”Perhaps it is safer to leave the dioxins where they are?”

Skrivet av redaktionen den 30 Mars, 2017
[ Fagerliden, Andra farliga platser, Kommunalt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Frågan ställs av Daniel Larsson i en uppsats betitlad Mobilisation of soil-bound dioxins at an old sawmill area. Impact of excavation on groundwater levels of PCDF/PCDDs at Norrbyskär. Läs här.

Samma fråga ställdes om den förorenade marken i Robertsfors tätort. Året var 2005. Frågan ställdes av kloka och engagerade personer i Robertsfors, bland andra Edor Edström som diskuterade med grannar, vänner och lokalpolitiker. Tyvärr fick det ingen verkan. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket var sammansvurna med de lokala makthavarna och med vinstintressena hos Holmen och Ragn-Sells. Med generösa statsbidrag skulle projektet genomföras – kosta vad det kosta ville. Tanken var att samtidigt anlägga en anläggning klass1 för farligt avfall för att ta emot från hela Norrland.

Nu har frågan om att låta dioxinet ligga kvar i marken fått ökad relevans och legitimitet. Det är tragiskt att ingen ville lyssna när Edor och andra kloka personer ställde samma fråga! Resultatet i Robertsfors blev ett enormt slöseri med resurser och med ökad risk för läckage av dioxiner och tungmetaller. När det gäller Norrbyskär söder om Umeå är inte alla beslut fattade. Daniel Larsson presenterar sina resultat 29-30 mars 2017 i Malmö vid en träff med branschnätverket Renare Mark. Samtidigt får han pris för "Bästa exjobb 2016".

Lucka i lagen, miljöbalken

Skrivet av redaktionen den 25 Mars, 2017
[ Kommunalt, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vid Rickleåns mynning, Robertsfors kommun finns en fastighet som sökt och fått tillstånd för avverkning på 5,5 hektar. Området ligger 300 meter från stranden. Formlämningar förutsätts bli skyddade genom s k kulturstubbar. En kulturstubbe ska vara 1,3 meter och förhindra intrång och tillfart med maskiner som kan skada fornlämningen. Men vi kan inte förutsätta att alla fornlämningar är funna och inventerade. Den senaste inventeringen är gjord 1981 i det aktuella området. Ett problem är också att avverkningen kommer att frilägga sulfidjordar. Läs här.

När miljömedvetna medborgare känner oro för att fornlämningar kvaddas och för att miljön skadas finns i praktiken inga lagliga medel. Ett överklagade till Förvaltningsdomstolen förutsätter talerätt. I Robertsfors kommun skulle kommunen själv eller Naturskyddsföreningen kunna agera, men det är otänkbart med tanke på politiska och personliga hänsyn. Markägaren var tidigare tjänsteman i kommunen och ansvarig för miljöfrågor. Inga överklaganden från parter med talerätt har skett. Miljömedvetna medborgare är inte tillräckligt många för att uppfylla miljöbalkens krav på antal personer för att ha talerätt. Detta är en lucka i lagen! Kvar står dock att hänvisa till att kommunen varit jävig. Intressejäv behandlas i kommunallag och förvaltningslag, men borde också tas in i miljöbalken.

Varmbadhuset - legitimering av lurendrejeri

Skrivet av redaktionen den 18 Mars, 2017
[ Kommunalt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Här framfördes kritik av rivningen av Varmbadhuset i Umeå som skedde utan lov.

Föreningen för byggnadskultur i Umeå genom Göran Öberg levererar en välgjord redogörelse för hur det hela har gått till med tyngdpunkt på det byggnadskulturmässiga och det juridiska. Det är emellertid skrämmande hur försonlig den attityd är som Göran Öberg uppvisar. Här ser vi ett oblygt försök att legitimera lurendrejeri. Då sätts etiken på undantag. Barnet kastas ut med badvattnet...

Ska umeborna verkligen nöja sig med att förövarna - Baltic-gruppen och Umeå kommun - ska gå fria utan konsekvenser? Att bara hoppas på att ”upprepning kan förhindras”. Föreningen för byggnadskultur och umeborna har ju redan tidigare tvingats se hur Baltic-Gruppen och Umeå kommun i den stora stadsomvandlingen krossat föreningens kamp. Ett stort och uppmärksammat fall var det för bevarandet av Stora Hotellet med Stallet vägg i vägg med Kulturväven. Baltic-gruppen la ut ett lockbete som ledde fram till att föreningen lade sig platt. Förkämpen i föreningen valde sedermera att låta sig förvisas till Lycksele till en välavlönad direktörspost i kultursvängen.

Varning för påtänkt Karlstadsrektor

Skrivet av redaktionen den 13 Mars, 2017
[ Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

SäkraMiljön har haft anledning att bedriva viss bevakning av Luleå Tekniska Universitet. Det hela började med LTU:s tveksamma insatser 2005 inom farligt avfall, särskilt anläggningen i Robertsfors. ”Dårarna från Luleå”, som pionjären i miljöfrågor Björn Gillberg kallade konsulterna från LTU som arbetade för SWECO och Ragn-Sells. Dessa problem behandlas under taggen ”Fagerliden”.

Vi har också bevakat och drivit andra ärenden. Johan Sterte, rektor från 2009 har blankt avvisat kritik från SäkraMiljön. Inga möjligheter fanns att överklaga. Ett av hans misstag var att inte vilja ifrågasätta ett uppsatsarbete i rättsvetenskap. Läs här.

Det är därför, efter dyrköpta erfarenheter om LTU, som vi kan instämma i kritiken och varningsropen i samband med Johan Stertes ansökan till tjänsten som rektor vid högskolan i Karlstad. Här betonas hans odemokratiska ledarstil. Sterte kommer inte att lyckas – om vi och Academic Rights Watch får råda – med fortsättning i Karlstad efter rundvandring till många platser. Sollentuna, Älmhult, Växjö, Göteborg och Luleå kan vittna om hans odemokratiska ledarstil.

Scharinska i Umeå till salu för 24 milj kr, lite styvt kanske

Skrivet av redaktionen den 04 Mars, 2017
[ Kommunalt, Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Läs VK här och här.

Umeås kulturella själ har länge varit på undantag under högersossarnas regim. Kulturens försvarare har funnits till vänster, som bl.a visas i debattartikel ”Det röda Umeå till salu”. Kulturen har länge varit en nisch för vänstern i Umeå, för att tala med marknadsjargong.

Nu är det som det är med högersossarnas beslut om försäljning av Scharinska. Vad kan nu göras? Till att börja med får en köpare väldigt mycket för pengarna även om slutpriset stiger med 10 till 34 miljoner. För en stockholmare är 10–20 miljoner för en lägenhet med fin adress och sossesubventionerad ränta inget att yvas över. Även i Umeå har statuslägenheter priser över 10 miljoner kronor.

I tider av gränsöverskridande kultur, politik och ekonomi skulle man önska en ohelig allians av intressenter som kan köpa och driva Scharinska framför näsan på högersossarna. Annars är det risk att villan står och förfaller som i fallet Kista gård i Stockholm. Jämförelsen kan tyckas långsökt, men det verkar vara samma sorts högersossar både i Umeå och Stockholm.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera