöbalken.
Kommentar på miljööverdomstolens avslag av begäran om prövningstillstånd
Bakgrunden är att RagnSells meddelades tillstånd till att bedriva avfallsanläggning i Fagerliden. I domen föreskrevs en prövotid om två år för att RagnSells skulle kunna utreda anläggningens påverkan på naturmiljön. I beslutet om prövotid angavs dessutom vissa riktvärden för utsläpp av olika ämnen.
När två år passerat hade RagnSells inte följt det kontrollprogram som föreskrivits och således kunde RagnSells inte beskriva anläggningens påverkan på naturmiljön. Av de resultat som trots allt erhållits hade kunnat konstateras att anläggningen har en viss effekt på naturmiljön och vad gäller vissa ämnen var framförallt närbelägna vattendrag klart påverkade. Det har även framkommit att RagnSells förvarat ämnen i anläggningen som inte fanns med i det kontrollprogram som ursprungligen föreskrevs.
Det hela innebar att istället för att fastställa slutliga villkor för anläggningen ansökte RagnSells om att miljödomstolen skulle bevilja dem förlängd prövotid på samma villkor. Detta tillstyrktes av länsstyrelsen, men bestreds kraftfullt av sakägare. Trots detta beslutade miljödomstolen i enlighet med RagnSells begäran.
Urban Zingmark överklagade miljödomstolens beslut och menade att det inte är rimligt, dels att RagnSells utan någon form av sanktion medvetet kan strunta i att följa domstolens prövotidsförordnande, och dels att man måste ta lärdom av vad som framkommit av de undersökningar som faktiskt gjorts och anpassa riktvärdena efter den kunskap man fått.
Nu har miljööverdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Det är min uppfattning att miljööverdomstolen sänder mycket olyckliga signaler till verksamhetsutövare i allmänhet. Beslutet innebär att domstolen inte ställer krav på verksamhetsutövare att följa de villkor som uppställs i domstolens domar. I det här fallet innebär det att RagnSells utan någon som helst reaktion från vare sig tillsynsmyndighet eller tillståndsgivare har kunnat strunta i att utreda anläggningens påverkan på omgivningen. De har inte ens behövt förklara varför de inte följt villkoren. Det är skrämmande att det inte uppställs större krav på efterlevnaden av domstolens domar. Det ger näring åt tanken att miljöbalken tycks vara till för att ge legitimitet åt miljöfarliga verksamheter och att den inte är till för att skydda miljön. Det intryck som beslutet lämnar är att om syftet med anläggningen är politiskt korrekt och har en politisk förankring så har skyddet av miljön en underordnad betydelse.
Det är min uppfattning att om miljöskyddet skall få trovärdighet ankommer det på tillsynsmyndighet och tillståndsgivare att vara mycket hårda vad gäller efterlevnaden av tillstånden - om så inte sker kommer betydelsen av tillstånden alltmer att urholkas.
Upp till kamp för rättssäkerhet!
Om du inte redan tagit del av programmet för FSL (Föreningen Svenskt Landskapsskydd) kan du klicka på denna
LÄNK.
Se också detta TV-inslag: Vindkraften delar skåningarna
Vi delar uppfattningen att rättssäkerheten är satt ur spel när det gäller utbyggnaden av storskalig vindkraft. Planerad utbyggnad kan medföra förstörelse av landskapet av aldrig tidigare skådad omfattning.
Säkramiljön.nu har efter fyra års arbete med Miljöbalken tvingats konstatera att rättssäkerhet saknas. Myndigheter, rättsväsende och företag kollaborerar där småfolkets och enskilda intressen åsidosätts. På denna sajt ser du flera exempel. Ett exempel är åsidosättande av samråd med berörda grannar till Fagerliden/Edfastmark, ett annat är haverier i tekniska installationer, ett tredje är
vägran att göra kontroller av giftutsläpp. Allt detta får allvarliga konsekvenser för vår gemensamma miljö.
Tidigare har anmälan skett till JO - justitieombudsmannen - med anledning av att brev inte besvaras och att svarstider varit orimligt långa. I slutet av 2009 har landshövdingen tillskrivits
för att hon ska få möjlighet att bemöta den kritik som framförts. Landshövdingen har dock inte svarat.
Därför har ytterligare ett krav framförts i brev om bemötande. Sakfrågorna som kritiken gäller är bl.a.
- samrådsförfarande, där länsstyrelsen tvingats erkänna att de medvetet sorterat bort skogsmarkägare - grannar till Fagerliden/ Edfastmark, trots att dessa är berörda
- passivitet när det gäller övervakning av kontroller som miljödomen förutsatt
- föranmälda tillsynsbesök i stället för oanmälda tillsynsbesök
- tillsynsbesök en gång per år, istället för behovsstyrda besök, t ex efter anmälningar
- redovisning av påstådd analys av dioxin. Finns överhuvud taget en analys ?
Sedan 2006 har länsstyrelsen vid två tillfällen föreslagit möten i stället för att skriftligt besvara våra skriftligt framförda frågor. Vi har då tackat nej eftersom vi på skriftliga frågor i första hand har rätt att få skriftliga svar. Att försöka prata sig bort från sakliga, välformulerade frågor angående missförhållandena på Fagerliden är inte en framkomlig väg.
Därför är det nu angeläget att Landshövdingen skriftligen bemöter kritiken!