På fel håll i Robertsfors

Skrivet av redaktionen den 26 Maj, 2014
[ Kommunalt, Politik, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vänner i Arvidsjaur klipper i lokaltidningarna. Deras urvalskriterier är självvalda. Tolkningen av innehåll och konsekvenser av vad som rapporteras i tidningarna är vår egen.

I en artikel "Inflyttardagar för att locka fler till bygden", Norran 15 maj 2014, berättas att Robertsfors kommun har en "inflyttnings- och marknadsföringsansvarig". Hur kan en kommun engagera sig i husmarknaden? Vad säger kommunallagen? Är det inte säljare, köpare, eventuellt med hjälp av mäklare som bäst ägnar sig åt köp och sälj?

Robertsfors kommun har sedan 10 år ägnat sig åt att påverka den fria marknaden med gratistomter (som inte var gratistomter) i ett projekt i Sikeå med det förföriska namnet "Må Bra Byn". Trögt har det varit och pengar har det kostat. I kommunens ökenvandring att bli Sveriges Bästa Kommun (läs här) har mycket blivit fel. Anläggning för farligt avfall och vindkraftverk har medfört naturförstöring som skrämmer bort inflyttare. Att lägga pengar på en anställd "inflyttnings- och marknadsföringsansvarig" är med förlov sagt dumdristigt. Kustområdet har och kommer att få många vindkraftverk som ger buller, hälsorisker och förstörd natur. "Må Bra Byn" i Sikeå kan på sikt få 100-tals vindkraftverk i grannskapet bara några kilometer bort.

Att bli inflyttare och köpa hus på kommunens uppmaning kan bli brakförlust innan bläcket torkat. "Må Bra Byn i Sveriges Bästa kommun" kommer att hamna högt på vår floskelttopp!

Brevväxling mellan Inger Almström och Arvidsjaurs kommun om deponifrågor vindkraft

Skrivet av redaktionen den 24 Maj, 2014
[ Agering, Samarbete, Ingers observationer | Permalink | Trackbacks (0) ]

Från Inger Almström

Till Miljö- Bygg och Hälsoskyddsavdelningen
Arvidsjaurs Kommun

Jag har några frågor angående sophantering med anknytning till vindkraft.

1. Hur mycket tar återvinningsstationerna i kommunen betalt per ton för deponi av betongskrot från t ex ett vindkraftverk?

2. Hur mycket av betongfundamentet måste en eventuell verksamhetsutövare i kommunen avlägsna, enligt kommunala regler, om ett vindkraftverk ska monteras ned?

3. Var i kommunen skulle man kunna lämna sådant betongskrot som kommer från vindkraftverk? I Arvidsjaur, Glommersträsk eller Moskosel. Om inte något sådant skrot kan lämnas i kommunen till vilket närmaste ställe skulle detta då kunna lämnas?

4. Vilka regler gäller för hur stora betongklumpar som kan lämnas? Är det någon skillnad om dessa är armerade? Vilken prissättning gäller för dessa klumpar, stora, små, med eller utan armering?

5. Tar kommunen i nuläget emot glasfiberarmerad epoxiplast som innehåller bisfenol A?

6. I så fall vad kostar det per ton att deponera detta?

7. Om kommunens avfallshantering accepterar glasfiberarmerad epoxiplast innehållande bisfenol A, hur är det då tänkt att denna ska destrueras? Metod? När det gäller tänkt gods från ett eventuellt vindkraftverk rör det sig om vingarna. Det handlar om 17 x 3 x18 ton = ca 900 ton glasfiberarmerad epoxiplast som innehåller bisfenol A bara från den tilltänkta etableringen på Brattberget.

8. Var i kommunen ska glasfiberarmerad epoxi deponeras/destrueras? I Arvidsjaur, Glommersträsk eller Moskosel? Om inte i kommunen, var finns närmaste sådan deponi för denna mängd?

Tacksam för snabbt svar då länsstyrelsen just nu behandlar detta ärende.

Inger Almström

Läs svaren och föjdfrågor, klicka -> (Mer)

Att skapa gemenskap - Hur beslut fattas i en EU-myndighet

Skrivet av redaktionen den 22 Maj, 2014
[ Litteratur | Permalink | Trackbacks (0) ]

altSven-Olof Junker, Stockholm School of Economics, 2014

Sedan 1993 har ett trettiotal EU-myndigheter inrättats för att samordna offentlig förvaltning i medlemsstaterna. Genom att till exempel bestämma vilka produkter som får säljas, enas om varornas tekniska standard och vilka metoder för marknadskontroll som ska tillämpas i medlemsstaterna, ska EU-myndigheter förverkliga idén om EU:s inre marknad.

Ämnet EU kan förefalla torrt och tråkigt, men här kan alla som funderat på EU-byråkratin och förhållandet till nationella, svenska myndigheter få många aha-upplevelser. Den oberoende forskaren behöver inte ta politiska hänsyn och kan därför se klarare på EU-systemet. I avsnittet "Institutionell förvirring i metaförvaltningen" beskrivs hur förvaltningen tillhör både EU och de respektive EU-staterna - på samma gång. I avsnittet "Nationella taktiker för att hantera europeiska beslutsprocesser" diskuteras hur nationella myndigheter förhåller sig till EU-myndigheter när de fattar gemensamma beslut och vad som påverkar deras förhållningssätt. Taktikerna kan vara vitt skilda mellan stater och även inom en och samma stat. Anpassning, kompromiss, undflyende, trots och manipulation är taktiker att hantera EU-kraven.

Avhandlingen visar på många motsägelser i gemenskapen mellan myndigheter. Boken utgår från en studie av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, en myndighet som fattar beslut om vilka nya läkemedel som ska godkännas i Europa.

Läsning av denna avhandling är en väg även att ställa frågor och att göra jämförelser till "förvaltningen" och "förvaltning av förvaltningen" på helt andra områden än läkemedel. Det kan faktiskt kännas som en lättnad att det är komplicerat även på andra områden än sitt egna. Svenne Junkers bok är rena lustläsningen!

Robertsfors drar ifrån på fel håll

Skrivet av redaktionen den 16 Maj, 2014
[ Kommunalt, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

http://www.fokus.se/bastattbo/har-ar-det-bast-att-bo-2014/?utm_campaign=cmp_305007&utm_source=getanewsletter

Robertsfors har störtat till plats 238 på listan "Här är det bäst att bo". Läs Fokus. Tidningen Fokus gör varje år en lista över landets 290 kommuner. Placering har varit låg under alla är men det hindrar inte kommunens politiker att skylta med "Robertsfors, Sveriges bästa kommun". Skylten är placerad över ingången till det överstora kommunhuset för tjänstemännen och politikerna. På sätt och vis kan man förstå att det måste vara en bra kommun för sådana personer.

Vad är det som gör att skylten sitter kvar? Nedläggningen av skolor? Nedläggningen av 175 arbetsplatser vid Element Six? Vindkraftverken som byggts nära kommunens bästa havsbad och fritidsområde? Mottagning och läckage från farligt avfall hos RagnSells?

Oss veterligt finns det ingen självständigt tänkande kommunmedborgare som tycker att skylten stämmer med verkligheten.

Tillsynsmyndigheten insåg inte allvaret i Blaiken

Skrivet av redaktionen den 11 Maj, 2014
[ Andra farliga platser, Politik, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Från 2008 och senare har massiva utsläpp gjorts i Blaiken av ett gruvbolag.

Se nyheten på SVT Aktuellt.

Ska det behöva ta 6-7 år för tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen i Västerbotten att inse det fulla allvaret för fjällsjöarna? Saneringskostnaderna beräknas uppgå till 300 miljoner kronor.

Aktuellt visade ett inslag med länsstyrelsen idag söndag. Ingen förklaring gavs till varför det tar åratal att inse vad alla varelser redan insett - utom möjligen likmaskarna.

Staten bör inte ha tillsynsmyndigheter med tjänstemän som inte gör sitt jobb! Anställ folk som förstår idén med tillsyn.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera